Kriminologer ska utreda konsumtionsförbudet

Ett nytt forskningsprojekt på kriminologiska institutionen på Stockholms universitet ska undersöka avkriminalisering och konsekvenser av Sveriges drygt tre decenniers kriminalisering av eget narkotikabruk. En het potatis, som flera regeringar länge inte velat utreda.


Det är kriminologerna professor Felipe Estrada Dörner, doktoranden Albin Stenström (som skriver en avhandling om polisen och narkotikafrågan) och professor emeritus Henrik Tham – känd debattör och kritiker av landets drogstrategi – som ska ta fram en kunskapsöversikt och analysera kriminalisering av eget bruk, en av hörnstenarna i svensk narkotikapolitik.
”Mer konkret avser vi att ge en kortfattad sammanställning av den svenska narkotikakontrollen de senaste femtio åren och bakgrunden till att Sverige valde att kriminalisera eget bruk av narkotika”, skriver de i forskningsplanen.

Studien är tänkt ge underlag för ”en mer kunskapsbaserad politisk diskussion, som i förhållande till utvecklingen i omvärlden är ofrånkomlig”. En genomgång av läget i andra jämförbara länder ska göras, särskilt de i Norden.

Narkotikaförbud har börjat ifrågasättas och flera länder har avkriminaliserat bruk och mindre innehav. Några länder har helt legaliserat även handel av cannabis för nöjesbruk och debatten förs även i Europa, Tyskland förbereder ett legaliseringsförsök.

Svenska förbudet att använda och inneha narkotika för eget bruk infördes 1988 och skärptes 1993 då sex månaders fängelse lades till för att kunna begära urintester. Från att samhällets kontroll tidigare mer varit inriktad mot smuggling och större narkotikahandel, så riktades fokus alltmer mot brukaren efter att riksdagen antagit målet ”ett narkotikafritt samhälle”, enligt forskarna.

Polisens metod att drogtesta har sedan dess ökat kraftigt – till 40 000 tester år 2020. Anmälda narkotikabrott har efter straffskärpningen stigit från cirka 12 000 till över 100 000 anmälda brott årligen, främst just eget bruk och innehav.

Fokuseringen på narkotikaanvändaren har fått kritik att vara både integritetskränkande och ineffektiv och att polisresurserna borde läggas på annat. Medan försvararna menar att konsumtionsförbudet ger signal om att all narkotikahantering är olagligt, kan minska droganvändning, tidigt upptäcka och förhindra att unga dras in i missbruk.

I Sverige har flera experter och organ (t.ex. Folkhälsomyndigheten och SKR) velat att konsumtionsförbudets effekter utreds. Men både förra och nuvarande regeringen har sagt nej till att den pågående stora narkotikautredningen ser över frågan om avkriminalisering. Och häromdagen beslutade även riksdagens justitieutskott att avslå motioner som ville det. Den nuvarande regeringen har föreslagit skärpt straff för langning och vill kriminalisera även försök, beställning och förberedelse till ringa narkotikabrott.

• Drugnews: men nu ska det bli av och det blir istället ni på Stockholms universitet som får utreda avkriminalisering och konsumtionsförbudets effekter?
– Ja, äntligen, bra att det blir av. Ett forskningsuppdrag vi fått av ESO (Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi), en självständig expertgrupp som sorterar under finansdepartementet, säger Henrik Tham, 80 år.

• Varför har det varit sådant motstånd, tror du?
– Svårt för mej att spekulera i. Det var ju bråk inom förra regeringen och även i den nuvarande om detta. Det finns inte ett ord om narkotika i Tidöavtalet. Men partierna och regeringen passar på varandra, samtidigt som de känner att de riskerar bli alltmer isolerade. Det händer ju saker i omvärlden. Tyskland (som planerar legalisera cannabis/red) och även Köpenhamn vill pröva det...

• Du har ju länge debatterat och kritiserat den restriktiva svenska narkotikapolitiken, inga problem vara objektiv i studien?
– Nej, men det får andra avgöra, jag följer min forskningsetik, svarar Henrik Tham.

Projektet som finansieras av ESO ska vara klart i slutet av året, en kort tid för en sådan omfattande undersökning. ”Men vi är ganska duktiga på det här”, säger Tham och skrattar.

Annonser