Tullen stoppar fler drograttfulla yrkesförare

Ifjol ertappade tullpersonal nära dubbelt så många drogpåverkade förare vid gränsen, som året före. De flesta var lastbilschaufförer – en hade lagt upp amfetaminlinor i hytten. Men det är juridiskt svårt att få dem fällda för grovt brott.


En av de lastbilsförare som stoppades i Trelleborgs färjeläge förra våren var en 33-åring man på väg till Stockholm med last och hade lagt upp sex linor amfetamin i hytten. Troligen för att orka köra vidare.
– Vi fick hjälpa honom ur hytten för att han var hög som ett hus, säger Oscar Lindvall, biträdande kontrolltullchef i södra Sverige, till Dagens Nyheter.

Lastbilsföraren hade lagt upp sex linor amfetamin i hytten. Foto: Tullverket

Men trots att han åtalades för grovt rattfylleri och framförde tungt fordon, så dömde tingsrätten honom bara till normalgraden då han bara kört en kort sträcka i hamnen från färjan.
Ett brott som ofta bara blir dagsböter. Men då han hade amfetamin i lastbilen, så dömdes han även för narkotikasmuggling, men straffet blev endast 14 dagars i fängelse.

En förklaring till att de flesta narkotikapåverkade förare är yrkesförare tror Tullverket är att de har långa körsträckor och får för lite sömn.
– De drogar sig för att hålla sig vakna och klara körningen, säger Oscar Lindvall till DN.

Antalet nykterhetskontroller av tull och polis av säkerhetsskäl minskade kraftigt under pandemin. Men mellan 2020 och 2021 så ertappade tullen ändå betydligt fler påverkade förare vid gränskontroller.

Av dessa ärenden inledde tullen år 2020 nationellt 228 förundersökningar om rattfylleri, varav 88 gällde drograttfylleri. Ifjol ökade de till 428 förundersökningar, varav 162 drograttfylleri. Tullverkets region Syd hade nära hälften av dessa ärenden, (64 förundersökningar om drograttfyllerier år 2020 och 125 ifjol).

När det gäller alkoholkontroller i trafiken så får de göras slumpmässigt, men för att testa förare om narkotika så krävs misstanke. Och för alkohol finns promillegräns för normalt och grovt brott (0,2 respektive 1,0 promille alkohol), men sådana finns inte för andra droger. För att räknas som grovt drograttfylleribrott krävs uppenbar trafikfara, olycka eller annan klar misstanke – annars stannar det vid böter.

Regeringen har i en lagrådsremiss föreslagit skärpta maxstraff för grov olovlig körning och rattfylleri, bl. a grovt brott vid upprepade rattfyllerier. Det anser Tullverket inte räcker, utan även ska bedömas som grovt brott om föraren kört tungt fordon, farlig last, buss eller skolskjuts.
Transportfacket tycker att företag som beställer transporter – där priset idag ofta styr mer än säkerhet – måste ha bättre kontroll och mer ansvar att förare får tillräcklig tid, vila och lön för att klara körningen.

Tema: Rattfylleri

Påverkad…

… i trafiken95-ratt3.jpg

År 2018 omkom totalt 325 personer i vägtrafiken i Sverige. Enligt Trafikverket omkom 23 procent av dem (75 personer) i en alkohol- eller drogrelaterad olycka. I genomsnitt är var femhundrade bilist rattonykter, cirka 0,2 procent av förare i trafiken.

Polisens nykterhetskontroller har minskat under senare år. Fler som upptäcks idag är påverkade av narkotika än av alkohol. Under 2018 polisanmäldes cirka 25 900 rattfylleribrott (14 300 gällde narkotika), en ökning med 3 procent.
Elsparkcyklar blir allt vanligare i trafiken, med ökad antal olyckor, men omfattas inte ännu av trafiknykterhetsregler.
• Källor: Trafikverket, Brå och MHF.

Läs mer

Annonser