Stort mörkertal av narkotika i trafiken

Fler bilförare ertappas numer påverkade av narkotika än av alkohol. Detta trots att kontroll av drograttfylleri kräver misstanke medan nykterhetskontroll får göras slumpmässigt. Regeringens nyligen lanserade utredning att se över reglerna kan ändra på förutsättningarna.


Anmälda narkotikabrott i trafiken är sedan ett par år tillbaka fler än för alkohol. Detta trots att det inte är tillåtet att som för alkohol ta slumpmässiga tester narkotika. Bakom siffrorna för narkotika finns därför sannolikt ett stort mörkertal.

Narkotikabrotten i trafiken har ökat sakta, med 21 procent, sedan 2010 och avståndet till alkoholbrotten har ökat sedan ett par år tillbaka, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, (Brå).
– Fördelningen mellan brotten stämmer med min bild. Vi tar fler bilförare för narkotika än för alkohol, säger Niklas Lindroth, polis och tidigare narkotikasamordnare i Västra Götaland.

 

Anmälda brott mot trafikbrottslagen till 2018 gällande olovlig körning, rattfylleri (inkl grovt), smitning och rattfylleri under påverkan av narkotika. Källa: BRÅ.

2015 anmäldes för första gången lika många narkotika- som alkoholbrott i trafiken. Skillnaden har fortsatt att öka och 2018 anmäldes 14 300 brott för drogfylleri (narkotika), jämfört med 11 600 alkoholbrott. Samtidig som narkotikabrotten i trafiken har ökat har antalet anmälda alkoholbrott minskat något de senaste åren.

Enligt Erling Andersson, kommissarie vid polisens nationella utvecklingscentrum för trafikfrågor, har minskat antal nykterhetskontroller av alkohol bidragit till att anmälningarna för narkotika gått om alkohol.
– Men det finns ett stort mörkertal för narkotika, så sannolikt är skillnaden ännu större, säger Erling Andersson till Drugnews medarbetare.

Trots detta mörkertal har drogfylleriet bakom ratten, enligt Brå:s statistik, ökat med 21 procent från 2009 till 2018.
– Om vi fick ta slumpvisa prover för narkotika och hade ett fungerande sållningsinstrument, skulle vi hitta många fler som är påverkade, säger Erling Andersson.

 

Foto: Drugnews

Idag får polisen endast testa en förare för narkotika om man misstänker att föraren är påverkad av narkotika. Den första kontrollen sker genom så kallat ögontest, (hur pupiller förändras, vidgas och minskas av olika droger). Om den blir positivt så ändras misstanken till den starkare graden skälig misstanke, vilket ger polisen rätt att ta med sig föraren för ytterligare och säkrare tester.

Enligt kommissarie Erling Andersson har polisen blivit bättre på att upptäcka de som är narkotikapåverkade.
– Poliser som är duktiga på att göra ögonkontrollen för narkotika avslöjar de flesta de testar. Men de inriktar sig också på kända missbrukare, därför upptäcks inte de som inte är kända i samma utsträckning, säger Erling Andersson.

För att kunna utföra slumpmässiga tester för narkotika krävs lagändring och tester som är utformade så att de kan utföras smidigt och samtidigt skapar så lite intrång i förares integritet som möjligt.

– Integriteten och tekniken hänger ihop för att kunna lösa detta. Det bästa vore om vi hade ett och samma blåsinstrument för alkohol och narkotika, säger Erling Andersson.

Regeringens nyligen lanserade utredning, som bland annat ska se över lagstiftningen för narkotikakontroller i trafiken, kan komma att förändra spelreglerna.
– Utredningen gör att den politiska stiltjen har förändrats till lätt bris. Vi har inget förslag förrän om två år, men det är ett steg i rätt riktning, säger Erling Andersson.

Han säger att en förändrad lagstiftning kan göra att intresset ökar för tillverkare av mätinstrument att ta fram tillförlitliga och smidiga mätmetoder. Dessa är svåra att få fram eftersom instrumentet samtidigt måste kunna känna av många olika substanser.
– Om lagstiftningen ändras kan det skapa en marknad för mätinstrument som kan intressera tillverkare, säger Erling Andersson.

Motorförarnas helnykterhetsförbunds trafiksäkerhetschef, Lars Olov Sjöström, tycker det är bra att regeringen öppnar för slumpmässiga narkotikaprover i trafiken, men att detta ställer krav på tillförlitliga instrument.

Lars Olov Sjöström, MHF

– Det behövs en teknisk standard som definierar kvalitetskrav på testinstrumenten samt hur dessa instrument ska kunna testas i laboratorium.

