Unga drabbas efter legaliseringen i Kanada

Flera negativa effekter kan ses efter att Kanada legaliserade cannabis, särskilt bland unga. Fler använder drogen och sex av tio upplever negativa konsekvenser. Författaren Staffan Hübinette skriver om nya data och jämför med Sverige.

Att användning av cannabis medför olika risker och skadeverkningar är väl belagt inom forskningen. Ju fler som använder, ju mer som används och ju oftare det används, desto större kan negativa effekter och skadeverkningar förväntas bli. Detta bekräftas också av nya data från Kanada, skriver författaren Staffan Hübinette.

Redan innan legaliseringen av cannabis i Kanada i oktober 2018 hade användningen av cannabis ökat och fördubblades mellan 2010 och 2020.

I jämförelse med sina svenska motsvarigheter är cannabisanvändning bland unga mycket hög i Kanada.

I gruppen 17-25 år uppger 32,6 procent att de använt cannabis senaste månaden mot 2,8 procent i Sverige för gruppen 16-29 år, således mer än elva gånger högre användning.[1]

Den höga användningen får också olika konsekvenser. Trafiken är ett exempel. Att köra bil i nära anslutning till cannabisanvändning medför en ökad risk.

Kanada graf

Av undersökningen Canadian Postsecondary Education Alcohol and Drug Use Survey (2019-2020)[2] framgår att 17,1 procent av cannabisanvändare i åldersgruppen 17-25 år kört bil inom två timmar efter användning. (Medan färre, 9 procent, kört med alkohol i kroppen inom samma tid).
Med dessa prevalensdata betyder det 56 personer av 1000. Om vi antar att det även i Sverige är 17,1 procent som kört bil inom två timmar efter användning så blir det fem personer.

Det är alltså elva gånger fler som kört bil efter cannabisanvändning i Kanada jämfört med Sverige.

Enligt samma undersökning upplever många cannabisanvändare olika negativa konsekvenser och där 54,4 procent uppger att suget efter att använda (”Desire or urge to use”) är ett problem. Att ha ett sug efter att använda en sinnesförändrande och beroendeframkallande substans är ingen bagatell.

Vidare upplever 14,8 procent ”health, social, legal or finacial problems” och 9,9 procent uppger att de tappat kontrollen (”Failed to control”). Totalt uppger 60,3 procent olika negativa konsekvenser.

Vi kan göra motsvarande jämförelse mellan Kanada och Sverige för konsekvensen ”desire/urge to use”.

Av 326 cannabisanvändare per 1 000 uppger 54,4 procent eller 177 personer ”desire/urge to use”. Motsvarande antal i Sverige skulle vara femton. Även här är det mer än elva gånger fler i Kanada än i Sverige.

Detta är bara två exempel på konsekvenser av cannabisanvändning och där det är uppenbart att omfattningen av användningen också har betydelse för omfattningen av risker, negativa effekter och skadeverkningar som i förlängningen innebär en ökad belastning på samhälle och ekonomi.

Detta är viktigt att påminna om i en tid när en växande cannabisindustri på samma sätt som tobaks- och alkoholindustrin alltid gjort, i sin marknadsföring förhärligar sina produkter men bagatelliserar risker och skadeverkningar för att därigenom normalisera cannabisanvändningen, öka försäljningen och få fler samhällen att legalisera.

Det finns därför starka skäl att föra en politik som inte riskerar att öka användningen av cannabis och hålla den på en fortsatt låg nivå. Ju färre som använder cannabis och ju mindre som används, desto bättre.

Medan cannabisanvändningen i Kanada och de delstater i USA som legaliserat inte bara ligger på en mycket hög nivå, utan även ökat, ligger den i Sverige stabilt på en jämförelsevis mycket låg nivå.

Om målet är att begränsa cannabisanvändningen är varken en avkriminalisering eller legalisering ett alternativ.


• Fotnoter : [1] Canadian Postsecondary Education Alcohol and Drug Use Survey (2019-2020) och svenska Folkhälsomyndigheten .

2 Ibid.

 

av

STAFFAN HÜBINETTE

– författare och Årets förebyggare 2017. Har besökt Nordamerika och skrivit rapporten ”Legalisering och kommersialisering av cannabis  – lärdomar från USA, Kanadas och Uruguay” (NPC 2021).

Annonser