Drogerna flödar i Europa efter pandemin, social isolering, restriktioner och gränskontroller. Över hundra droglaboratorier avslöjades 2020 där kokain, amfetamin och metamfetamin tillverkats i rekordstor omfattning, i ökad grad även för export till andra regioner.

Men främst för den drogkonsumerande europeiska befolkningen. Och tillgången är god.
– För mig kan det som sticker ut i vår analys av drogtrender 2022 sammanfattas med: Överallt. Allting. Alla. I dag har vi en situation där vi kan se påverkan av drogproblem nästan överallt, sa EMCDDA-direktören Alexis Goosdeel när han presenterade rapporten i tisdags.

Cannabis är fortfarande vanligast narkotikan, 22,2 miljoner européer (7,7 procent) i åldrarna 15 till 64 år har använt drogen senaste året. Kokain använde 3,5 miljoner (1,2 procent), ecstasy 2,6 miljoner (0,9 proc.) och ett par miljoner EU-invånare använde amfetamin (0,7 proc.). Omkring en miljon använder heroin eller andra opioder.

Under pandemin ändrades en del smuggelrutter och en del krypterade tjänster uppstod för att fortsätta erbjuda droger. Kriminella nätverk har sen gått vidare, samarbetar och agerar i flera länder, exempelvis med mexikanska karteller. Och talibanernas maktövertagande i Afghanistan och kriget i Ukraina kan på sikt påverka såväl heroinhandeln som leda till nya smuggelvägar.

– Narkotikan är den mest lönsamma varan för kriminella, vi måste göra mer för att stoppa organiserad brottslighet. Och vi måste minska tillgång, efterfråga och skador av drogerna, sa Ylva Johansson, ansvarig EU-kommissionär för inrikes frågor i unionen.

Cannabis som hela 78 miljoner européer använt någon gång i livet (i Sverige bara 17,4 proc.) fick en liten nedgång vad gäller hasch ett tag under pandemin efter stora beslag och priset stack iväg. Rushalten är överlag nu nära dubbelt så hög som för marijuana, vilket EMCDDA tror kan bero på att odlare utanför unionen svarat med att ta fram thc-starkare hasch för att klara konkurrensen från ökad inhemsk marijuana-odling.

Det finns även uppgifter om att cannabisprodukter blir mer varierade, t.ex med extrakt och ätbara, och blandas med syntetiska cannabinoider, vilket kan leda till fler hälsorisker.
– De här drogerna kan vara mycket potenta och giftiga, och utgör därför en fara för hälsan. Dessutom är individer inte alltid medvetna om att innehållet är spetsat. Starka syntetiska cannabinoider kan orsaka mer intensiv förgiftning och psykiska, fysiska och beteendemässiga effekter än cannabis. Både fall av allvarlig och dödlig förgiftning har rapporterats i Europa, säger enhetschef Joakim Strandberg på Folkhälsomyndigheten i en kommentar.

Omkring 80 000 personer i EU påbörjade 2020 särskild behandling för cannabisproblem, varav 43 000 för första gången. Av alla patienter som fick narkomanvård det året hade 45 procent cannabis som huvuddrog.
Samtidigt har några EU-länder planer på att lätta på sina cannabisregler. Malta har redan tillåtit hemodling och tyska regering vill även legalisera försäljning i licensierade butiker och ”en utveckling som vi noga måste följa”, enligt EMCDDA.

Nya psykoaktiva substanser (NPS) upptäcks nära varje vecka inom unionen. EU:s drogbyrå i 25 år haft ett varningssystem för dessa ofta syntetiska droger, som tillverkare ändrar någon kemisk molekyl i för att kringgå lagen en tid. Nu övervakas cirka 880 substanser, ifjol tillkom 52 nya. Det är syntetiska opioider, katinoner och största gruppen cannabinoider – flera är mycket farliga och köparen vet sällan innehållet.

Många som får drogproblem använder flera olika preparat, som kan förstärka varandra. En majoritet av de som avlider har heroin eller andra opioider i kroppen (fentanyler etc), andra olagliga droger, läkemedel och alkohol.

Minst 5 800 dödsfall av överdoser rapporterades i unionen 2020, det är ett EU-snitt på 16,7 döda per miljon invånare i åldrarna 15-64 år. Sverige har flera år placerats högt, så även i nya rapporten, med 73 narkotikadöda per miljon, samma som Irland, följt av Finland med 72. Högst ligger dock Norge med 85 döda per miljon 2020, (men redovisade nyligen en kraftig minskning för 2021). Lägst på ligger Rumänien med 3 per miljon.

Narkotikadöd-statistiken används ofta flitigt i debatten på hemmaplan i Sverige. EMCDDA skriver att uppgifterna ”måste tolkas med försiktighet” vid jämförelser mellan länderna på grund av ”metodologiska skillnader”. Även en ny rapport från fyra svenska myndigheter konstaterar att ”jämförelser baserade på det mått som idag används inom EU är mycket svårtolkade och inrapporteringsgraden till systemet låg” och att dödsfallens nivå och utveckling ”främst kan förstås i en nationell kontext” (2).

– Jag har aldrig trott på jämförelserna och att Sverige skulle ligga högst. Nordiska länder ligger högre för att de har bättre rapportering. Enskilda länder bör bara jämföras med sig själva över tid, säger Björn Johnson, professor och narkotikaforskare vid Malmö universitet, till Drugnews.

Däremot ska ”inte Sverige vara stolt över sina dödssiffror” som är höga, men som har sjunkit senaste åren. Delvis efter att langare av syntetiska fentanyl-varianter – som orsakade många dödsfall – stoppades av polisen.
– Hur det går framöver när vi återgår till en slags normalitet efter pandemin är svårbedömt. Det kan bero på tillgången av heroin och om nya fentanyl-analoger dyker upp, säger han.

Men kanske också på hur missbruksvården utvecklas, tillgången till överdosmotgiftet Naloxon, och om beslutsfattare lyckas införa en nollvision mot narkotikadödsfall och öka satsningar på drogprevention.

• Fotnot: EMCDDA:s rapport Europeisk narkotikarapport 2022: Trender och utveckling (pdf-fil, 60 sidor, på svenska). Baseras på uppgifter från 27 EU-länder, samt Norge och Turkiet.
• Fotnot 2: ”Dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar” (juni 2022, pdf-fil 82 sidor), rapport av Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket och Rättsmedicinalverket.