Fyra av fem unga som behandlas i Sverige för missbruk har idag cannabis som primär drog, enligt en rapport från Maria-mottagningar. De flesta är pojkar, men flickorna är ofta tyngre belastade med även andra problem.
Skadeverkningar av cannabis är väl belagda hos unga. Varför utvecklingen är oroande.
En rapport (pdf-fil, 37 sidor) som publicerades i juli om ungdomar som påbörjade behandling för missbruksproblem i öppen vård på Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö ifjol visar att fyra av fem har cannabis som primär drog.
Sammanlagt har verksamheterna i de tre storstäderna haft kontakt med 1 300 ungdomar under 2020. Hälften av dem hade påbörjat en behandlingskontakt, resten har fått information och rådgivning. Antalet som påbörjar en behandlingskontakt har dock minskat något. Andelen ungdomar totalt som anger cannabis som primär drog ökade flera år, från 62 procent år 2010 till 84 procent år 2016, men har sjunkit något de senaste åren.
Ifjol utgjorde cannabisklienterna i genomsnitt 78 procent. I Stockholm var de hela 89 procent och följaktligen lägre i Malmö och Göteborg.
Andelen ungdomar som anger alkohol som huvuddrog har minskat, från 30 procent 2010 till 8 procent år 2020. När det gäller användning av övriga droger som primär drog (t.ex. Tramadol, kokain och bensodiazepiner) har det skett en ökning de senaste åren, från fem procent 2016 till tolv procent 2020.
Andelen ungdomar som har erfarenheter av missbruk, psykiska problem och våld i sin uppväxtmiljö har ökat något till 44 procent det senaste året. Även andelen ungdomar som har begått och dömts för brott har ökat. Totalt en tredjedel av ungdomarna har blivit dömda.
Flickor tyngre belastade
Könsfördelningen är stabil. En fjärdedel av klienterna under senaste årtiondet är flickor, som dock på flera områden är mer belastade än pojkarna. Flickorna har större problem i skolan, oftare användning av övriga droger som primär drog, högre användningsfrekvens av primär drog samt användning av annan drog. De har också mer omfattande problem i uppväxtmiljön och har oftare en psykiatrisk vårdkontakt.
En fjärdedel av de unga som får behandling på Maria Ungdom har en sådan pågående kontakt och där är flickornas andel är dubbelt så stor som pojkarnas.
Medianålder för påbörjad behandlingskontakt på Maria är nu 16 år för flickor i samtliga städer. Det är en tydlig förändring och är mest påtaglig i Malmö där den sänkts från 19 till 16 år under 2020. En annan tendens de senaste tre åren är att flickors andel ökar påtagligt i samtliga städer för övriga droger än cannabis och alkohol som primär drog. I Göteborg och Malmö har nästan var fjärde flicka som påbörjar behandling övriga droger än som huvuddrog.
”En fortsatt viktig målsättning för verksamheterna borde därför vara att i ännu högre grad nå flickor inom t. ex. skola, ungdomsmottagningar och psykiatri för att erbjuda dem ett mer relevant stöd i ett tidigare skede”, skriver rapportförfattarna Mikael Dahlberg och Mats Anderberg.
I Region Stockholm har en chattfunktion införts som snabbare kontaktväg till beroendevården. Och ett nytt cannabisprogram via nätet för unga 15-17 år som vill sluta med drogen.
Tema: UNG & NYKTER
Allt fler ungdomar väljer nykterhet.
Cirka nio av tio skolelever i nionde grundskoleklassen (ca 15-16-år unga) hade på 1970-talet druckit alkohol senaste året, det hade i samma åldersgrupp mitten av 2010-talet sjunkit till nedåt 40 procent. Historiskt låga siffror i Sverige, enligt CAN:s skolenkäter.
Förklaringen är oklar – forskare nämner bl a ändrade umgängesvanor (mer via internet), nya hälsotrender, effekter av drogförebyggande insatser, mer föräldrakontroll, ökad ålderskontroll, fler unga med bakgrund i icke-alkoholkultur… Men man vet inte säkert.
Även tobak brukas mindre av unga, medan narkotikautvecklingen inte visar samma nedgång.
Det finns dock ännu ungdomsgrupper där det dricks mycket och langning via sociala medier och av insmugglat har ökat.
Också i Europa dricker och röker färre skolelever, även om berusningsdrickande är ganska högt (cirka en av tre druckit sig full senaste månaden), visar nya stora Espad-enkäten år 2015 där 96 000 tonåringar i 35 länder deltagit. Sverige sticker där ut som enda land där flickor dricker mer än pojkar.