I Klanerna kompletteras och fördjupas den bild om organiserad kriminalitet som andra journalister och experter har skrivit om i sina böcker. Bland annat Diamant Salihu, Lasse Wierup, Evin Cetin, Fredrik Kärrholm och Johanna Bäckström Lerneby. (Deras böcker är alla tidigare recenserade i Drugnews.)

”Klanerna. Den systemhotande brottsligheten” av Jan Persson & Johannes Wahlström, förlaget Mondial 2023, 204 sidor.

Författarna i den nya boken är Jan Persson, säkerhetsexpert och före detta polis, och Johannes Wahlström, undersökande journalist, antropolog och statsvetare. De poängterar att bakom den grova brottsligheten finns ett antal klaner eller familjebaserade nätverk som positionerat sig i olika svenska orter. Medlemmarna i dessa stora hierarkiska släkter hjälper varandra och delar på vinsten av den kriminella verksamheten. Det handlar inte bara om narkotika, utan också om vapenhandel, prostitution, utpressning, trafficking och migrantsmuggling.

En reflektion vid läsningen är att en legalisering av cannabis, som vissa föreslår som åtgärd mot de organiserade brottsligheten, framstår som meningslös.

Tack vare klanen, släkten i bred bemärkelse, flyttas pengar från brottslighet över till legitima företag inom familjens nätverk. Det handlar om vitt skilda företag: bilverkstäder, butiker, frisörer, skönhetssalonger med mera. Författarna menar att det uppstått ett parallellsamhälle. Det är särskilt tydligt i Södertälje där nära häften av invånarna genom arbetskraftsinvandringen på 1960-talet härstammar från Tur Abdin, en by i sydöstra Turkiet.

Klanerna arbetar också med insiders i företag och i politiken. Persson och Wahlström ger ett exempel från en storbank i södra Sverige. Där arbetade en trevlig och uppskattad banktjänsteman som hjälpte utvalda personer att få huslån trots att de saknade inkomst. Däremot hade de falska lönespecifikationer och arbetsgivarintyg, vilket övertygade insiderns chef att bevilja lånen.

Utmärkande för den mycket välorganiserade brottsligheten är anlitandet av ”barnsoldater”, där unga killar får utföra de grövsta brotten, vilket vi fått många exempel på under den senaste tiden. Om de åker fast slipper de oftast fängelsestraff, medan anstiftarna går helt fria.

Författarduon menar att familjenätverk även fungerar i samhällets toppskikt där man inom familjen, exempelvis Wallenberg och Stenbeck, genom åren hjälpt varandra till toppjobben och ekonomiska fördelar.

”Klanen som organisatorisk form har visat sig extremt konkurrenskraftig inom den kriminella miljön”, skriver de Persson och Wahlström. Här är lojaliteten mycket starkare än inom andra kriminella grupperingar.

Samtidigt visar de att strukturen inom ett sådant familjenätverk är effektiv för att påverka viktiga samhällsfunktioner och att den därmed i viss utsträckning konkurrerar mot staten. Det är där bokens undertitel kommer in: Den systemhotande brottsligheten.

Det är kuslig läsning.