Gatupriser för olika narkotikasorter har fallit rejält sedan Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning började följa utvecklingen 1988. Amfetamin och brunt heroin kostar idag bara en tredjedel jämfört för då, och då har hänsyn tagits till prisindex.

– Vi är alltmer del av en internationell marknad och priser på flera preparat har även fallit i Västeuropa. Dock är priser överlag högre i Sverige och cannabis har till och med blivit dyrare senare år, säger Ulf Guttormsson, utredare och författare till CAN-rapporten, till Drugnews.

Marijuana och hasch kostar kring 100 kronor grammet vilket är 10-20 procent mer än för tio år sedan. Ökad efterfrågan skulle kunna förklara en del, men särskilt att rushalten (THC) är högre numer för cannabis, tror han. ”De får mer rus för pengarna, så att säga”.

Narkotika har blivit mer tillgängligt även i Sverige och finns mer i omlopp, vilket påverkar priset nedåt. Avigsidan är att det kan öka konsumtionen och fler bli beroende och skadas.

Uppgifterna om såväl gatupris som grossistpriser redovisas från polisrapportörer i hela landet, (27 polisområden två gånger årligen). Cannabis (hasch och marijuana) liksom kokain och amfetamin går få tag i nästan i hela landet på illegala marknaden. Ecstasy är på väg bli vanligare igten.

Däremot är vitt heroin, GHB, LSD och växtdrogen khat relativt ovanligt landet runt. Även brunt heroin rapporteras inte från alla polisområden och Guttormsson tror det beror på att syntetiska opioider ökat, exempelvis livsfarliga fentanyl-analoger. På lokala marknader som i Stockholm har dock ligor sänkt priset på heroin för att behålla kunder – det finns även stora lager efter rekordskördar av opium i Afghanistan.

Narkotikapriser beror på tillgång och efterfrågan, som för andra marknader.
– De flesta narkotikasorter är billigare i storstadsområden jämfört med övriga landet. Och i regel är det lägre pris söderut och dyrare i norra landet. Finns det fler köpare, så blir det en större marknad och ökad konkurrens leder till lägre pris, säger Guttormsson.

Men prisskillnader i landet kan börja plana ut när mer beställs via nätet och sänds med post.

I en särskild analys om cannabis konstaterar CAN att den är viktig basinkomst för den kriminella världen, trots ett lågt grampris. Drogen står för en årlig nettoomsättning på minst en halv miljard kronor senaste fem åren. Det är lika mycket som amfetamin- och kokainmarknaderna tillsammans, enligt rapporten.

CAN beräknar att totalt cirka 7,5 ton cannabis når kunderna per år, när polisens och tullens beslag och transitsmuggling till Norge och Finland räknats bort (cirka 20 procent vardera).

– Det är en konservativ beräkning, det är inte omöjligt att cannabismarknadens nettoomsättning är tre gånger större, uppåt 1,5 miljarder kronor, om exempelvis beslagen utgör en lägre andel, säger Ulf Guttormsson.
CAN tror även att de uppmärksammade gängskjutningar kan ha en delförklaring i strider om cannabismarknader.

Det ”förefaller högst sannolikt att cannabismarknaden”, ”kan utgöra en betydande inkomstkälla för kriminella nätverk, och att den i sin tur därmed kan utgöra en källa till våldshandlingar av den typ som blivit vanligare under senare år”, står i rapporten.

• Fotnot: CAN-rapporten ”Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988-2017″ (pdf-fil, 54 sidor).
Ungefärliga gatupriser på några narkotikasorter: Marijuana och hasch cirka 100 kronor/gram, amfetamin 250 kr/g, kokain 900 kr/g, brunt heroin 800 kr/g, ecstasy 110 kr/tablett. Priser kan variera utifrån geografiskt område, tid på dygnet, mängdrabatter. Grossistpriser är cirka en tredjedel av gatupriset. Prisrapporterna sänds även till EU:s narkotikabyrå EMCDDA och FN:s narkotikakontrollorgan.
2017 har även gatupriser på insmugglade cigaretter (ca 270 kr/limpa), starköl (ca 150 kr/flak) och starksprit (ca 150 kr/liter) försökt beräknats. Polisens inrapportering dock skral med ganska få svar.