När utredaren Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen, presenterade den mer än tegelstenstjocka utredningen Vi kan bättre – Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus är det tydligt att narkotikapolitik handlar om mycket mer än frågan kring legalisering.

På de drygt 1 000 sidorna presenteras mängder av förslag, 64 förslag till regeringen och 71 bedömningar, som Thomas Lindén sa vid pressträffen. Några av dem kan bli verklighet väldigt snart, andra kommer nog att hamna på Regeringskansliets enorma kyrkogård med icke-förverkligade utredningsförslag.

När Thomas Lindén presenterade sin utredning började han med en jämförelse mellan utvecklingen av antalet som dör i trafiken, där en tydlig nollvision funnits, och antalet som dör av narkotika- och läkemedelsförgiftningar under rubriken ”En nationell nollvision”. En förhoppning är att med förslagen minska dödligheten med 20 procent på fem år.
Samtidigt är ett av förslagen i utredningen att regeringen ska föreslå riksdagen att överge målet ”ett samhälle fritt från narkotika” och ändra det till ”ett samhälle med minskade skador av narkotika”.

En bärande del i utredningen är att personer som är beroende av narkotika bör erbjudas vård och inte straff och att vården alltid ska erbjudas efter behov. Men även om mycket fokus i utredningen är på de med ett beroende ser även Thomas Lindén ett behov av att minska narkotikaanvändningen i Sverige.

– Det behövs insatser för att de som använder narkotika, men ännu inte fått komplexa problem, ska förmås att sluta. Och vi måste också ha mer insatser för att folk inte ska börja använda narkotika, sa han till Drugnews.

Femårsprogram för minskat narkotikanvändning

För att minska efterfrågan på narkotika föreslår utredningen att regeringen ska ta fram ett särskilt femårsprogram för att förebygga narkotikaanvändning hos barn och unga i åldrarna 0–25 år. Syftet ska vara att minska antalet barn och unga som börjar använda narkotika. Programmet ska också bidra till att senarelägga narkotikadebut och att minska skadligt bruk eller beroende hos barn och unga.

Ett skäl till att det enligt utredningen behövs en särskild satsning just på att förebygga narkotikaanvändning är utvecklingen i omgivningen är utvecklingen i omvärlden med där vissa länder väljer att avkriminalisera eller legalisera användning och försäljning av narkotika.

Samtidigt som utredningen ser ett ökat behov av insatser för att minska narkotikaanvändningen, har kommunernas insatser minskat under senare år.

–Vi tycker det är tråkigt att konstatera att kommunernas satsningar på drogförebyggande arbete har minskat de senaste åren, säger Thomas Lindén till Drugnews.

Det är dock mycket tveksamt om den summa som utredningen föreslås ska gå till att stärka arbetet kommer att räcka till så mycket. 40 miljoner kronor per år innebär i genomsnitt lite drygt 150 000 kronor per kommun.

Ökad tillgänglighet av naloxon
Ett av de förslag i utredningen som kommer att genomföras är breddad tillgång till naloxon. Det är ett läkemedel som används för att häva överdoser av opiater och är i princip utan biverkningar och saknar också effekt på personer som inte tagit opioider.

I ett delbetänkande för ett år sedan konstaterade utredningen att det var komplicerat att göra naloxon receptfritt, vilket var utredningens ursprungliga inriktning. Det förslag man nu lanserar innebär att det införs en ny lag om hantering av läkemedel som blockerar effekterna av andra opioider, opioidantagonister, utanför hälso- och sjukvården. Idag handlar det om naloxon, men lagstiftningen blir generellt utformad. I stället för att titta på vilka yrkesgrupper utanför hälso- och sjukvården som ska få hantera naloxon pekar utredaren i sitt förslag ut verksamheter. Detta eftersom det enligt utredaren är viktigt att även ideella verksamheter, som ofta är de som möter de som drabbas av överdoser, kan hantera opioidantagonister.

Förslaget från utredaren innebär att en verksamhet som i sin ordinarie verksamhet möter personer som riskerar opioidförgiftningar ska få hantera naloxon. Det är verksamheterna själva som får avgöra om de har behov av att hantera läkemedel som verkar som opioidantagonister i sin verksamhet. Risken för att det ska överutnyttjas bedöms som liten eftersom utredaren inte ser något vinstmotiv.
Enligt förslaget ska naloxon vara kostnadsfritt för mottagaren. Regionerna ska ha kostnadsansvaret och kompenseras av staten via statsbidragssystemet.

Även om socialminister Jakob Forssmed (KD) på de flesta frågor kring utredningen hänvisade till att den ska beredas och att utredningen precis har överlämnats, var budskapet kring naloxon glasklart.

– Jag tycker det är frustrerande att vi inte har haft ett system som gjort att vi kunnat ha naloxon tillgängligt för personer som drabbas av överdoser. Det kommer vi att bereda mycket skyndsamt, sa socialminister Jakob Forssmed till Drugnews i samband med att han mottog utredningen.

Det tydliga beskedet om motgiftet välkomnades av Thomas Lindén.