Just denna standard är på gång. Han sitter själv som ordförande i den kommitté som på uppdrag av Svenska Institutet för Standarer, SIS, tar fram en ny standard för snabbtester av narkotika. Kommittén räknar med att presentera standarden under nästa år.

Lars Olov Sjöström anser också att det finns ett stort mörkertal för narkotikan i trafiken.
– Idag kan vi inte beräkna hur vanligt drograttfylleriet är i trafikflödena, eftersom polisen inte kan göra rutinmässiga kontroller, utan endast kan agera när det redan finns en misstanke om drogpåverkan. Vi vet dock att antalet dödliga trafikolyckor som är drogrelaterade har ökat markant under de senaste fem åren, säger han och fortsätter:

– Att det har hänt en svår trafikolycka ger inte i sig rätt till polisen att misstänka drogpåverkan och företa en ögonundersökning som kan stärka misstanken och leda till blodprovstagning.

 

CANNABIS I TRAFIKEN

Men hur mycket påverkas en förare av cannabis, som är den vanligaste illegala drogen i landet? Enligt den hittills största internationella rapporten är det ställt utom all tvivel att cannabis påverkar bilkörning, men att det inte har lika stor negativ inverkan för trafiksäkerheten som alkohol. Detta enligt fjolårets rapport ”Cannabis och bilkörning” (maj 2018, pdf-fil) från det EU:s center för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, EMCDDA och kanadensiska missbruksrådet.

Cannabis påverkar föraren.

Med cannabis i kroppen får förare svårare att hålla sin position i körfältet, att hålla hastighet, att fatta snabba beslut i kritiska situationer och att lösa problem.

Den internationella rapporten utgör en sammanställning av olika forskningsrapporter från USA, Kanada, Europa och länder i Oceanien.

Rapporten visar att det även internationellt saknas tillförlitliga mätmetoder för narkotika i trafiken och tar upp de stora risker som uppstår när förare tagit både alkohol och narkotika.

Effekter på bilkörning har också tagits upp av narkotikaforskaren och professor Fred Nyberg i Uppsala, som menar att cannabis försämrar motoriken och koordinationen.

Cannabis är fortfarande olagligt i de flesta länder i världen. Men internationellt förs politiska kampanjer för att avkriminalisera och legalisera drogen. EMCDDA och kanadensiska missbruksrådet uttrycker i sin rapport en oro för att avkriminalisering kan medföra mer cannabis bakom ratten. De rapporterar samtidigt att det råder osäkerhet inom den samlade forskningen om i vilken utsträckning bruk av cannabis leder till fler trafikolyckor. Men statistik från FN:s narkotikakontrollorgan UNODC visar att i den amerikanska delstaten Colorado, som legaliserade cannabis för nöjesbruk 2014, har dödsfall i trafikolyckor där marijuana funnits med i bilden stigit med 62 procent från 2013 till 2015.

Men det krävs fler studier. Enligt EMCDDA-rapporten har det på internationell nivå hittills gjorts få studier om cannabis i trafiken, jämfört med alkohols inverkan. Det finns ett stort behov av fler, större och bättre kontrollerade studier runt om i världen om sambandet mellan cannabis och bilkörning.

• Fotnot: En ny metod att mäta psykoaktiva ämnen i utandningsluften håller på att tas fram av forskare på Karolinska Institutet och har prövats i samarbete med polisen och Rättsmedicinalverket. Enligt denna metod kan redan vid vägkanten spår av olika substanser som cannabis (thc), kokain, amfetamin och tramadol upptäckas med en apparat som föraren får blåsa i. Försöket kan leda till att rutiner och kontroll vid misstänkt drograttfylleri kan komma att förenklas, enligt TT-artikel.

Tema: Rattfylleri

Påverkad…

… i trafiken95-ratt3.jpg

År 2018 omkom totalt 325 personer i vägtrafiken i Sverige. Enligt Trafikverket omkom 23 procent av dem (75 personer) i en alkohol- eller drogrelaterad olycka. I genomsnitt är var femhundrade bilist rattonykter, cirka 0,2 procent av förare i trafiken.

Polisens nykterhetskontroller har minskat under senare år. Fler som upptäcks idag är påverkade av narkotika än av alkohol. Under 2018 polisanmäldes cirka 25 900 rattfylleribrott (14 300 gällde narkotika), en ökning med 3 procent.
Elsparkcyklar blir allt vanligare i trafiken, med ökad antal olyckor, men omfattas inte ännu av trafiknykterhetsregler.
• Källor: Trafikverket, Brå och MHF.

Läs mer

Annonser