Starkare cannabis, många fler diagnoser

Cannabisrelaterade diagnoser har ökat kraftigt i sjukvården i Sverige, särskilt bland yngre. Drogen kan även kopplas till större risk för annan droganvändning, ångest och depression, enligt en doktorsavhandling på Karolinska Institutet.


I början på maj försvarade Rynaz Rabiee sin avhandling om cannabis på KI, där hon varit doktorand vid Institutionen för global folkhälsa. Avhandlingen Cannabis use: understanding other illicit drug use, drug-related morbidity and dependence[1], består av fyra studier.

I den första studien undersökte Rabiee sambandet mellan användning av cannabis och andra droger och senare drogberoende bland drygt 9 733 vuxna, mellan 20 och 64 år, i Stockholmsregionen. De följdes under 16 år. Resultaten visar att cannabisanvändning inte var en oberoende riskfaktor för drogberoende.
– Sambandet mellan cannabisanvändning och senare drogberoende verkar snarare förklaras av annan droganvändning. Cannabisanvändning kunde kopplas till ökad risk för annan droganvändning vid uppföljning efter tre år, säger hon i en kommentar.[2]


Ångest och depression
Den andra studien i avhandlingen handlade om sambandet mellan cannabisanvändning och ångest och depression över tid. Här följdes 1 100 kvinnor ur befolkningen i Göteborg födda mellan 1955 och 1993. I den yngsta gruppen kvinnor, (undersökta mellan 2000 och 2015), hade de som hade använt cannabis mer än dubbelt så stor risk för depression som de som inte hade använt cannabis. Sambandet blev ännu tydligare när Rabiee lade till effekten av vilken tidsperiod cannabis hade använts. Hon tror att en pusselbit i förklaringen till ökningen kan vara att cannabis har ökat i styrka under de senaste 20 åren.

Kraftig ökning av cannabisdiagnoser
Tredje studien undersökte socioekonomiska egenskaper och psykiatrisk samsjuklighet hos individer med skadligt bruk eller beroende av cannabis, (CUD), jämfört med dem utan. Gruppen som undersöktes omfattade alla individer födda 1970-2000, (3,3 miljoner personer hämtade ur registerdata) bosatta i Sverige någon gång mellan 1990 och 2016.

Antalet som fick en CUD-diagnos av den svenska sjukvården ökade kraftigt. Dessa personer var oftare män, från yngre åldersgrupper och med lägre utbildning och inkomst än de utan diagnos. En majoritet hade också ytterligare en psykiatrisk diagnos.

År 2006 hade sex av 100 000 personer födda mellan åren 1990 och 1994 en cannabisrelaterad diagnos. Det ökade till 61 per 100 000 under 2016.

Bland unga vuxna födda 1995-2000 var ökningen ännu mer dramatisk och på kortare tid.  År 2010 hade 9 per 100 000 i den åldersgruppen en diagnos. År 2016 var motsvarande siffra 107.

Många återkommer till vården
Den fjärde studien i Rabiees doktorsavhandling visade vilka faktorer som påverkar risken att återkomma i cannabisrelaterad vård. Data hämtades från drygt 12 000 personer (födda 1950 -1999) som fått en diagnos för skadligt bruk av cannabis eller cannabisberoende mellan 2001 och 2016. Här kunde Rabiee visa att 80 procent av sådana sjukbesök skedde i öppenvården.

Drygt tjugo procent av alla patienter återkom till sjukvården med samma problem under uppföljningstiden. Låg utbildning, schizofreni och psykotiska störningar, personlighetsstörningar eller beteendestörningar ökade risken att komma tillbaka. Den ökade risken att återkomma i vården var även vanligast bland de i åldern 18-35 år.

Fortsatt forskning

Rynaz Rabiee doktorerat på KI Foto: Stefan Zimmerman.

– Cannabis har länge varit ett ämne som jag varit nyfiken. Det är väldigt komplext ämne (både växten i sig, effekterna och de sociala aspekterna) och spännande att jobba med, skriver Rynaz Rabiee till Drugnews.

På frågan vad hon själv tycker är mest anmärkningsvärt med sin avhandling menar hon att resultaten belyser flera delar och att den tydliga länken till psykisk hälsa och/eller psykiatriska tillstånd är väldigt intressant. Hon påpekar också att studierna omfattar kvinnor som brukar cannabis, vilket det tidigare inte funnits så mycket information om.

• Drugnews: Och din egen framtid som forskare?
– Jag hoppas kunna fortsätta forska om cannabis och gärna dyka lite djupare in i kopplingen till specifika psykiatriska tillstånd samt belysa olika sociala aspekter ytterligare. Men än är det tidigt att säga vad som väntar härnäst, svarar den 31-årige forskaren.

• Fotnoter:
[1] Rynaz Rabiee (2022) Cannabis use : understanding other illicit drug use, drug-related morbidity and dependence (ki.se)  Karolinska Institutet. Open Archiv.
[2] Effekter av cannabisanvändning undersökta i ny avhandling | Karolinska Institutet Nyheter (ki.se)

Annonser