Under Covid-pandemin var det många som fick upp ögonen för potentialen med avloppsvatten. Redan innan sjukfallen började strömma in, kunde en ökad förekomst av smitta spåras vid reningsverken. Men långt före dess hade Gävle använt metoden för spåra andra rester i det som invånarna kissar ut.

Drogsamordnare Johnny Gustafsson i Gävle har varit med från starten och ser många fördelar med att genomföra regelbundna prov av narkotika i avloppsvatten.
– Det är svårt att ljuga för avloppet, säger han till Drugnews.

Det var 2012 när man började titta på om det fanns något annat sätt än enkätundersökningar att få reda på hur det var med narkotika hos gävleborna.
– Vi ville ha ett komplement till den egenrapporterade användningen av narkotika, säger Johnny Gustafsson.

Idén om att analysera avloppsvattnet väcktes av en forskningsrapport från Oslo. Ett avsnitt i boken Kokain av Lasse Wierup och Erik de la Reguera där författarna fått möjlighet att analysera avloppsvatten ledde vidare till Olof Beck vid Karolinska institutet, som hjälpt till att mäta kokainförekomsten i avloppsvatten för den boken. Johnny Gustafsson fick då hjälp av honom att analysera avloppsvatten från Gävle i jakt på narkotika.

Sedan dess provtar Gävle kommun avloppsvattnet regelbundet för att följa narkotikautvecklingen i kommunen.  Provtagningen uppmärksammades och fler kommuner tog upp samma idé, vilket gjorde att de till slut var nödvändigt att hitta något annat laboratorium som kunde genomföra analyserna. Idag genomförs analyserna vid Rise i Södertälje.

– Från början mätte vi cannabis, amfetamin och kokain, berättar Johnny Gustafsson.
Idag är det betydligt fler preparat som man letar efter och hittar, däremot har man inte lyckats med opiater.

Johnny Gustafsson påpekar att det kan vara så att delar av de värden som uppmäts kan komma från medicinskt bruk, från vissa mediciner för ADHD till exempel som innehåller amfetamin.

En av de substanser där det märkts en tydlig ökning är kokain.
– När vi började mäta var det ingenting, bara på juldagen. Nu har vi varje gång så det har ökat, säger Gustafsson.
Johnny Gustafsson tror att det de första åren var hemvändare som använt kokain, men att det nu finns hela tiden i Gävle.

Även om det går att spåra en viss ökning av narkotikaanvändningen i avloppsvattnet, är det inte alls den enorma ökning som Johnny Gustafsson ibland uppfattar finns i den lokala diskussionen.

– Många som jobbar med frågan, poliser och andra, säger att det är så kolossalt mycket narkotika och det kan vi inte se i våra prover, säger Johnny Gustafsson.

Inte heller de enkätundersökningar som görs med skolelever visar på någon kraftig ökning. Tvärtom visade den senaste gymnasieundersökningen på en rekordlåg användning av narkotika, enligt Johnny Gustafsson.

Fyra gånger per år genomförs provtagning vid reningsverket. Under 24 timmar samlas prover in från avloppsvattnet vid reningsverket i Gävle. Proverna tas alltid under söndagsdygnet och på måndagen fryser man in dem. Sedan är det dags för transport till laboratoriet i Södertälje

Att analysera ett prov kostar nästan 4 000 kronor. Det är en kostnad som kommunen får står för, även om det under vissa perioder funnits stöd. Bland annat har Länsstyrelsen i Gävleborg bidragit under några år.  Några andra kommuner har dessutom flera reningsverk i kommunen.

– Jag hämtar proverna på tisdagsmorgon och kör till Gävlebro för vidare transport ned till Södertälje, säger Johnny Gustafsson.

Resan ned till Södertälje tar knappt två timmar.  Anledningen till stoppet i Gävlebro är att kommunerna i länet har samordnat transporterna av proverna. Övriga kommuner kör sina prover till Gävlebro där Johnny Gustafsson tar hand om den för vidare transport ned till laboratoriet i Södertälje. För det är inte bara själva proverna som kostar, utan även sådant som transporten av proverna kostar. Eftersom proverna är nedfrysta och det inte får gå för lång tid kan bli dyrare för de delar av landet som behöver flyga ned proverna.

Enligt Johnny Gustafsson är det idag omkring 90 kommuner i Sverige som tar denna typ av prover för att undersöka förekomsten av narkotika i avloppsvatten.
– Det finns funderingar på att samla ihop nationellt, berättar han.

Ännu finns det dock ingen som tar ansvar för att samla och sammanställa resultaten från de prover som görs i kommunerna. Johnny Gustafsson anser att det skulle vara bra om någon steg in och tog det ansvaret.

Johnny Gustafsson tror också att det skulle också behövas en bättre samordning, så att prover tas på samma sätt. Det skulle underlätta jämförelser mellan kommunerna.
– Mäter vi olika kan vi inte jämföra med varandra, säger Johnny Gustafsson.

Det är inte bara i Sverige som det görs avloppsundersökningar. Det finns även ett europeiskt samarbete som presenterar sammanställningar från flera länders avloppsprover i Europa. Då krävs att man följer de gemensamma riktlinjerna, vilket innebär mer omfattande tester under en hel vecka. Många prover behöver analyseras. Därmed blir det en rätt stor kostnad för de kommuner som deltar i den EU-mätningen. Och därför är bara ett fåtal av de svenska kommuner som genomför avloppsundersökningar med i det europeiska projektet.

Idag är det alltså runt 90 kommuner som provtar avloppsvatten för att få koll på narkotikautvecklingen.
– Att det skulle bli så otroligt stort kunde jag inte ana, säger Johnny Gustafsson.