Utredningen presenterades i tisdags på en presskonferens med socialminister Lena Hallengren och justitieminister Morgan Johansson (båda S).

Bakgrunden är bland annat den höga narkotikadödligheten och riksdagen antog ett tillkännagivande för två år sedan om att utvärdera den svenska narkotikapolitiken och införa en nollvision för dödlighet.

Sverige har jämförelsevis låg användning av narkotika, exempelvis cannabis är bland de lägsta i Europa. Men har samtidigt brottats med en hög narkotikadödlighet, mellan cirka 800 – 900 dödsfall per år, som dock har minskat senare åren.

– Varje människa som dör till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftning är ett stort misslyckande för samhället. Det finns otillräcklig tillgång till vård och stöd i landet och en bristfällig samordning, vilket gör att människor far illa. Det måste bli bättre, sa socialminister Hallengren.

Hon har inget föregångsland på narkotikaområdet, och summerade att ”vi vill behålla det låga bruket, men minska dödligheten. Och det är skälet till att utredningen har inriktningen vård och stöd”.

Regeringen vill med utredningen ta brett grepp om narkotikaläget i samhället. Särskild utredare blir Thomas Lindén, läkare och specialist i neurologi och psykiatri och idag avdelningschef på Socialstyrelsen (känd från presskonferenser under covid-19-pandemin).

På Drugnews fråga varför det tagit så lång tid att tillsätta utredningen, så svarade Hallengren att ”vi har haft mycket annat att göra i samband med pandemin” och det hade varit ett ”svårt direktiv att formulera”.

Utredaren ska fokusera mest på hur förebyggande och missbruksvården kan förbättras.
Exempelvis stärka samverkan mellan vården, polisen och socialtjänsten och om personer med beroende avstår från att ta kontakt med dessa och vad det i så fall beror på.
Och om de som döms för ringa narkotikabrott kan erbjudas vård och stödinsatser mer systematiskt. Hur vårdkedjor kan stärkas, bygga ut lågtröskelverksamhet och föreslå nationellt program för att minska narkotikadödsfall är några områden som utredaren ska undersöka. Men även ett särskilt program för att förebygga ungas narkotikaanvändning.

– Det blir den största och mest omfattande utvärdering av svenska narkotikapolitik på väldigt lång tid. Målet är tydligt: en fortsatt restriktiv narkotikapolitik som ska kombineras med att personer med missbruk eller beroende får den vård och det stöd som de behöver. Det är komplexa frågor utan självklara svar, sa Lena Hallengren.

Regeringen vill alltså inte öppna för avkriminalisering eller legalisering av narkotika och vill inte heller utvärdera det konsumtionsförbud av narkotika som funnits sedan 1988.

– Det skulle vara kontraproduktivt och kunna leda till att narkotikabruket ökade totalt sett. Och det vore en enorm gåva till gängen om man normaliserade och legitimerade bruket, de skulle utnyttja det och tjäna ännu mer pengar på narkotikahandel, sa justitieminister Morgan Johansson och sa att regeringen istället vill rycka upp gängens strukturer med rötterna.

Han hänvisar även till dåliga erfarenheter från länder och amerikanska delstater som gått den vägen och legaliserat – bruket har ökat, och de har blivit hubbar för vidareförsäljning till andra stater som inte liberaliserat.

• Drugnews: Men är det inte rimligt att utvärdera och se över konsumtionsförbudet – en omdiskuterad lag som funnits länge och flera instanser (t ex FHM, SKR, politiker och forskare) vill ska utredas? Kanske polisen behöver andra verktyg?

– Ja, den här diskussionen har förts från en del hål, men det innebär ju inte att man måste hålla med om det och gå i den riktningen. Det finns enligt min uppfattning inget stöd för det i befolkningen, inte heller i riksdagen och väldigt starka argument emot, svarade Johansson.

Han sa att utredningen därför inte ska utreda kriminaliseringen av eget bruk.
– Detta är inte en straffrättsutredning. Fokus är på vård, omsorg och förebyggande arbete.

Utredningens direktiv antas formellt först på torsdag. Ett första delbetänkande ska utredaren redovisas i oktober och slutbetänkandet 30 september 2023.

KOMMENTARER:

• Jessica Vikberg, ordförande Riksförbundet narkotikafritt samhälle:
– Bra att regeringen inte gick på snacket att ’utreda’ för de som redan vet att de vill avkriminalisera eget bruk. Samhället ska inte vara möjliggörare i negativ mening. Vi ska vara vuxna o ta ansvar. Det gör regeringen nu, uppger hon för Drugnews.

– Men det är också viktigt att förebygga mer och möta drogproblem tidigt. Skolans roll bör poängteras så de vet vad de kan och ska göra vid misstanke om narkotika bland elever – men därför behöver vissa sekretessregler lättas, tillägger hon.

• Björn Johnson, narkotikaforskare och professor i socialt arbete, Malmö Universitet, och förespråkat utvärdering av konsumtionsförbudet, lyssnade på presskonferensen och ”det var bland det mest bedrövliga jag sett”.
– Morgan Johanssons argument för att inte utreda hur kriminaliseringen fungerar är oerhört svaga. Han hemfaller därför åt trötta talepunkter och osakliga sammanblandningar av avkriminalisering och legalisering – som vanligt.

Han har inte sett direktiven än, men uppdraget verkar sammanfalla i hög grad med Samsjuklighetsutredningen uppdrag. ”Den utredningen har redan lämnat ett stort antal förslag som inte ens hunnit remissbehandlas klart ännu. Hur har de tänkt där?”
Han är även kritisk till att ett snabbspår för att utvidga överdosmotgiftet Naloxon till nya grupper, t ex anhöriga, ändrats utifrån nya utredningen och ”därmed försenas ytterligare minst två år”, befarar Johnson.

• Peter Moilanen, chef Narkotikapolitiskt center:
– Bra att regeringen inte utreder avkriminalisering då bl. a forskningsläget om konsumtionsökning är så osäkert att det skulle riskera fler användare. Samtidigt även bra att de öppnar upp för smartare påföljder som bättre kan hjälpa till vård och stöd. Frågan är om tillräckligt många utvärderingar om nuläget ryms inom direktivet?, uppger han för Drugnews.