I narkotikadebatten påstås ibland att välbärgade grupper ”partyknarkar” mer och med sin efterfrågan mer göder gängkriminalitet. Men enligt en ny CAN-rapport stämmer det inte.
Enligt en kartläggning av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning med cirka 6 800 vuxna svenskar, 25-64 år, är snarare narkotikaanvändning något vanligare bland svenskar med lägre utbildning, lägre inkomst och de som saknar jobb. Rapporten presenterades i torsdags.
– Men man kan inte säga att någon enskild socioekonomisk grupp står för en majoritet av efterfrågan på narkotika och därmed den narkotikarelaterad brottsligheten. Snarare är det väl alla som använder droger som bidrar till gängkriminaliteten, säger Mats Ramstedt, forskningsansvarig på CAN, till Drugnews.
Statsminister Stefan Löfven (S) sa 2019 i samband med att en satsning mot narkotika presenterades att ”vi vet att den största konsumtionen har vi i de välbärgade områdena. Djursholm, Danderyd – det är där du har den största konsumtionen”. Flera andra beslutsfattare har hakat på och påstår att narkotika används mer i rika bostadsområden.
– Men det finns inget stöd för det i vår undersökning som gäller vuxna i Sverige. Det är lite olyckligt att slänga sig med sådana uttryck i debatten, kunskapen måste öka, säger Ramstedt som nu har djupdykt i frågan.
Gruppen med högskoleutbildning står för 27 procent av den totala droganvändningen, fast de utgör 44 procent i befolkningen. Och den femtedel med högst inkomst står för tio procent av användningen. Medan gruppen som högst klarat i grundskola utgör bara tolv procent i befolkningen, men står för 30 procent av narkotikaanvändningen, enligt nya rapporten.
Däremot finns studier bland gymnasieelever som visar att fler unga i välbärgade kommuner har prövat cannabis än i fattigare områden, (ex Stockholmsenkäten). Men också att det är vanligare att elever på skolor med hög socioekonomisk sammansättning har provat narkotika och druckit alkohol senaste året, (CAN-skoljämförelse ifjol).
Det finns alltså skillnader mellan vuxengrupperna – utifrån inkomst, utbildning och sysselsättning, i nya studien. Högre andel i gruppen med lägre socioekonomisk position har använt illegala droger senaste året än övriga.
Men är bara signifikant större när det gäller ha använt narkotikaklassade läkemedel utan förskrivning. För andra substanser (cannabis, kokain, ecstasy, amfetamin och opioder) är skillnaden mindre mellan grupperna.
Tydligast var skillnaderna när det gäller frekvensen – gruppen med lägre utbildning hade använt narkotika tre gånger så ofta som de med högre utbildning.
En svaghet i studien är att man inte delat upp för kön. Och även att många utsatta personer inte kommer med då är svåra att nå för enkäter.
– Personer med den svåraste problematiken och livssituation som tunga missbrukare och i behandling kommer inte med, vilket är en begränsning. Narkotikaanvändningen i gruppen med lägre utbildning är därför nog lite underskattad i undersökningen, säger Mats Ramstedt.
Intressant ändå är att konstatera att narkotikaanvändning förekommer i samtliga grupper och att högre utbildning och hög inkomst inte verkar vara någon tydlig skyddsfaktor.
– Det finns många vägar in till skadlig narkotikaanvändning och beroende, men vi kan inte tydligt se att personer med högre utbildning är mer skyddade för de här problemen, inte i beroendevården i alla fall, sa Magnus Johansson, på stödlinjen Droghjälpen, som medverkade vid presentationen och kommenterade nya rapporten.
• Fotnot: CAN-rapporten ”Socioekonomiska skillnader i narkotikaanvändning bland vuxna i Sverige” (pdf-fil, 28 sidor).