– Alltför många dör i narkotikarelaterade skador, sa Lindén, till vardags avdelningschef på Socialstyrelsen, på en pressträff med Drugnews på plats.

Drogdödligheten i Sverige ligger högt i EU, men har minskat några år för att ifjol åter öka igen. (Ökade från 723 dödsfall 2021 till 814 år 2022, enligt Rättsmedicinalverket).

Utredaren menar att ”narkotika finns överallt” och mer måste göras för att både minska tillgången och förbättra missbruksvården för de som blir beroende. Han föreslår förbättrade insatser för att minska dödligheten med en femtedel på fem år.

Bland annat att läkemedlet naloxon, motgift mot överdoser, bör utdelas av andra än bara vårdpersonal, sprutbyten i hela landet och öka tillgången till Laro-ställen (utdelning av substitutions-läkemedel).
– Med tydlig fokuserat arbete bör dödlighet av narkotika kunna minska på samma sätt som det var möjligt att minska vägtrafikolyckorna på några år, sa Thomas Lindén.

Han nämnde att skadereducering är ett mål och att särskilda krav på patienten (t.ex om drogfrihet före vård) ska läggas åt sidan, ”vi kan inte villkora stödinsatser”.
Han vill ge Socialstyrelsen ett övergripande ansvar för arbetet att minska narkotikarelaterad dödlighet.

Utredningen har inte haft till uppgift att se över strafflagstiftningen, men uppmanar regeringen att göra översyn av narkotikastrafflagen och påföljderna vid narkotikabrott,
–Man behöver se över narkotikastrafflagen ur flera olika perspektiv.  Dels i vilken grad den är ett hinder för insatser som skulle kunna rädda liv och hälsa, men också värdera de positiva effekterna, sa Thomas Lindén.

Kontroversiella frågor som att tillåta konsumtionsrum (brukarrum, sprutrum som fler EU-länder infört), där beroende kan inta sina droger under översyn av vårdpersonal, och att de som köper droger ska kunna få dem kvalitetskontrollerade för att inte använda ”orena” substanser, är några förslag där utredaren anser att den nuvarande lagstiftningen hindrar honom från att lägga förslag.

Utredaren är även orolig över att det förebyggande ANDTS-arbetet i kommuner och länsstyrelser har minskat kraftigt.
–Vi tycker det är tråkigt att konstatera att kommunernas satsningar på drogförebyggande arbete har minskat de senaste åren, säger Thomas Lindén till Drugnews.

Han vill se en femårig kampanj för att minska efterfrågan – bland annat med föräldrastöd, nå unga med information om att inte använda droger eller sluta om de börjat. Och att länsstyrelserna tar fram ett kunskapsunderlag.

Och föreslår även att en nationell stödlinje startas för att nå fler.

Stigmatisering för de som använder droger måste minska och nationella mål bör ses över för att bli mer pragmatiska – inte fastna i ideologier.

Avkriminalisering som alternativ har inte utredningen haft i uppdrag att titta på, även om många frågor ställdes under pressträffen från media om just det. Men det finns mycket mer att göra inom dagens ram för att förbättra hälsan för beroende, sa socialminister Jakob Forssmed (KD).

– Narkotikapolitiken ska skydda medborgare, då centralt att människor inte använder narkotika – därför har vi en restriktiv linje. Men rätten till god hälsa gäller alla, även de som har skadligt bruk eller är beroende.

Socialminister Forssmed tackade för rapporten och tillade:
– Ju mer kunskap vi har, desto bättre beslut kan vi fatta.

Slutbetänkandet ”Vi kan bättre” är på 1005 sidor (!) och består av 64 förslag till regeringen för en förbättrad narkotikapolitik, 71 bedömningar och analyser med mera. Betänkandet ska nu ut på remiss innan regeringen tar ställning till vilka förslag som kan förverkligas.

• Rapporten: Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus SOU 2023 62 (pdf -fil 1005 sidor).