36 581 körkort återkallades förra året av Transportstyrelsen, något fler (+4 procent) än året före. Av dem var det 6 991 förare som förlorade lappen efter att ha åkt fast med alkohol eller narkotika i kroppen, en ökning med över elva procent.
När det gäller rattfylleri och drograttfylleri i trafiken, så var antalet körkorts-återkallelser ifjol det högsta på ett decennium, enligt Transportstyrelsens statistik. Alltså en ökning från 6310 år 2022 till 6991 ifjol, som åkte fast och förlorade körkortet.
– Det finns ett absolut samband mellan polisens trafikövervakningsarbete och antalet återkallelser på grund av rattfylleri eller drograttfylleri. Man har helt enkelt tagit fler påverkade förare vid vägkanten, säger Åsa Bergqvist, enhetschef på Transportstyrelsen, i en kommentar.
Under fjolåret så drogs också 958 körkort in på grund av ”opålitlighet i nykterhetshänseende” och 191 under punkten ”allmän brottslighet”.
Men den absolut vanligaste orsaken till att körkort dras in hamnar under punkten ”en väsentlig överträdelse”, såsom fortkörning eller ha kört mot rött ljus. Hälften av alla körkort som drogs in ifjol (18 324 återkallelser) gällde det.
Över ett tusen personer skadas svårt varje år, på grund av rattfylleri. Varje timme görs i snitt 525 körningar med påverkade förare, enligt MHF (Motorförarnas helnykterhetsförbund).
Polisen minskade under några år sina trafiknykterhetskontroller, bland annat under pandemin. 2019 gjordes 1,3 miljoner utandningsprover som sjönk till omkring 376 000 respektive 427 000 prover under pandemiåren 2020 och 2021.
Sedan har det ökat igen, år 2022 togs 843 700 utandningsprov och första halvåret ifjol nära 844 000 prov. Men det är långt färre än under toppåret 2013 då polisen gjorde 2,2 miljoner nykterhetskontroller i trafiken.