Narkotikapriser stabila enligt CAN

Den inflation som drabbat stora delar av samhället, märks inte på narkotikamarknaden. Det visar CAN:s senaste rapport om narkotikaprisutvecklingen (pdf-fil, 36 sidor). ”Priserna mellan 2021 och 2022 är oförändrade”, säger Ulf Guttormsson till Drugnews.


Sedan 1980-talet har Centralförbundet för Alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, regelbundet samlat in information om gatu- och grossistpriser för olika narkotikasorter i Sverige. Informationen kommer från poliser i Sveriges samtliga 27 polisområden som rapporterar in aktuella prisuppgifter från sina områden.

– Priserna mellan 2021 och 2022 är oförändrade på de flesta narkotikasorter, säger Ulf Guttormsson, ansvarig för undersökningen på CAN, till Drugnews.

Ny CAN-rapport

Det är ofta ett brett intervall på de inrapporterade priserna. Gatupriset för ett gram hasch har rapporterats från 33 kronor till 200 kronor. I genomsnitt (medianvärde) ligger haschpriset 2022 på 111 kronor per gram , kokain och heroin kostar 900 kronor per gram, medan ett gram amfetamin kostar 200 kronor i genomsnitt.

Hasch- och kokainpriserna har halverats sedan 1988, och reala priser på heroin och amfetamin fallit till en fjärdedel, detta med hänsyn till inflationen under åren.

En förklaring till att narkotikapriserna inte ökar, trots en i övrigt kraftig inflation i samhället, kan enligt Ulf Guttormsson vara att det inte heller hänt särskilt mycket på världsmarknaden.
– Även om narkotika är dyrare i Sverige än i Europa i snitt, har vi ändå följt trenderna, säger Guttormsson.

Det kan också vara så att konkurrensens är högre i Sverige och kundunderlaget inte riktigt räcker för det utbud som finns.

Över längre tid har priserna på amfetamin, heroin och kokain sjunkit mest. Det sker dock svängningar över tid, till exempel ökade priserna på framför allt hasch före pandemin.

Ulf Guttormsson, CAN. Foto: Eveline Johnsson

– Det tror man beror på stora insatser av spanska och marockanska rättsväsendet mot importen av hasch från Marocko, säger Ulf Guttormsson.
Insatserna ledde till en brist och en tillfällig prisökning, men priserna har nu nästan sjunkit tillbaka till tidigare nivå.

Uppgifterna om narkotikapriser kommer från polisen. CAN har dock kontrollerat metodens pålitlighet bland annat med enkäter till personer som använder narkotika. De har också jämfört med de priser som finns på olika internetsajter som säljer narkotika. Det har då visat sig att de uppgifter som polisen rapporterar överensstämmer rimligt väl med andra källor.

Nytt för i år är att man också frågat om narkotikaklassade läkemedel som förekommer missbrukssyfte. Vanligast var opioider och den vanligaste substansen i denna kategori var tramadol.

CAN frågade också rapportörerna om de kunde ange ursprunget för de läkemedel som missbrukades. En väldigt stor andel angav inte någon källa för läkemedlen, men av dem som kunde ange så angav de flesta smuggling som källa. En betydligt mindre andel angav att källan var sjukvården eller beroendevården.

Ulf Guttormsson betonar att dessa uppgifter inte ska tas som hela sanningen, men det är en indikation på hur det ser ut.

I CAN:s rapport görs också beräkningar av storleken på den svenska narkotikamarknaden. Beräkningar görs både av mängden narkotika och värdet av narkotikahandeln.

NOA, polisens nationella operativa avdelning,  redovisade 2021 en analys av den information som man fått fram via Encrochat. Den visade på betydligt större mängder narkotika än vad CAN fått fram, (enligt NOA hade hela 100-150 ton narkotika importerats år 2020), och det har därefter uppstått en viss debatt om tillförlitligheten i CAN:s uppgifter.

Ulf Guttormsson beskriver den som överdriven och politiserad.
– Vi har inte utgett oss för att ha någon absolut sanning.

– De belopp vi får fram skiljer sig inte så värst mycket från de belopp som presenterades i Encrochat-rapporten, säger Ulf Guttormsson.

I CAN:s högsta beräkningsalternativ skattas narkotikamarknaden till ungefär 11 miljarder kronor, medan den i NOA:s rapport antas vara 10–15 miljarder kronor.

Det är också skillnad på vad de olika rapporterna försökt beräkna. CAN försöker göra en nettoberäkning av hur mycket narkotika som finns kvar i landet för konsumenter att köpa, medan NOA har räknat på hur mycket som kommer in över gränsen, inklusive det som sedan tas i beslag eller går vidare till till exempel Norge och Finland. Men även med hänsyn taget till det är det stor skillnad i uppskattning av mängden narkotika.

– Vi kommer fram till olika verkligheter vad gäller mängden narkotika, även om vi skattar värde till ungefär det samma, säger Ulf Guttormsson.
Ulf Guttormsson påpekar också att CAN försöker jämföra sina resultat med andra beräkningar i andra länder.

– Vi säger inte att vi har rätt, men med de antaganden vi har gjort får man det här resultaten och de resultaten ser inte helt tokiga ut jämfört med andra internationella beräkningar, säger Ulf Guttormsson.

Annonser