Blir 2023 legaliseringens år i Europa?

Blir 2023 legaliseringens eller cannabis-motståndets år i Europa? Kommer Sverige som EU-ordförandeland att ge EU-kommissionen stöd för att stå emot Tysklands planer att tillåta drogen, undrar författaren Staffan Hübinette i en analys.

Om 2012 var året då Colorado och Washington väckte uppmärksamhet med att som första amerikanska delstater legalisera cannabis, var 2022 året då legalisering kom till Europa. 2023 blir året då legaliseringens framtid i Europa avgörs.

Tysklands beslut att legalisera cannabis ska nu prövas av EU-kommissionen.

Som EU:s mäktigaste land med störst befolkning, störst ekonomi och centralt beläget med gräns till nio länder har Tysklands beslut att legalisera cannabis hamnat i fokus. Men landet är inte ensamt i EU.

Malta och Luxemburg har redan legaliserat odling och innehav för eget bruk. Nederländerna har beslutat att införa ett begränsat försök med legalisering av hela kedjan från odling till butik (coffeshops). Tjeckien har aviserat planer på en legalisering. Och Schweiz – som står utanför EU – påbörjar nu ett begränsat legaliseringsförsök i ett par städer.

När den nya tyska koalitionsregeringen bildades i november 2021 blev legalisering av cannabis en av de frågor man först kunde enas om. Legalisering blev en bytesvara i den politiska kohandeln där socialdemokraterna SPD gav efter för De Gröna och det lilla liberala FDP.

Den socialdemokratiske hälsoministern Karl Leuterbach fick i uppdrag att ta fram ett förslag till modell för legaliseringen som presenterades i oktober 2022.

Det stod tidigt klart att det skulle strida mot FN:s narkotikakonventioner, men också mot EU:s avtal och lagstiftning. En förändring av ett medlemslands lagstiftning eller regelverk som påverkar andra länder ska också prövas av EU-kommissionen. Tyskland kommer därför inom kort att lämna en så kallad notifikation till Bryssel där kommissionen sedan inom tre månader ska avge ett yttrande.

Den tyska regeringen bedriver nu ett intensivt lobbyarbete för att påverka EU-kommissionen. En egen tolkning av konventioner och regelverk har gjorts i ett försök att visa att en legalisering är förenlig med dessa. En allians av legaliseringsländer med Malta, Luxemburg, Nederländerna, Tjeckien och Tyskland har bildats för att samordna sitt agerande gentemot kommissionen.

Vi kan utgå från att även cannabisindustrin gör vad den kan för att påverka kommissionen.

Cannabisplanerna i Tyskland har även mött kritik från läkarorganisationer, hälsopolitiker i kristdemokraterna och Bayern.

Men en tysk legalisering är inte bara en tysk angelägenhet, det påverkar hela Europa. Kritiker har bland annat varnat för en omfattande drogturism och smuggling framöver. Hur andra länder reagerar på Tysklands notifikation och agerar gentemot EU-kommissionen är därför av avgörande betydelse.

Karl Lauterbach, tysk hälsominister.

Hälsoministern Karl Leuterbach har också varit tydlig med att ett godkännande från EU-kommissionen är en förutsättning för att Tyskland ska gå vidare och införa en legalisering. Ger EU-kommissionen rött ljus blir det ingen legalisering.

Andra länder behöver därför samordna sitt agerande och ge EU-kommissionen kraft och stöd att stå emot EU:s mäktigaste medlem.

Alternativen är dock inte bara ett ja eller nej till Tysklands modell. Notifieringsprocessen ger också EU-kommissionen möjlighet att komma med synpunkter och krav på modifieringar. En möjlig kompromiss och lösning skulle därför kunna vara att kommissionen förslår en Malta-modell, där odling och innehav för eget bruk legaliseras, men inte kommersiell försäljning.

Det bygger på att kommissionen gör bedömningen att en sådan modell är förenlig med både FN:s narkotikakonventioner och EU:s avtal och lagstiftning. För det talar att man hittills inte reagerat mot Maltas och Luxemburgs legalisering. Inte heller har något annat medlemsland reagerat.

Om EU-kommissionen har att ta ställning till den formella frågan om en legalisering strider mot gällande konventioner, avtal och lagstiftning eller om man väljer en Malta-kompromiss, så kvarstår frågan om effekterna av en legalisering.

Det vi idag vet från utvecklingen i USA och Kanada är att en legalisering leder till en kraftigt ökad användning.

Fler använder mer, oftare och starkare cannabis. Nya produkter lanseras och marknadsförs för att nå nya målgrupper. Två marknader etableras, en legal och en illegal, som konkurrerar med pris och tillgänglighet och driver upp användningen.

Med ökad användning följer ökade skadeverkningar. I World Drug Report 2022 från FN:s narkotikaorgan UNODC konstateras att skadeverkningar av cannabis blir allt mer uppenbara som en följd av den ökade konsumtionen. I European Drug Report från EU:s narkotikabyrå EMCDDA (pdf-fil) säger man att ”cannabisrelaterade problem nu också verkar vara mer framträdande i våra insamlade uppgifter och att drogen har en framträdande plats i både narkotikarelaterade intag på akutmottagningar och nya behov av narkotikabehandling.”

Allt fler studier och rapporter från Nordamerika visar också detta vilket är ett avgörande argument mot en legalisering.

Sverige blir nu ordförandeland i EU och regeringen behöver bekänna färg. Tillsammans med andra länder kan Sverige ge EU-kommissionen råg i ryggen som behövs för att stå emot Tysklands legaliseringsplaner.

Etiketter:

Annonser