Frågan om att påskynda klassning av nya drogsubstanser har debatterats länge, särskilt för några år sedan då olika Spice-varianter och dödliga fentanyl-analoger kom in på svenska drogmarknaden. Idag dyker ett 50-tal nya substanser per år, många av dem syntetiska, vilket bekymrar EU:s narkotikabyrå.
Många av dem är cannabinoider som i Sverige kan ta uppåt ett halvår att utreda för Folkhälsomyndigheten och sen ska klassas en för en av regeringen som narkotika eller hälsofarliga varor.

Idag säljs nya cannabinoider öppet i tobaksbutiker och nätsajter. När en klassning närmar sig, så kan de reas ut till kunderna som ofta inte vet vad det är de köper. Exempel på det är de HHC-varianter som salufördes som ”laglig cannabis” tills de klassade förra sommaren.

Men det finns alternativ till att klassa dem substans efter substans, nämligen att göra det gruppvis från cannabispreparat till även t.ex. opioider och hallucinogener. Det skulle snabbare kunna förbjuda nya droger med liknande kemisk struktur. Och även underlätta Tullverkets och polisens arbete med tidig upptäckt och att begränsa tillgången av narkotika.
Men den statliga narkotikautredningen valde att avstå från att lägga sådant förslag för Sverige.

Tolv länder i Europa har redan infört s.k. familjeklassning på delvis olika sätt, med olika antal grupper. Bland annat Norge och Danmark har därmed fått bättre möjlighet att snabbare stoppa kunna nya drogsubstanser.

Under RNS kongress antogs ett upprop om att nu påskynda införandet av en generisk klassning.
”Det är inte rimligt att den farliga katt-och-råtta-leken får fortsätta genom att ändra en kemisk molekyl så att substanser kan saluföras, spridas och missbrukas i avvaktan på utredning och klassning”, enades man om.

Jessica Vikberg, återvald ordförande för RNS:
– Många unga luras och kan uppfatta substanserna som ofarliga eller godis eftersom de är oklassade en tid och kan säljas öppet och kan leda till ett missbruk. Vi måste ha ett mer effektivare system, vilket generisk klassning visat sig vara i de närliggande länder som prövat, sa hon till Drugnews.

Hon menar att Sverige även kan bli ett mål för dem som tillverkar syntetiska droger då de en tid kan säljas lagligt i butiker och på internet.

Det var även något som Sara Heine från Narkotikapolitiskt Center, inbjuden föreläsare om familjeklassning, kunde bekräfta.
– Det finns vejpbutiker, tobakskiosker och ”godis”-butiker runt landet som saluför ”laglig cannabis” och realiserar ut substanserna innan de hinner klassas. Även ”syntetisk urin” för att lura drogtester säljs också av vissa sajter. Egentligen har vi här en öppen drogförsäljning idag. Det är ganska provocerande, sa hon.

En annan föreläsare var hundföraren Maria Delin från Branschorganisationen för sökhundar (BOSH) som visade hur hundar kan användas för att hitta droger. Hennes springer-cocker ”Frank Nordkvist”  kunde snabbt med nosen lokalisera och markera ett par gömda påsar som innehållit cannabis till kongressdeltagarnas stora förtjusning.
Hunden används även på skolor för att söka droger och har en förebyggande verkan då ”det faktiskt blir en anledning till att elever tackar nej till pröva narkotika”, enligt Maria Delin.

Hon har även tidigare arbetat inom tullen och försvaret. Sökhundar kan användas på många områden, t.ex. för att lokalisera personer, jaga råttor, leta minor, söka i vatten.
– Hundar har en fantastisk kapacitet. Det är vi människor som har begränsningar, sa hon.

RNS kongress hölls i Pappersindustriarbetareförbundets lokaler i centrala Stockholm.
En ny styrelse valdes med några nya namn. Jessica Vikberg, tullare, omvaldes som ordförande och vice ordförande blir Pontus Georgsson, som även leder Pappersfacket. Beslut togs också om att införa ett ungdomsmedlemskap med lägre avgift för att locka med fler unga till förbundet.
RNS driver bl. a projektet Narkotikafri skola, #drogkurage (stärka barn och ungas rätt till en narkotikafri uppväxt) och Narkotikapodden och arbetar för en restriktiv narkotikapolitik.