Det är 32 unga stockholmare i åldrarna 18 till 29 år som intervjuats under pandemin via Zoom med ett batteri av frågor om sin syn på cannabis och relaterade ämnen som hälsorisker, skäl av avstå eller använda, förbudets betydelse och samhällets information om drogen.

Rapporten är en del av flera om cannabis, ökad tillgång till drogen, cannabisrelaterat våld, var cannabisbrott sker i länet, unga vuxnas syn på drogen, och om mer cannabisliberala attityder bland många ungdomar. Den ges ut av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) och STAD vid Centrum för psykiatriforskning vid region Stockholm.

I storstäder som Stockholm är det lätt att få tag i drogen, enligt de unga själva.

– Det är en oroande i utveckling att cannabisanvändning inte minskar, kanske tvärtom ökat något, medan alkohol och tobak gått ned. Det är mer tillåtande inställning till drogen idag härhemma och i omvärlden. Därför behövs mer grundläggande kunskap om cannabis negativa effekter, säger en av rapportförfattarna Johanna Gripenberg, enhetschef på STAD, del av Centrum för psykiatriforskning, till Drugnews.

Flera av de unga deltagarna i studien – 15 kvinnor och 17 män, varav 69 procent prövat cannabis – uppger att det mycket är av sociala skäl de använder drogen. För att deras kompis gör det och att det är lättillgängligt, men det sker ofta ganska oplanerat i början innan beroende utvecklats.
Men det är även vanligt att använda cannabis som stöd för individuella behov, som exempelvis att koppla av eller kunna sova.

– Det verkar som att den sociala miljön och sammanhanget är av betydelse eftersom flera av informanterna beskriver tillgänglighet som ett skäl till användningen – att cannabis i något sammanhang blivit tillgängligt och att de då har provat, säger Pia Kvillemo, rapportförfattare från Centrum för psykiatriforskning.

Som skäl inte använda cannabis hänvisar de ofta till hälsorisker eller andra negativa konsekvenser, som risken att åka fast för narkotikabrott. Men även hänsyn till familjen eller närståendes synpunkter, eller att de unga inte har tid på grund av jobb, fritidsaktiviteter eller helt enkelt inte lust.

”Jag tror att nu när vi börjat bli lite äldre, kommer upp i 30-årsåldern så där, några av oss i alla fall, börjar få barn och så, så är det … jag tror att det [cannabisbruk] är någonting som blir mindre och mindre vanligt”, säger en av de intervjuade, en 29-årig man.

De intervjuade vet att cannabis har negativa risker hälsomässigt eller socialt, men saknar ofta mer grundläggande kunskaper. Några har sett dess effekter hos sig själva eller hos vänner.

”De gångerna som jag bara har tagit ett litet, eller några få bloss så, då har det varit ganska härligt och avslappnande och så. Men det är inte riktigt min grej, för man blir lätt…det blir väldigt lätt väldigt obehagliga biverkningar”, säger en 23-årig kvinna.

De tycker att samhällets information om cannabis har brister och vill se mer trovärdiga avsändare och nyanserade budskap – inte förmedla ”skräckscenarier”. Flera tycker att skolans information om droger varit dålig eller inte kommer ihåg den alls. En tror att unga lyssnar mer på äldre ”före detta drogmissbrukare, som tagit sig ur det”, som kan berätta om sina upplevelser.
Många unga får information om cannabis genom musik, filmer och sociala medier där en felaktig eller glorifierad bild riskerar spridas.

Flera nämnde att samarbete med populära influensers på sociala medier skulle kunna vara ett sätt att nå ungdomar med cannabisinformation. Men även personer med auktoritet, såsom forskare, lärare, polis eller föräldrar nämns kunna vara trovärdiga aktörer.

Många av de intervjuade – även de som använder cannabis – anser att dagens konsumtionsförbud för cannabis bidrar till att färre använder drogen. Några vill även att påföljderna borde skärpas.

”För jag tror att hade det varit lagligt, då hade problematiken blivit mycket större och vi hade fått ett samhälle där alla varit missbrukare och det hade inte blivit bra i slutändan, tänker jag.” /Kvinna 23 år

Några berättar att de inte vågar använda cannabis i Sverige, då det är förbjudet här, men gör det istället bara utomlands.

Bland de intervjuade som haft kontakt med vården för cannabisrelaterade problem har flera haft dålig erfarenhet och beskriver att de ”bollats runt” mellan olika huvudmän. En som besökte sin vårdcentral och mådde dåligt uppmanades istället uppsöka beroendeklinik då hen nämnt droganvändning.

• Drugnews: Kan intervjuer med bara 32 personer säga något om cannabisproblem mer generellt?
– Kanske inte generellt, men kan komplettera större mer kvantitativa enkäter som visar trender över tid. Ge fylligare svar och djupare förståelse om attityder och varför unga vuxna använder cannabis, deras riskmedvetenhet och behov av information, svarar Johanna Gripenberg på STAD.

Hon är glatt överraskad över att det var så lätt att få tag i personer som anonymt ville berätta om sina erfarenheter av cannabis, det verkar inte vara så stigmatiserande som befarats. Det var också oväntat att flera tycker cannabisförbudet i lagstiftningen är bra, även om några ville att drogen avkriminaliseras eller legaliseras

Det är i unga år som många utvecklas särskilt mycket. En del tillfrågade i rapporten berättar om vänner som fastnat i cannabisbruk och ”att hela livet stagnerat och sätts på paus”.
Gripenberg efterlyser förebyggande insatser och mer kunskap, att föräldrar och de som möter unga i jobbet utbildas om att prata om cannabis. Hon ser cannabis som en viktig folkhälsofråga.
– Vi vill ju att så få som möjligt ska testa cannabis för vi vill skydda unga människors hjärnor. För att de ska få en bra framtid, säger Johanna Gripenberg.

• Fotnot: Rapporten ”Ungas uppfattning om cannabis (pdf-fil, 32 sidor) är del tre i en serie om cannabisproblem bland unga vuxna i Stockholms län och inverkan på närsamhället. I maj kommer nästa och handlar om cannabisrelaterad vård. Rapportserien ges ut av CES i samarbete med Region Stockholms Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet, Kungliga tekniska högskolan och Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
—–