En rapport från den libertarianska tankesmedjan CATO-institutet har undersökt effekterna av legaliseringen av cannabis i de delstater där det införts. Det är ett ambitiöst arbete med ekonomiprofessor Angela Dills som första namn och med andra ekonomer som medförfattare. Studien är dock inte publicerad i någon vetenskaplig tidskrift, och är därmed inte granskad av andra experter.

I huvudsak kommer Dills och hennes medarbetare fram till att legaliseringen inte haft särskilt stora effekter när det gäller våldsbrott, trafikolyckor, folkhälsa och skolprestationer.[1]

Legaliseringsmotståndarna i SAM, Smart Approaches to Marijuana, använder ändå resultaten i Dills rapport för att presentera en graf över hur våldsbrotten har ökat i fyra av delstaterna som legaliserat cannabis.

Mellan 2010 och 2018 har våldsbrott i Alaska, räknat per 100 000 invånare, stigit med 14,86 procent. I Kalifornien var ökningen bara 0,59 procent, i Colorado 29,18 procent och i Oregon med 22,92 procent. Samtidigt har våldsbrottsligheten minskat i USA som helhet, (den gröna linjen i diagrammet).

SAM påpekar i sitt nyhetsbrev att våldsbrottsfrekvensen visar anmärkningsvärda variationer mellan delstaterna, och detta understryker behovet av kontinuerliga forskningsinsatser för att   förstå den komplexa dynamik som står på spel.

”Beslutsfattare och forskare bör aktivt använda dessa data för att fatta välgrundade beslut som skapar en balans mellan att realisera potentiella fördelar och mildra tillhörande riskerna med legalisering av marijuana i vårt samhälle”, skriver SAM.

Orsakssamband eller inte
Det tycks alltså finnas ett samband mellan legalisering och ökade våldsbrott. Dessutom visar annan statistik att bruket ökar i de delstater som legaliserat. (USA: cannabis ökar – högst i delstater som legaliserat – Drugnews).

De två sambanden behöver ändå inte betyda ett orsakssamband, det vill säga att drogen i sig orsakar det ökade våldet. För att få svar på den frågan måste man titta på publicerade vetenskapliga studier om cannabis och våld. Den forskningen pekade tidigare åt olika håll.

I de studier som den svenske psykiatrikern Jan Ramström refererade i sin forskningsöversikt Skador av hasch och marijuana från 2009, hittade han inget sådant samband.[2] I senare forskning blir det emellertid allt tydligare att cannabis kan öka aggressionen hos brukaren. Det visar Laura Dellazizzos forskningsöversikt från 2020. Den risken blir större om cannabisanvändaren lider av psykisk ohälsa. Den ökar också med hög dos och frekvent användning.
Däremot påpekar forskarna att det återstår att visa hur mekanismerna bakom sambandet ser ut.[3]

Även en australiensisk forskningsgenomgång från ifjol styrker att det finns ett samband. (Nya bevis om cannabis och våld – Drugnews)

Påverkan på det centrala nervsystemet
Frågan om hur våldsbeteendet uppkommer har ett schweiziskt forskarlag med Valerie Moulin som försteförfattare försökt reda ut. Man håller sig här till cannabisanvändning hos personer med tidiga stadier av psykoser.

Forskargruppen kommer fram till att vetenskapliga bevis stöder hypotesen om impulsivitet som en variabel som skulle kunna förklara kopplingen mellan cannabis och aggression, särskilt när bruket har börjat tidigt. Dock bör detta bekräftas med longitudinella studier och genom att ta hänsyn till andra bidragande faktorer, skriver de i sin slutsats. [4]

En genomgång av andra studier, utförda av ett portugisiskt forskarlag, kan delvis förklara hur mekanismerna bakom aggressionen ser ut. Forskarna ser i de nyare studierna, inklusive en rad fallrapporter, ett måttligt samband mellan cannabisanvändning och våld och att sambandet ökar ju mer man använder drogen. Orsaken kan vara drogens påverkan på det centrala nervsystemet, framför allt när det gäller exekutiva funktioner såsom hämning, impulsivitet och känslomässig kontroll. [5]

Fördubblad risk enligt kanadensisk studie
I en kanadensiskt studie från 2024 har forskarna ställt sig frågan om det finns ett dosrelaterat samband mellan cannabis och våld.
Man har rekryterat 98 försökspersoner med allvarliga psykiska problem som man följt upp vart tredje månad under ett år. Försökspersonerna tillfrågades och undersöktes avseende kriminalitet, bruk av droger, hälsotillstånd, samt att man tog urintester.

Resultaten visar att cannabisanvändningens frekvens och svårighetsgrad av cannabisbruk var signifikanta förutsägelser för våldsamt beteende.

Efter justering för tid, ålder, kön, etnicitet, diagnoser, impulsivitet och användning av alkohol och stimulantia var oddskvoterna 1,91, det vill säga en nästan fördubblad risk för våld i jämförelse med icke cannabisanvändare. Den risken ökade ju mer man använde.
Däremot kunde inte heller denna studie svara på hur den underliggande mekanismen ser ut. [6]

Sålunda är det fortfarande oklart vad som händer i hjärnan när det gäller cannabis och våld. Däremot vet vi en hel del vad som händer i samhället. Det visar de amerikanska erfarenheterna.

• Referenser: [1] Dills et al (2021) The Effect of State Marijuana Legalizations: 2021 Update , Cato Institute
[2] Ramström (2009) Skador av hasch och marijuana. Statens Folkhälsoinstitut sidan 63-64.

[3] Dellazizzo et al (2020). Violence and Cannabis Use: A Focused Review of a Forgotten Aspect in the Era of Liberalizing Cannabis. Front. Psychiatry, 16 September 2020. | Psychiatry (frontiersin.org)
[4] Moulin Valerie et al (2022) The Link Between Cannabis Use and Violent Behavior in the Early Phase of Psychosis: The Potential Role of Impulsivity. Front. Psychiatry.

[5]  Goncalves et al (2022) Cannabis use and violent behavior | European Psychiatry | Cambridge Core. 
[6] I et al (2024). Is There a Dose–Response Relationship Between Cannabis Use and Violence? A Longitudinal Study in Individuals with Severe Mental Disorders | Cannabis and Cannabinoid Research (liebertpub.com)