Från onsdag kan personer lagligt köpa 30 gram cannabis i taget efter fyllt 18 år (19 år i några provinser), högst inneha 150 gram per hushåll, dessutom få odla fyra plantor hemma.

Laglig försäljning kommer ske från statliga butiker i några provinser (ex. Quebec, Newfoundland och Nova Scotia) eller från privata företag som fått licens i andra landsdelar (såsom Ontario, British Columbia och Alberta). Även e-handel med drogen kommer att tillåtas. Och om ett år kommer ”ätligt” cannabis som bakverk och i drycker bli laglig, (vilket ökat snabbti några USA-delstater).

DN har i ett långt reportage (låst artikel) mött flera aktörer bakom Kanadas ”cannabisrevolution” – lobbyister, konsulter och besökt en fabrik där idag 700 personer arbetar med kontrollerad odling.

Men även talat med användare, cannabismotståndare, illegala försäljare och café dit kunderna tar med sig egen marijuana och röker och där intill odlingsutrustning, tillbehör och snart frön och plantor ska säljas.

Caféägaren tror inte rökning av drogen kommer bli den stora grejen framöver, hon kommer satsa mer på olja, ätbara cannabis (som kakor, choklad) och krämer. Och starta nya pot-caféer och gästhus.
– Alla våra accessoarer ska snart säljas på Amazon. Nästa steg är att även vår cannabis ska gå att köpa on-line, säger Abi Roach på Hotbox till DN.

En lobbyist berättar hur trögt det var att få genom legaliseringen i Kanada, men då medicinsk marijuana tilläts från 2001 började det rulla på mer.

Det var nye premiärministern Justin Trudeau (Liberala partiet) bröt isen efter vunnit valet 2015, och lovade legalisera cannabis, ”en ny spännande era för Kanada”.
”Beskatta det, reglera det. Det är det enda sättet att hålla det ifrån vara ungar, eftersom nuvarande kriget mot knarket inte fungerar”, hade han kommit fram till.

I DN-reportaget beskrivs även hur hälsoexperter oroas om att cannabis-användning kommer öka i Kanada. En kvinna som missbrukat drogen länge berättar hur den ”verkligen påverkat mitt minne” och förstörde hennes yrkeskarriär och relation.

En cannabismotståndare ser 17 oktober som en ”sorgens dag” för Kanada. Hon suckar åt att stora företag i tobaks-, alkohol och läskbranschen (ex Coca Cola vill smaksätta med rusfri cannabis) nu ser potential och investera i cannabis.

– De ignorerar, eller snarare mörkar, riskfaktorerna. Hur många känner till att cannabis kan leda till minskad spermieproduktion och sterilitet, säger Pamela McColl, aktivist i Smart Canada.

Egentligen var det Uruguay som för några år sedan först legaliserade cannabis som nation, (med växlande framgång, se Drugnews-reportage). Och flera delstater i USA har ju tillåtit nöjesbruk av drogen (ex Colorado, Alaska, Kalifornien) och över hälften av delstaterna har godkänt medicinskt marijuana. Men I USA är drogen fortfarande förbjuden på federal nivå.
Men utifrån utvecklingen i Kanada väntas legaliserings- och avkriminaliseringsvågen få ökad styrka i andra länder.

I Sverige finns ännu stor politisk enhet om en restriktiv syn på cannabis och annan narkotika. Kampanjen ”Cannabiskrysset” misslyckades med att locka väljare kryssa legaliseringsvänliga politiker i årets val. Alla riksdagspartier är eniga om att inte tillåta cannabis som rekreationsdrog.

Det finns starkt motstånd mot legalisering inom nykterhets- och antidrogföreningar:
– Vi ser nu effekterna av legaliseringen i Colorado, där användningen av alla droger är hög, inte bara marijuana. Antalet trafikdöda kopplat till cannabis har fördubblats, den illegala odlingen och handeln har ökat, och barn får i sig cannabis som säljs i kakor och godis. Långsiktigt kan man vänta sig effekter på psykisk hälsa och skolresultat. Nej, vi behöver inte en laglig drog till, säger Per Johansson, generalsekreterare på Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, till Dagens Nyheter.

Även bland de som i yrken kommer i kontakt med drogen, såsom inom socialtjänst, polis och skola, är stödet för restriktiv linje också stort. Medan på nätdiskussioner och i några medier höjs mer tillåtande röster. En förändring som även märks i några av ungdomsförbunden.

Vad som sker framöver politiskt är frågan.
– När man talar med praktiker, som kommer i kontakt med drogerna, känns det omöjligt att svensk politik kommer att förändras. Samtidigt är det svårt att se hur svensk politik inte skulle göra det, med tanke på vad som sker i omvärlden, säger Josefin Månsson, som forskat om svenska cannabisdebatten, till tidningen.