I allt fler gymnasieskolor införs frivilliga slumpvisa drogtester. Detta har skapat debatt där två frågor stått i centrum: Får vi och hjälper det? Vad säger lagen och vad säger forskningen om drogtester i skolan?

I en av Skolverket nyligen presenterad rapport om skolans roll i det brottsförebyggande arbetet framgår att det finns en osäkerhet bland rektorer om rättsläget när det gäller slumpvisa drogtester.[i] En förklaring till denna osäkerhet är Skolinspektionens agerande. Trots att Justitieombudsmannen redan 2010 i pilotfallet med Brinellgymnasiet i Nässjö klargjorde rättsläget – att tester får användas om frivillighet kan säkras och Brinellgymnasiets modell gjorde detta – så fortsatte Skolinspektionen att hävda att frivilligheten i princip är omöjlig att säkerställa och därför har avrått från drogtester.

Nu fortsätter den nyligen framlagda narkotikautredningen att skapa osäkerhet genom att bara kort i en mening säga att ”slumpvisa narkotikatester (har) ingen evidens” i skolor och därför inte kan rekommenderas.[ii]

Som utredningen påpekar är kunskapsläget när det gäller prevention bristfälligt. Det vetenskapliga underlaget behöver därför enligt utredningen kompletteras med beprövad erfarenhet, dialoger med praktiker och erfarenheter inom närliggande områden.

Men när det gäller just slumpvisa drogtester i skolan har utredaren inte följt sitt eget råd utan enkelt avfärdat drogtester.

Som stöd för detta hänvisar man till en kort kunskapsöversikt, International Standards on Drug Use Prevention från 2018, utgiven av UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime).[iii] Där anges inga källor och studier utan endast att översikten baseras på ”expert consultation” och ett antal guideline-dokument. Det är allt.

Mer forskning om effekterna av slumpvisa drogtester behövs, men det finns idag tillräckligt stöd för att de skolor som väljer att använda detta ska känna sig trygga.

Tidigare har Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU[iv] och det europeiska narkotikacentret EMCDDA[v] redovisat forskningsläget, där resultaten är blandade och där båda kommer till slutsatsen att mer forskning behövs. Detta bygger dock endast på ett fåtal amerikanska studier, två respektive sju studier med olika design, och där modellen för drogtestning skiljer sig radikalt från den som idag tillämpas i svenska gymnasieskolor. Båda betonar också att dessa amerikanska studier inte är direkt överförbara till europeiska förhållanden.

Men det finns också annan kunskap och erfarenhet.[vi] Ytterligare ett antal amerikanska studier finns som visar på positiva effekter på elevers narkotikaanvändning.[vii] [viii]

Studier inom arbetslivet visar på positiva effekter på användningen och att minska risken för skador och olyckor på arbetsplatser.[ix] Fler alkoholtester i trafiken leder till en högre upplevd upptäcktsrisk vilket i sin tur har en allmänpreventiv effekt.[x]
Och övervakningskameror i skolor minskar klotter och skadegörelse.

Risk för upptäckt påverkar våra beteenden och stärker ”skötsamhetsnormen”.
Syftet med slumpvisa drogtester är också att öka risken för upptäckt och därigenom påverka beteendet och bidra till en tryggare och säkrare arbetsmiljö i skolan.

Det är mot den bakgrunden som allt fler skolor i Sverige har infört frivilliga slumpvisa drogtester, från två skolor år 2009 till 62 skolor hösten 2023.

Det betyder att det idag finns praktisk och beprövad erfarenhet i Sverige av slumpvisa drogtester. I viss utsträckning finns dessa erfarenheter redovisade.[xi] [xii] Data från Region Skåne talar för att narkotikaanvändningen är lägre och har minskat mer i skolor som infört slumpvisa drogtester än i andra skolor.[xiii]

Mer forskning behövs, men sammantaget gör detta att det idag finns tillräckligt stöd för att slumpvisa drogtester har effekt på elevers beteende och skolans arbetsmiljö för att kunna arbeta vidare.

Slumpvisa drogtester är idag etablerat i gymnasieskolan, fler skolor planerar att införa det. Bland åskådare utanför skolan, är det av olika skäl mer ifrågasatt och kanske har narkotikautredaren Thomas Lindén låtit sig färgas av detta. En bättre idé hade varit att vidga synfältet och ha en dialog med dessa skolor.

STAFFAN HÜBINETTE
– narkotikadebattör och Årets förebyggare 2017

• Referenser: [i] Skolans roll i det brottsförebyggande arbetet, Skolverket 2023 (pdf-fil).
[ii] Narkotikautredningen:”Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus”, SOU 2023:62
[iii] International Standars on Drug Use prevention, UNODC, 2018.

[iv] Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga, SBU 2015.
[v] Drugtesting in Schools, EMCDDA, 2017.
[vi] Vägar till en narkotikafri skola (Staffan Hübinette), Norstedts Juridik, 2021.

[vii] DuPont et al, 2013. Self-Reported Drug and Alcohol Use and Attitudes Toward Drug Testing in High Schools With Random Student Drug Testing
[viii] James-Burdumy et al. 2010. The Effectiveness of Mandatory-Random Student Drug Testing. NCEE 2010-4025 U.S. DEPARTMENT OF EDUCATION

[ix] Maques, et al. 2014. The effect of alcohol and drug testing at the workplace on individual’s occupational accident risk.
[x] Forsman, 2017. VTI PM, Förstudie om antal alkoholutandningsprov i trafiken (pdf).
[xi] Ibid.

[xii] Drogförebyggande arbete, Knut Hahn-podden.
[xiii] ”Klippan bäst på förebygga droger bland unga”, artikel i Drugnews, 25/1 2022.