Unionens narkotikabyrå EMCDDA presenterade i tisdags ”Europeisk narkotikarapport 2020 trender och utveckling” (pdf-fil, 88 sidor). Den omfattar alla EU-länder, samt Norge och Turkiet, och belyser narkotikamarknaden, bruket och relaterade skador och åtgärder i Europa.

Sammanlagt avled 2018 minst 9 220 personer, (cirka 300 färre än året före), till följd av narkotika i de 30 länderna, (varav över 8 300 i EU-länderna, 76 procent män och 24 procent kvinnor). Merparten i överdoser av opioider som heroin, metadon, fentanyler med mera, men även i kombination med andra substanser som alkohol och bensodiazepiner. I Spanien var över hälften av narkotikadödsfallen relaterade till kokain. Överdoser bland personer över 50 år har ökat inom unionen med 75 procent sedan 2012, enligt rapporten.

Sverige har i flera år legat högt, strax efter Estland, på listan över narkotikadödlighet i unionen, vilket blivit bränsle i debatten om landets restriktiva strategi. Trots att dödstalen börjat vika neråt senare år så hamnar Sverige istället 2018 högst upp med 81 dödsfall per miljon invånare, (totalt 566 dödsfall det mätåret, läkemedelsförgiftningar mm ej inräknade, Socialstyrelsens dödsstatistik högre antal, har med underliggande orsak).
EU-snittet inklusive Norge och Turkiet är 22,3 dödsfall per miljon invånare i gruppen 15-64 år.

Åtta länder i norra Europa hamnar i EU-statistiken för 2018 över 40 dödsfall per miljon invånare, i åldersgruppen 15-64 år. Efter Sverige kommer Storbritannien (72 dödsfall per miljon invånare, exklusive Nordirland 2017), även Irland och Finland på lika nivå (72/milj.), följt av Norge (66/milj.), Danmark (52/milj.), Estland (åkt ner till 43 döda/ per miljon invånare) och Slovenien (41/milj.). Området Skottland hamnar dock i särklass högst i Europa om det särredovisas, (295 dödsfall per miljon invånare enligt rapporten).

– Både i Estland och Sverige avlider färre av narkotika sedan 2017, främst på grund av att färre avlider av fentanyler. Även om jämförelser mellan länder bör göras försiktigt, så är givetvis vår höga dödlighet allvarlig. Vi behöver arbeta mer med förebyggande, tillgångsbegränsning och hälsofrämjande åtgärder, säger Joakim Strandberg, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, som är rapportör till EMCDDA, till Drugnews.

Det behövs såväl generella insatser på lokal, regional och nationell nivå, som riktade åtgärder med tidiga insatser för barn och unga, tillägger han.

Han understryker också att det är svårt att jämföra olika länder narkotikadödlighet, (och drogrelaterade dödlighet fortsatte ifjol att minska något i Sverige, vilket inte är med i EU-rapporten). I rapporten står att jämförelse-statistiken vad gäller dödsfall ”ska tolkas med försiktighet” och att det finns ”systematisk underrapportering i några länder”. Skillnader i toxikologiska undersökningar och registreringsprocesser påverkar också statistiken.

Angående mer skadebegränsande åtgärder, så har utdelning av motgiftet naloxon vid överdoser ökat i Sverige och har effekt. Strandberg hänvisar vidare även till det förslag som Folkhälsomyndigheten lämnade till regeringen i våras om hur narkotikarelaterade skador kan minskas.

Bland dessa fanns även en kontroversiell uppmaning att utreda en avkriminalisering av narkotikabruk och att överväga införa injektionsrum i Sverige, (s.k. ”fixrum” där personer kan injicerar droger, under översyn av vårdpersonal).

– Vad gäller konsumtionsförbudet från 1988, så har vi fått signaler om att det inte fungerar som avsett, att tidigt nå fler vårdbehövande. Utan har mest bara lett till utdelning av böter, säger Joakim Strandberg.

När det gäller fixrum, som prövas i flera städer i EU, så rekommenderas de av EMCDDA för att förhindra överdoser, ”mot akut dödlighet”. Men även för att kunna nå fler som använder droger och erbjuda dem behandling, enligt Strandberg.
Invändningar har framförts mot konsumtionsrum är bl. a att narkotika ju är förbjudet, dels så injicerar drogberoende även på andra platser under dygnet, med risk för överdoser.

Årsrapporten från EMCDDA visar att tillgången på narkotika fortsätter vara hög i Europa trots coronapandemin och att stora beslag gjorts. 2018 gjordes cirka 1,3 miljoner narkotikabeslag, mestadels av cannabis, men även rekordbeslag av kokain och heroin i Europa. (Se mer i graf intill om olika droger).

I rapporten nämns att kokain spelar en allt större roll för unionens narkotikaproblem. 2018 beslagtogs 181 ton kokain och drogen har blivit renare och fler användare söker behandling.

Heroinmissbruk är ett riskabelt och omfattande problem. 2018 beslagtogs 9,7 ton i Europa, nära en fördubbling jämfört med året före. Uppgifter finns att heroin även tillverkas inom unionen och oro finns att det riskabla bruket ska öka.

Narkotikarapporten tar även upp ökade hälsorisker med droger som blivit potentare, exempelvis cannabis och ecstasy. Att strömmen av nya psykoaktiva substanser (NPS) fortsatt, varje år upptäcks över 50 nya substanser i unionen. Ifjol upptäcktes 53 nya substanser, varav åtta var tidigare okontrollerade syntetiska opioider.

EU:s narkotikabyrå har även försökt analysera coronapandemins inverkan på drogsituationen i början av 2020. Sedan flera länder stängde ner sina gränser har det blivit vanligare med narkotikaaffärer via online-handel och hemleveranstjänster. Smuggling via flygtrafik har minskat, medan drogfrakt via sjövägen fortsatt som tidigare. Tillverkning av syntetiska droger och odling av cannabis i Europa verkar inte heller påverkats nämnvärt, enligt rapporten. (Gäller främst marijuana, hasch har det tillfälligt varit brist på, i vart fall i Sverige, se Drugnews-artikel).

Svenska EU-kommissionären Ylva Johansson, som ansvarar för inrikes frågor, sa vid en digital presskonferens när rapporten släpptes att ”produktionen och handeln med olaglig narkotika utgör fara för EU-invånarnas hälsa och säkerhet”.
– Där illegal narkotika finns där finns den organiserade brottsligheten och våldet. De köper vapen och de köper människor, sa hon.

Hon tillade att EU:s nya agenda och handlingsplan för narkotika 2021-2025 tillhandahåller den politiska och strategiska ramen för att kunna ta itu med drogrelaterat säkerhetshot och utmaningar på folkhälsoområdet på olika nivåer.