Den nya åtgärdsplanen presenterades i onsdags av socialminister Lena Hallengren och inrikesminister Mikael Damberg (båda S).
De talade om vikten av att mer bekämpa narkotika och droghandel, som orsakar skador och dödsfall, men även bidrar till nyrekrytering av unga till kriminella gäng.

Att minska tillgång och missbruk av narkotika i samhället ska prioriteras högre.
– Genom att bekämpa narkotikabrottsligheten kan vi försvåra finansiering av den organiserade brottsligheten. Så ökar vi tryggheten och skapar ett starkare samhälle, säger inrikesminister Mikael Damberg.

Samhället ”ska slå hårt”, inte bara mot brotten, utan även brottens orsaker. Behov av såväl polisiära repressiva åtgärder som sociala insatser och samverkan dem emellan nämns.

Social och ekonomisk utsatthet ska motverkas för att inte familjer splittras och barn till missbrukande föräldrar inte själva ska riskera utveckla beroende och psykisk ohälsa, vilket är en förhöjd risk.

Tidigare har regeringen utlovat 10 000 nya poliser till 2024. Möjlighet att sätta in kameraövervakning är på väg, ett trettiotal straff har skärpts, högre straff för synnerligen grova narkotika- och smuggelbrott införts. Minimistraffet för grovt vapenbrott har höjts, vilket fyllt häktena.

Nu fortsätter regeringen med fyra ytterligare åtgärder:
• Polismyndigheten får i uppdrag att skärpa arbetet mot narkotikabrott, såväl agera mer mot öppen droghandel som mer dold via internet.

• Brottsförebyggande rådet (BRÅ) ska uppdatera och göra en ny studie av narkotikamarknaden i landet, den förra är cirka tio år gammal. Kunskap om marknaden, dess konsekvenser och hur rättsväsendet och samhällets motåtgärder skulle kunna stärkas ska tas fram.

• Postlagen ska ses över, särskilt bestämmelsen om tystnadsplikten som hindrar postpersonal att på eget initiativ vid misstanke om illegala försändelser tipsa polis och tull. Idag är postombud tvingade att lämna ut misstänkta paket med nätdroger till adressaten.

• Och när ANDT-strategin (alkohol, narkotika, doping och tobak) går ut nästa år, ska en ny som börjar gälla från 2021 få ökat fokus på narkotikaprevention, enligt regeringen.

– Vi har varit framgångsrika när det gäller tobak och alkohol, som minskat bland unga. Men när det gäller narkotika så ser vi inte motsvarande minskning, inget positivt trendbrott. Där måste vi vara självkritiska. Den nya strategin måste mer fokusera på N:et för att bekämpa narkotikaproblemen, säger Lena Hallengren som understryker att alkohol fortfarande ska finnas med i strategin även framöver.

Vikten av att samverkan mellan olika myndigheter ska också betonas mer. Hon nämnde såväl polis, socialtjänst och hälso- och sjukvården (där många med beroende- och psykiska problem idag hamnar mellan stolarna).

Hallengren vill även stärka förebyggande insatser och att exempelvis föräldrar rustas för att mer tala om droger med sina barn. Och vill även fortsätta och utveckla skademinimerande insatser med sprutbytesprogram och behandling med Naloxon (motgift vid opioidöverdoser).

Det är på statsminister Stefan Löfvens initiativ som narkotikafrågan nu flyttas upp och han efterlyser en folkupplysningskampanj för att minska narkotikaanvändningen i Sverige. I en DN-intervju talar han om välbärgade områden där unga vuxna köper droger och därmed bidrar till att ”göda” kriminalitet.

• Drugnews: är det inte lite förenklat att göra enskilda drogkonsumenter i rika områden till ansvariga för koppling till gängvåld och de skjutningar vi ser?

– Det är glasklart att om det inte funnes en marknad och inga köpare av narkotika, så skulle det inte finnas inkomster för de kriminella gängen i Sverige via droghandel. Det gäller alla grupper – både missbrukare fast i sitt beroende, men även de välbärgade som inför helgen köper droger till fester. De måste förstå att genom sitt agerande stöder de också kriminell verksamhet och utsätter vårt samhälle för stora risker, svarar inrikesminister Mikael Damberg.

När det gäller liberalisering och avkriminalisering av narkotikapolitik som några länder prövar i olika grad, så är det kalla handen från de socialdemokratiska ministrarna.

– Vi ska växla upp arbetet mot narkotika och fortsätta arbetet med att minska skador och dödsfall, men utan att på något sätt röra oss i riktning mot en legalisering, säger Lena Hallengren.

På fråga från Drugnews om det finns anledning att se över konsumtionsförbudet, så svarar hon:
– Det är inte aktuellt att förändra det.

KOMMENTARER:

Jessica Vikberg, ordförande RNS, gillar regeringens åtgärder mot narkotika. Hon tycker det är bra att konsumtionens roll tas upp om narkotikabrott och inriktningen överlag.
– Regeringen visar faktiskt drogkurage. Nu gäller det se till att det inte bara blir tomma ord. Jag saknar dock att tullens roll och säkra en narkotikafri skolmiljö inte nämns. Och det behövs verkligen mer resurser till missbruksvården, säger hon.

Peter Moilanen, som leder Narkotikapolitiskt Center, tycker regeringens åtgärder är positiva. Att ramverket är tydligt och att någon avkriminalisering eller legalisering inte är på gång. Men han saknar en del också:

– Jag saknar helt något om behandling, vårdkedja och organisering av beroendevården. Trots att det ofta är där det brister. Jag har inte mött en beslutsfattare eller patient som är nöjd med behandlingssituationen. Med en tredubblad satsning på beroendevården skulle färre avlida och fler komma ur beroendet, säger han till Drugnews.

Moderatledaren Ulf Kristersson kritiserar statsminister Stefan Löfven som sagt att narkotikaköpare i välmående Danderyd är med och göder gängbrottslighet. ”Det är regeringens ansvar att bekämpa den narkotikarelaterade gängbrottslighet som nu plågar många svenska stadsdelar. Men Stefan Löfven har inte lyckats med det jobbet. .//.

Det är närmast pinsamt att han försöker bagatellisera narkotikafrågan till att handla om Danderyd”, skriver Kristersson på Facebook, rapporterar Aftonbladet,