Rapporten Cannabisrelaterad vård bland unga vuxna (pdf-fil, 30 sidor) ges ut av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) och utgör fjärde delen en serie om cannabisproblematiken bland 18–29-åringar i Stockholms län.  Den studerade perioden är åren 2006 – 2019.

En av rapportens författare är Rosaria Galanti, adjungerad professor på Institutionen för Global Folkhälsa vid Karolinska Institutet.

– Mitt intresse för det här forskningsfältet bottnar i att jag som klinisk läkare i Italien hade ansvar för ett beroendecentrum utanför Turin, berättar hon för Drugnews.

Där träffade Galanti många ungdomar med missbruk, framför allt av tunga droger som heroin, kokain etc. Minst var tionde av dem dog av sitt missbruk. Cannabis fanns alltid med som ett bifynd hos patienterna.

– Så jag har en blandning av klinisk erfarenhet, där jag sett hur förödande ett drogmissbruk kan vara, och ett forskningsintresse. Det fanns alldeles för lite kunskap om riskerna med att använda droger, säger hon.

Som forskare har Galanti under 25 års tid ägnat sig åt olika beroendeskapande substanser, mest tobak, men också alkohol och narkotika.

Resultaten i den nya rapporten, som bygger på data från Region Stockholms VAL-databaser och från Statistiska centralbyrån, visar att andelen unga vuxna med minst en registrerad cannabisrelaterad diagnos mer än fördubblades under den studerade perioden. Det är ändå bara 0,35 procent av 18 till 29-åringarna som fick en sådan diagnos år 2019.

– Mörkertalet är stort. Det bygger på en enkel beräkning att ungefär tio procent av den här åldersgruppen har ett återkommande bruk. De använder minst en gång per år, enligt drogvaneundersökningar. Enligt andra studier borde en tiondel av dem få problem, vilket ger en (1) procent av hela åldersgruppen, säger Rosaria Galanti.

Och fortsätter:
– Vi hittar alltså mindre än hälften. Det är ändå en väldigt konservativ beräkning. Sannolikt är det betydligt fler som använder cannabis och flera som utvecklar hälsoproblem.

Nästan 4000 vårdtillfällen under 2019
Cannabis är betydligt vanligare i Stockholms län än i övriga landet. Andelen av unga vuxna i länet som har använt drogen under det senaste året varierat mellan 10 och 12 procent, enligt enkäter. I Sverige som helhet är andelen 7 procent.

Enligt rapporten registrerades 3 819 vårdtillfällen under 2019 med cannabisrelaterade tillstånd bland 18-29-åringar i Stockholms län. Antal unika personer var ungefär 1260.

Den vanligaste cannabisrelaterade diagnosen i undersökningen var skadligt bruk eller beroende, tror Galanti. (Forskarna har inte tittat på alla underkoder).  Det som i forskningssammanhang kallas Cannabis Use Disorder, (CUD). Psykoser svarade för en mindre del, kanske för att det mest rörde sig om fall inom öppenvården.

• Det är ändå en fördubbling av andelen personer med cannabisdiagnoser i er studie mellan 2006 och 2019. Vad kan den bero på?

– Man ska tänka att ett vårdtillfälle där en viss diagnos ställs är en funktion av fyra faktorer, säger Galanti. För det första att bruket har ökat, vilket för det andra leder till fler med skadligt bruk. För det tredje att benägenheten att söka vård kan ha ökat, fast det tror jag inte eftersom det är svårt att säga vilka samhällsfaktorer som skulle motivera att flera ungdomar söker sig till vården. Och för det fjärde har vi benägenhet hos vården att undersöka om cannabisproblem föreligger. Huruvida detta har skett vet vi dock inte.

– Det jag tycker är intressant är att minst 90 procent av diagnoserna ställs inom psykiatrin och nästan bara inom öppenvården. Få cannabisdiagnoser sker i andra grenar av vården. Frågan vi ställer oss är om det vore bättre om alla vårdgrenar uppmärksammade detta?  

Galanti påpekar också ett annat intressant fynd i rapporten, nämligen att i 70 procent av fallen där cannabisdiagnoserna utgör huvuddiagnoser finns inga andra registrerade diagnoser. Det finns alltså en stor grupp unga där cannabis är det enda problemet.

– Cannabis är alltså inte bara ett bifynd, utan ett huvudproblem. Det måste vi reflektera över, säger hon.

Stor skillnad mellan kommunerna
Rapporten visar att individerna med en cannabisrelaterad diagnos var yngre, i större utsträckning män, hade lägre utbildningsnivå och sysselsättningsgrad, samt oftare hade minst en förälder född utomlands, jämfört med befolkningen i samma åldersgrupp utan en sådan diagnos. Däremot var det något färre bland de som själva var födda utomlands.

Andelen diagnostiserade unga vuxna varierar stort mellan olika stadsdelar och kommuner i länet. Även om lägre utbildningsnivå och sysselsättningsgrad i befolkningen på områdesnivå, var kopplad till ökad förekomst av diagnoser, förklarar inte detta de stora geografiska skillnaderna helt. Välbärgade kommuner som Lidingö, Tyresö och Ekerö ligger till exempel högt, medan Botkyrka ligger på medel.

Högst i länet ligger Nykvarn med 0,78 procent cannabisdiagnoser bland unga vuxna.
Galanti har inget bra svar på varför, men påpekar att osäkerheten i sifforna blir större ju färre invånare kommunen har. Solna ligger lägst med 0,16 procent.

– Det här är den första beskrivande rapporten i Sverige om cannabisrelaterad vård bland unga vuxna som är baserad på data för hela befolkningen. Med rapporten vill vi ge ett underlag för planering och fortsatta analyser av om det finns vårdbehov som inte är tillfredsställda, säger Galanti.

Sammanfattningsvis pekar rapporten på att det finns mörkertal i diagnostiken av cannabisproblem och att vårdbehoven av skadligt bruk av drogen riskerar att inte mötas upp tillräckligt i Stockholms län.