“Krogar-mot-knark“-plakett i dörren, kampanjmaterial och symbolutsmyckad personal på de aktuella ställena – många av dem kring Stureplan. Över ett hundra ordningsvakter har hittills utbildats i konflikthantering och att känna igen tecken på drogpåverkan. Toaletter byggs om för att försvåra intag av narkotika där. Personalen måste sluta upp bakom nya drogpolicyn och förhandlingar förs med facket om att även drogtester kan komma i fråga. De med missbruksproblem ska inte sparkas, utan erbjudas vård, exempelvis på Magnus Husskliniken.

Krafttagen mot knark välkomnas av vaktchefen på Café Opera, Haide Westring:
“Bra att vi nu allesammans – vakter, övrig personal, krogägare och polis – jobbar tillsammans. Våld och narkotika i dörren är vår vardag, det har tidigare känts lite ensamt“.
Påtända personer kan vara lynniga, som “tickande bomber“, och kräver god psykologi att hantera. De tydligare reglerna underlättar för ordningsvakter och värdar att avvisa uppenbart påverkade gäster, dokumentera händelsen och rapportera till polisen, tror hon.

För drogproblem finns inte minst inom krog- och nöjesbranschen. Tidigare studier visar att det är lätt för drogpåverkade gäster att komma in och att även personalen är del av problemet.
När STAD-projektet (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) våren 2003 lät skådespelare spela narkotikapåverkade nekades de inträde endast vid tre av 40 besök. Och i drogvaneundersökningar uppgav 41 procent av krogpersonal i åldrarna 18-24 i huvudstaden att de använt droger senaste året. Och varannan restauranganställd ser drogpåverkade gäster varje vecka.

I helgen kollade Citypolisens krogkommission cirka 35 krogar i centrum. På ungefär var tredje upptäckte narkotika och 43 personer rapporterades, 20 greps och tre anhölls. Det gjordes flera beslag av bland annat kokain, amfetamin, Rohypnol och cannabis.
“Vi märker redan ett bättre samarbete med krogarna och det är ofta de som tipsar oss“, säger Patrick Ungsäter, operativ chef i krogkommissionen, till Drugnews.

Det finns klara samband mellan narkotika, vapen och grova våldsdåd med exempelvis skottlossning som inträffat kring krogar i storstäder, menar Ungsäter. Kriminella ligor har ofta krogar som ett andra hem. Och han ser en risk för upptrappat våld i början nu när krogarna börjar neka påverkade och samarbetar mer med polisen. Polisen ska få specialutbildning i att hantera problemet.

Stockholmskrögarna i Krogar mot knark vill bekämpa liberalare attityder till narkotika och är trötta på att deras lokaler utmålas som de “kriminellas vardagsrum“.
“Vi vill kunna garantera både gäster och personal en säker och trygg miljö. Jag tror sammanlagt inte att vi förlorar gäster på detta, tvärtom vågar fler gå ut och därmed tjänar vi även ekonomiskt på insatsen“, säger Lennart Karlsson (bild) som är VD i Baldakinengruppen och delägare till flera krogar.

Krogarnas initiativ välkomnas regeringens narkotikasamordnare Björn Fries som medverkade vid presentationen på måndagen.
“Bra att krogar själva talar om nolltolerans. Uteställen är viktiga trendsättare, särskilt för ungdomar“, sade Fries.

• Även i Göteborg och Malmö håller nätverk av krögare på att organisera sig mot narkotika. I en enkät på 26 Malmökrogar svarade tre av fyra restauranganställda att de haft drogpåverkade gäster det senaste året, en av tio har själva knarkat nyligen.

Fotnot: De 17 krogar som hittills ingår i Föreningen Krogar mot knark i Stockholm är: Berns, Blue Moon Bar, Buddha Dining and Bar, Café Opera, Chiaro, Daily News, East, Halv trappa plus gård, Isolé, Kharma, Laroy, Lydmar, Spy Bar, Stacy, Sturecompagniet/Köket, Sturehof och Riche.
Kampanjen finansieras av krögarna och Mobilisering mot narkotika.