Drugnews har frågat några initierade vad de tycker om utredningen. Den överlämnades i torsdags förmiddag av utredaren Thomas Lindén till socialminister Jakob Forssmed (KD) strax innan denne rusade vidare till regeringssammanträdet.

JENNIE GEJEL, ordförande i Brukarföreningen Stockholm, som varit en av representanterna för civilsamhället i utredningen, gillar den tjocka rapporten.
”Det var några sidor, ja”. Men hon har redan under dagen i alla fall tagit sig igenom halva rapporten.

– Vår bild är att utredaren har presterat bortom alla rimliga förväntningar. Under stor tidspress, begränsande direktiv, och med komplexa frågor. Särskilt värt att uppmärksamma är att utredningen genomförts på ett hänsynsfullt och lyhört sätt, och att man lyckats skapa konstruktiva samtal, även mellan organisationer med vitt skilda uppfattningar.

Betänkandet har ett lösningsorienterat och medmänskligt fokus, uppger hon för Drugnews.

Utredaren Lindén tror att ökad skadereducering och bland annat tillgång till motgiftet Naloxon kan minska överdosdödsfallen med en femtedel på fem år.
– Ja, det är realistiskt att tillgängliggörande av naloxon kommer minska den narkotikarelaterade dödligheten i så stor utsträckning, tycker Brukarföreningens ordförande.

Liksom utredaren oroas hon för en nedmonteringen av statlig välfärd och ideellt föreningsliv. Välfärdsavvecklingen behöver stävjas och föreningslivet i Sverige måste stärkas, menar hon.

En utvärdering av kriminaliseringen av eget bruk från 1988 har inte gjorts av utredningen, även om många efterlyst det. Dels ingick det inte i direktiven, men även en tidsmässig begränsningen och små resurser begränsade utredningen. Vilket Jennie Gejel beklagar.

– En sådan utredning måste genomföras, och det måste ges tillräckliga resurser för att genomförandet ska bli gott. Slutbetänkandet innehåller författningsförslag som, om det blir till lag, radikalt kommer att förbättra möjligheterna till överlevnad för brukare av opioider. Med det förslaget på plats, och en förhoppning om att Forssmeds påstående om att skyndsamt handlägga frågan, kan vi gå vidare med att göra en ordentlig utredning och utvärdering av kriminaliseringen av eget bruk av narkotika, säger hon.

Och angående att utredningen vill att det görs en översyn av narkotikastrafflagen, så fortsätter Jennie Gejel, ordförande i Brukarföreningen i Stockholms:
– En sådan översyn inkluderar hur lagstiftningen inverkar på skademinimerande åtgärder, bland annat brukarrum. Självklart är det klokt att en översyn, utvärdering eller utredning av lagstiftning beaktar så många effekter som möjligt. Då brukarrum förhindras av narkotikastrafflagen, är det därmed klokt att inkludera brukarrum i översynen.
– Brukarföreningen Stockholm stödjer alla åtgärder som bidrar till att minska narkotikarelaterade skador och dödsfall.

Men inte alla har än hunnit läsa hela rapporten.

PETER MOILANEN, chef för Narkotikapolitisk Center, har deltagit i utredningens workshop. Nu sitter han på ett plan mellan Malmö- Stockholm och förmedlar ett mer generellt svar om narkotikautredningen.

– Generellt tycker jag utredningen verkar balanserad i de olika områdena och landar hyfsat rätt. Nu ska vi på NPC mer i detalj analysera innehållet, säger han.

Han tycker ändå att det förebyggande arbetet lyfts på ett positivt sätt och även har förslag på att inrätta ett kompetenscenter för förebyggande vilket han gillar.
– Tyvärr kommer det inte med någon större prislapp. Cirka 42 miljoner kronor per år i fem år räcker troligen inte långt, anser Moilanen.

Utredarens förslag om målet att minska narkotikadödligheten med 20 procent på fem år tycker Moilanen förpliktar, dödligheten minskade med 35 procent 2015-2021. Men gick sedan upp något ifjol igen.