– Jag är glad att ministern kommenterade särskilt att han var positiv till det förslaget och jag hoppas regeringen hanterar det skyndsamt, sa han.

Vill utreda narkotikastrafflag
Något som ministern inte var lika positiv till var förslaget att se över narkotikastrafflagen.

– Man behöver se över narkotikastrafflagen ur flera olika perspektiv.  I vilken grad är den ett hinder för insatser som skulle kunna rädda liv och hälsa, men också värdera de positiva effekterna av lagen, sa Thomas Lindén i samband med pressträffen.

Det utredningen hänvisar till är bland annat att personer med egen drogerfarenhet, deras anhöriga och aktörer i systemet ser ett behov av bättre anpassade påföljder vid narkotikabrott för att öka möjligheten till vård och stöd. Utredningen ser också att det finns åtgärder som inte är möjliga med dagens lagstiftning, som brukarrum och andra insatser där innehav och användning av narkotika är en del av verksamheten.

Thomas Lidén var samtidigt väldigt tydlig med att detta inte skulle misstolkas som en öppning för legalisering.

– Legalisering är inget som utredningen förordar eller ens anser ska utredas. Avkriminalisering är inte detsamma som legalisering.
– Det handlar egentligen om att inte straffa personer som varit bättre betjänta av att få vård och att inte hindra skadereducerande insatser, sa Thomas Lindén vid presentationen av utredningen.

Även om det mycket väl kan komma mindre justeringar när det gäller påföljderna för ringa narkotikabrott, är det inte troligt att den nuvarande regeringen kommer att ta initiativ till en större översyn av lagstiftningen.

Mer evidensbaserad LARO-vård
När det gäller läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende, LARO, vill utredningen sänka trösklarna ytterligare och göra vården mer lättillgänglig.
– LARO behöver bli mer lättillgängligt, vi vet att den räddar liv, sa Thomas Lindén.

Samtidigt konstaterar utredningen att vården idag har dålig koll på hur LARO-vården bedrivs. Det saknas möjlighet både att följa de personer som får vård och vilka läkemedel som ordineras.  I utredningen beskrivs det som en ”stor brist i våra förutsättningar för att bland annat analysera och lämna förslag för att minska dödlighet på grund av läkemedels- och narkotikaförgiftningar”. Det gör att det inte varit möjligt att undersöka i vilken grad läkemedel från LARO funnits med vid förgiftningar. Den substans som är vanligast förekommande vid förgiftningsdödsfall, buprenorfin, används också inom LARO-vården.

Utredningen föreslår därför att regeringen ska ge Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra nödvändiga åtgärder för att genom patientregistret kunna identifiera och följa vilka patienter som är ordinerade LARO, samt vilka läkemedel som används inom behandlingen.

Utredningen konstaterar också att vården har andra brister.
– LARO behöver bli mer evidensbaserat och också använda mer av de moderna läkemedel som har mindre risker, sa Thomas Lindén i samband med presentationen.

Det handlar framför allt om att de läkemedel som används ska innehålla naloxon, så att de inte ska vara så attraktiva att sprida utanför verksamheten. Utredningen konstaterar också att depåläkemedel, det vill säga långtidsverkande läkemedel, borde användas i större utsträckning. Något som minskar behovet av resor och också kan göra behandlingen mer tillgänglig utanför storstäderna.

Ingen generisk klassificering
Utredningen lägger inte fram något förslag om att underlätta narkotikaklassning av nya psykoaktiva substanser genom så kallad generisk klassificering, även kallad familjeklassificering. Det handlar om substanser som inte än är reglerade som narkotika eller hälsofarlig vara, men som liknar sådana substanser.
Det som varit problem är att små förändringar i den kemiska sammansättningen gjort att substansen inte omfattas av regelverket. Genom generisk klassificering klassas hela substansgrupper med en gemensam kemisk likhet och struktur som narkotika.

Utredningen konstaterar att de flesta länder med generiska inslag i regleringen av narkotika överlag finner att det fungerar väl, och att de i viss mån har kunnat lägga mindre resurser på administration kopplad till klassificeringsprocessen. Några betydande nackdelar redovisas inte. Trots detta väljer man ändå inte att gå vidare med ett förslag på denna punkt eftersom ”nuvarande ordning bedöms fungera väl”.

En halv miljard om året
De omfattande förslag och den ambitionshöjning som presenteras i utredningen är inte gratis. Thomas Lindén menar att delar i de insatser som de beskriver redan är kommuners och regioners ansvar, men att det också behöver tillföras pengar.

Utredningen har också haft till uppgift att beräkna kostnaderna för att genomföra förslagen. I den sammanställning som finns hamnar de ytterligare kostnaderna för staten på drygt 550 miljoner kronor om året. Det inkluderar då ökade bidrag till kommuner och regioner för att kompensera för ytterligare uppgifter. Om kommuner och regioner kommer att anse att den summan räcker får vi se när och om utredningen går ut på remiss.

Några ytterligare pengar till kommuner och regioner vill dock inte socialminister Jakob Forssmed lova.
– Det är i grunden en budgetfråga som jag inte kan lämna besked om här och nu, sa Forssmed till Drugnews på pressträffen.