Kriminologerna Felipe Estrada, Albin Stenström och Henrik Tham på Stockholms universitet konstaterar att narkotikadöden ökat kraftigt under lång tid. De vill att ”den straffinriktade och ineffektiva linjen därför bör överges” och istället att det satsas på vård, prevention och skademinimering.

Eftersom andra narkotikautredningar inte undersökt om kriminaliseringen av eget bruk 1988 och straffskärpningen 1993 varit effektiv och uppnått syftet (att minska bruket och riskerna), så har de tre på rekordsnabb tid i år gjort det på uppdrag av ESO (en oberoende expertgrupp som sorterar under finansdepartementet).

De har gått igenom olika indikatorer, källor och även jämfört Sverige med nordiska grannländer.
”Sammantaget finns det inga data som tyder på att kriminaliseringen följts av minskat och dyrare utbud av narkotika, färre öppna drogscener, minskat bruk i befolkningen, färre människor med problematiskt narkotikabruk, minskat vårdbehov, eller påföljder som lett till ökade rehabiliteringsinsatser”, skriver de i sin debattartikel.

I sin rapport som presenteras på tisdag konstaterar de att målsättningen med kriminaliseringen inte har uppfyllts, dvs. att minska bruket och risker genom att markera samhällets avståndstagande från illegala droger.

Istället har antalet anmälda narkotikabrott ökat från drygt 40 000 till över 100 000 per år perioden 1993–2022, och merparten (över 90 procent) handlar om innehav och eget bruk. Och att det drabbar många – särskilt ungdomar – som inte har ett problematiskt bruk, utan riskerar stigmatiseras, marginaliseras och hamna i belastningsregistret för ringa brott.

Politiken har även lett till s.k. kontrollskador. Narkotikabekämpningen är t.ex. dyr och effektiv – polisens budget för den var ifjol hela 2,75 miljarder kronor, enligt rapporten. En avkriminalisering skulle kunna frigöra resurser i rättsväsendet som exempelvis kan nyttjas för vårdinsatser, menar de.

De är också kritiska till polisens användande av drogtester, som de menar ofta är diskriminerande.
”Sverige är i stort sett det enda landet i Europa som tillgripit masstester av sin befolkning för att stävja användning av i huvudsak cannabis”, skriver de i DN.

Kriminologerna vill att en utredning nu tillsätts med syftet att avkriminalisera bruk och mindre innehav av narkotika och att Sverige lämnar en straffande och ineffektiv narkotikapolitik. Detta i en tid när regeringen och många politiker istället ropar på hårdare tag och skärpt narkotikastraff för att försöka stoppa de våldsamma gängen.

De har även studerat hur andra länder gjort och gått genom forskning. Länder som avkriminaliserat har inte påvisat någon ökning av bruket av cannabis bland vare sig unga eller vuxna, hävdar de. Och sambandet mellan avkriminalisering och den ökning av drograttfylleri som rapporterats, menar de har ifrågasatts.

Om åldermannen av de tre, professor emeritus Henrik Tham, som länge kritiserat den svenska restriktiva narkotikapolitiken, skulle ha svårighet att vara objektiv i studien såg han inte något problem med när Drugnews frågade honom i våras.
– Nej, men det får andra göra, jag följer min forskningsetik, sa han.

På tisdag förmiddag anordnas ett seminarie om ESO-rapporten och ett panelsamtal där även representanter från narkotikapolisen och Folkhälsomyndigheten medverkar.

• Enligt en artikel i The Lancet i november (som refererar till Global State of Harm Reduction 2022 report), så har 115 länder kriminaliserat narkotikabruk, medan 105 länder stöder en mer harm reduction-linje. Men Albin Stenström – som medverkar i ESO-rapporten och är aktiv på X (fd twitter) – så finns bland de första även länder som enbart kriminaliserat innehav.

• Fotnot: ESO-rapporten ”Bruk och straff – en ESO-rapport om kriminaliseringen av narkotikakonsumtion”.