Marknadsföringen ökar trots överdoserna

LOS ANGELES Läkemedelsindustrin i USA ökar sin marknadsföring av smärtstillande opioider, trots att dessa läkemedel bidrar till överdoser och 100 000 amerikaners död varje år. Det berättar forskaren och docenten i psykologi Suzette Glasner-Edwards i en artikel i nättidningen MedCity News och vill att reklamreglerna ses över.

”Studier av sambandet mellan dödsfall på grund av opioidöverdoser och marknadsföring av opioider visade att ju fler läkare som fick marknadsföring av opioider, desto högre var dödligheten på grund av opioidöverdoser året efter”, skriver Glasner-Edwards, huvudutredare vid University of Californias integrerade beroendeprogram, i MedCity News. (”How Marketing Fueled the Opioid Overdose Crisis and What We Can Learn From It”).

Hon är också är vetenskaplig chef för Pelago, ett privat konsultföretag i sjukvårdsbranschen.

Miljardböter till läkemedelsföretagen

Suzette Glasner-Edwards. Foto: UCLA

Hon tycker det är uppmuntrande att de läkemedelsföretag som felaktigt marknadsfört sina opioidläkemedel som icke beroendeframkallande har drabbats av dryga böter. Ofta genom förlikningar som kostat företagen mellan 350 och 465 miljoner dollar. De är glädjande för dem som lever med opioidberoende, eftersom det kan leda till bättre finansiering för behandling av den gruppen, menar hon.

Reportageböcker om opioidkrisen
Opioidkrisen, som skördat hundratusentals dödsoffer i USA av överdoser och att ännu fler blivit tungt beroende, finns dokumenterad i flera reportageböcker som recenserats av Drugnews. I t.ex. American overdose av Chris McGreal (2018) och Empire of pain (2021) av Patrick Radden Keefe kan vi läsa bakgrundshistorien då familjen Sackler, ägare till läkemedelsföretaget Purdue Pharma, blev ofantligt rika på OxyContin genom förrädiskt upplagda reklamkampanjer riktade mot på läkarkåren och det medicinska etablissemanget.

Även FDA, det amerikanska läkemedelsverket, blev förda bakom ljuset.
Det blev också American Pain Society som utfärdade riktlinjer till läkarna att ta itu med smärta vid varje patientbesök. Budskapet som trummades in, med felaktiga vetenskapliga argument, var att OxyContin borde användas även mot måttlig smärta och under lång tid.

I ytterligare ett väldokumenterat reportage The least of us (2021) beskriver Sam Quinones utvecklingen i kölvattnet av alla som blivit beroende av opioidläkemedel för att sedan gå vidare till heroin, sedan fentanyl och metamfetamin som alla orsakar dödliga överdoser, (recenserat tidigare i Drugnews).

Så småningom kom stämningar från patienter och anhöriga, men trots svidande böter och förlikningskostnader har företagen klarat sig undan relativt lindrigt i kraft av den enorma förmögenhet de byggt och som de kan betala böterna med. Enskilda läkare har ställts inför rätta och fått hårda straff för överförskrivningar, men ingen från Sacklerfamiljen, de ytterst skyldiga, har blivit dömda. Inte heller har de erkänt någon skuld.

Ännu mer marknadsföring
Suzette Glasner-Edwards undrar i sin artikel hur framtiden ser ut efter de straffrättsliga och civilrättsliga uppgörelserna – och efter alla avslöjande och varningar till allmänheten och läkarkåren. Jo, dödsfallen på grund av opioidöverdoser har fortsatt att stiga. Under 2017 dog 70 000 amerikaner av narkotikaöverdoser, främst opioider, 2021 var antalet 106 000.

Hon konstaterar att reklam och marknadsföringsmetoderna för opioider inte har förändrats till följd av de rättsliga efterspelen.

”I stället för att fungera som en varning till resten av branschen har stämningar och sanktioner mot stora aktörer inom opioidtillverkning och reklam som Purdue Pharma fått konkurrenterna att öka marknadsföringsutgifterna med så mycket som 160 procent för att främja förskrivning av opioider”, skriver Glasner-Edwards.

Historien upprepar sig
De opioidläkemedels-tillverkande företagen har också infört kompensatoriska åtgärder såsom omstrukturering via fusioner och förvärv och skiftat fokus från smärtstillande medel till andra typer av läkemedel.

Enligt Glasner-Edwards kommer de nya produkterna att säljas med liknande aggressiva marknadsföringsmetoder, varför hon befarar att historien kommer att upprepa sig.

Enligt artikelförfattarens analys var det inte främst det totala dollarbelopp som spenderades på marknadsföring som ökade förskrivningen av opioider, utan antalet interaktioner mellan marknadsförare och läkare. Det kan röra sig om att bli bjuden på restaurang och annat kontaktskapande. Även om vissa sjukhus och vårdinrättningar har begränsat samröret med läkemedelskonsulenter har sådana policyer inte varit tillräckligt utbredda för att påverka den totala försäljningen.

Glasner-Edward har en rad förslag hur man kan förhindra en ny opioidkris.

För det första behöver de förskrivande läkarna utbildning om beroendeskapande mediciners risker och för det andra att kunna känna igen tecken och symptom på missbruk hos sina patienter och hur man effektivt hanterar och behandlar det.

Kunskapsbrist hos läkarna
Studier visar, skriver hon, att bara en av fyra vårdgivare fick utbildning om beroende under sin medicinska utbildning. Och trots tillgången till effektiva evidensbaserade behandlingar för opioidberoende trodde mindre än hälften av de tillfrågade intern- och akutläkarna att opioidberoende överhuvudtaget kan behandlas.

Detta i kombination med stigmatiseringen av missbruk underblåser det befintliga problemet med underupptäckt och underbehandling av opioidberoende och andra beroenden.

Slutligen menar hon att reglerna för marknadsföring, synnerhet för läkemedel med hög beroendepotential, måste ses över. Vi måste lära oss av misstagen under opioidkrisen.

Annonser