– Lite förvånad är jag att utredningen inte går fram med förslag på s.k. familjeklassning av droger för att snabba på klassningen av nya droger, säger han.

För övrigt noterade Moilanen att socialministern på presskonferensen lyfte fram god samaritlag eller liknande som en möjlighet, men avfärdade en generell avkriminalisering.
– Det är både rimligt och klokt!, tycker Peter Moilanen på NPC

JESSICA VIKBERG, ordförande Riksförbundet narkotikafritt samhälle, har också deltagit i utredningens träffar med det civila samhället:
– Har inte hunnit läsa den än, den är så lång ju. Men hoppas föreningar och civila samhällets roll och arbete tagits på allvar, säger hon till Drugnews när hon strax ska hoppa på ett tåg till Göteborg.

Uppgifterna i betänkandet om att det förebyggande ANDT-arbete minskat mycket i kommuner och länsstyrelser gör henne bedrövad:
– Det är upprörande att det minskar och förvånande att det inte satsas mer pengar på det viktiga drogpreventiva arbetet. Annars talar ju så många ofta om vikten av långsiktighet och förebyggande när det talas om drogproblem.

Utredaren vill att en översyn görs av narkotikastrafflagen om möjlighet bland annat att tillåta brukarrum och kvalitetskontroll av illegalt köpta droger.
Något hon är rejält skeptisk till.
– Är det verkligen det vi ska lägga pengar på? Men inte till de som söker en drogfri behandling – det finns faktiskt sådan som fungerar och kan leda till ett liv fritt utan narkotika, säger Jessica Vikberg.

• Borde utredningen även fått i uppdrag att utreda konsumtionsförbudet och alternativ som avkriminalisering?
– Nej, det tycker jag inte. Jag tror på förbudet – att all befattning med narkotika är otillåten, förutom för forskning och medicinsk användning – och tycker inte att vi ska avkriminalisera. Istället bör mer energi och medel läggas på vård- och behandling och att komma in tidigare för att hejda begynnande drogproblem, svarar Jessica Vikberg på RNS.

Slutligen, hur ser vetenskapliga experterna som bistått utredaren på resultatet?
”En möjlig vändpunkt i narkotikapolitiken” skriver nio av dem på SvD-debatt.

De välkomnar att utredningen ser brukaren som en medmänniska och betonar ”rätten till god, kunskapsbaserad vård, utformad i samråd med patienten, och med respekt för den enskildes autonomi”. Och att utredningen gör bedömningen att målet för narkotikapolitiken bör ändras från det nuvarande med stark signalverkan ”ett samhälle fritt från narkotika” till ”ett samhälle med minskande skador av narkotika”.

Men de beklagar att utredaren inte fick större friheter, bland annat att ge förslag på det straffrättsliga området (ex. utvärdera kriminaliseringen av narkotikabruk). ”Utredningen kan emellertid inte klandras för brister orsakade av ideologiskt motiverade begränsningar i direktiven. Förhoppningsvis kan dessa brister åtgärdas framöver”, skriver de.

BJÖRN JOHNSON, professor i socialt arbete Lunds universitet, som ingått i utredningens vetenskapliga råd och medverkar i SvD-debattartikeln.
– Utredningen blev mycket bättre än vad jag hade förväntat mig. Direktiven var extremt omfattande och spretiga. Men trots det, och trots den korta tid man fick på sig, har utredningen lagt fram ett stort antal välunderbyggda förslag.

Han var mycket kritisk när direktiven presenterades och menade att det var olyckligt att utredningen inte fick lämna förslag på det straffrättsliga området.
– Men något tankeförbud har dock verkligen inte rått. Utredningen har lyft fram många ”bedömningar”, som formellt inte är förslag, men som ändå tydligt signalerar att även den straffrätträttsliga regleringen behöver ses över.

– Jag hoppas att både regering och opposition läser noga, och att det blir verkstad nu, säger Björn Johnson till Drugnews.

Debatten om narkotikapolitiken går vidare…