Kan de stoppa narkotikan och gängvåldet?

Socialminister Lena Hallengren och inrikesminister Mikael Damberg är radarparet i regeringen som ska öka fokus på narkotikabekämpning för att minska missbruket, droghandel, strypa kriminellas intäkter och öka tryggheten i ett Sverige som alltmer plågas av gängvåld. Drugnews har mött dem.

Nu växlar vi upp arbetet mot narkotikan, det handlar om såväl mjuka som hårda åtgärder – förebyggande, sociala och repressiva polisinsatser”, säger Lena Hallengren när jag möter henne i slutet av augusti.

Narkotikaproblemet har gått åt fel håll, enligt regeringen. När Hallengren och inrikesminister Mikael Damberg (båda S) utsågs av Stefan Löfven att ingå i regeringen i januari, så ”tittade vi på varann direkt och var överens om att vi måste samarbeta”.

– För att skapa ett tryggare och starkare Sverige, så är det få frågor som är viktigare än att vi får förebyggande och polisiärt arbete att gå hand i hand. Narkotikan är en del, men det handlar även om utsatta områden, ungdomar som har det tufft, riskerar att hamna på fel sida om lagen och så vidare. Och det dödliga våldet är ju narkotikahandelns yttersta konsekvens.
– Är man socialdemokrat, så ser man att samhället hänger ihop. Vi vill ha ett jämlikt samhälle där barn och unga ska ges lika förutsättningar, säger socialministern.

Vackra ord. Men vad hade hänt egentligen?
Från att narkotikapolitiken inte direkt varit högt upp på politikernas agenda senare år, så vände det plötsligt. Sanne-debatten (efter Uppdrag Granskning-reportage om en drabbad ung kvinna) visade på en bristfällig beroendevård – särskilt vid samsjuklighet – att unga sköra personer kan hamna mellan missbruksbehandling och psykiatri, men där ingen vill ta ansvar för dem.

Även den höga narkotikadödligheten har skavt länge för försvarare av en restriktiv linje.

Samtidigt har gängvåld ökat med skjutningar och sprängningar snart sagt dagligen, där strider om drogmarknader och revir inte sällan är orsak till bråken. Sverige har nu jämförelsevis betydligt fler skjutningar och mord bland unga män än många andra länder. (2017 inträffade 43 dödliga skjutningar, ifjol därpå 45 och i år fram till slutet augusti cirka 28 dödliga skjutningar).  När sedan två oskyldiga kvinnor sköts till döds i augusti, den ena med ett spädbarn i famnen, ansåg flera att en gräns passerats.
– Detta får inte bli en normalitet i vårt samhälle, dundrade inrikesministern.

Statsminister Stefan Löfven.

Men så steg statsminister Stefan Löfven fram och berättade i en DN-intervju att en storsatsning planeras mot narkotika och narkotikabruk. Han beskrev droger som ett växande problem och pekade på samband till organiserad kriminalitet.
”Narkotika är både tragiska livsöden, men också kopplingar mellan droghandel och gängkriminalitet. Det handlar om enorma pengar och det är därför som vi ser en ökning av skjutningar. Det är kopplat till narkotikahandeln”, sa statsministern.

Han efterlyste en ”riktig folkupplysningskampanj” och satsning i skolorna. Han var tydlig om att någon legalisering av cannabis eller annan narkotika absolut inte är aktuellt. ”Vi ska inte göra det legitimt, så att det blir en naturlig del av vårt samhälle”, sa han.

Än mer omdiskuterat blev statsministerns påstående att en del av gängvåldet kan kopplas till ”partyknarkare” och invånares drogvanor i välbärgade områden, såsom Danderyd. De göder kriminaliteten och drogkonsumenter är medskyldiga till skjutningar på andra platser, hävdade Stefan Löfven.

Pressträff om narkotika med Mikael Damberg och Lena Hallengren. Foto: Drugnews

Redan dagens därpå presenterade inrikesminister Damberg och socialminister Hallengren på ett pressmöte regeringens nya åtgärdsplan för att bekämpa droghandel och narkotikaanvändning, som de menar orsakar skador och dödsfall, men också bidrar till nyrekrytering av unga killar till kriminella gäng.

Det handlar om fyra nya åtgärder:
• Polismyndigheten får i uppdrag att skärpa arbetet mot narkotikabrott
, såväl agera mer mot öppen droghandel, som mer dold via nätet.

• Brottsförebyggande rådet (BRÅ) ska uppdatera och göra en ny studie av narkotikamarknaden i landet, den tidigare är cirka tio år gammal. Kunskap om marknaden, dess konsekvenser och hur rättsväsendet och samhällets motåtgärder kan stärkas ska tas fram.

• Postlagen ska ses över, särskilt bestämmelsen om tystnadsplikten som hindrar postpersonal att på eget initiativ vid misstanke om illegala försändelser tipsa polis och tull. Idag är postombud skyldiga att lämna ut misstänkta paket med exempelvis nätdroger till adressaten.

• När nuvarande ANDT-strategi (alkohol, narkotika, doping och tobak) går ut nästa år, ska en ny som börjar gälla från 2021 få ökat fokus på narkotikaprevention, enligt regeringens förslag.

Socialministern tillstår att regeringen hittills har misslyckats att vända utvecklingen vad gäller droger.
– Vi har varit framgångsrika när det gäller tobak och alkohol, som minskat bland unga. Men när det gäller narkotika så ser vi inte motsvarande minskning, inget positivt trendbrott. Där måste vi vara självkritiska. Den nya strategin måste mer fokusera på N:et för att bekämpa narkotikaproblemen, säger Lena Hallengren och tillägger att alkohol och de andra bokstäverna givetvis ska finnas med även framöver i ANDT-strategin. 

Samhället ska ”slå hårt” inte bara mot brotten, utan även brottens orsaker. Det pekas ut som viktig del för att bekämpa den illegala droghandeln, men det behövs även samverkan med sociala och förebyggande insatser.

Regeringen har redan tidigare försökt öka trycket mot de kriminella nätverken. Bland annat utlovat 10 000 nya poliser till år 2024, skärpts ett trettiotal straff, infört nya brottsnivåerna synnerligen grova narkotika- och smuggelbrott med högre maxstraff. Och höjt minimistraffen för grovt vapenbrott, vilket lett till att häkten och fängelser fyllts. Från årsskiftet får polisen även lättare att använda kameraövervakning och en utredning tillsätts om att även kontantkort till mobiltelefonnummer måste registreras.

De nya åtgärderna verkar få tyngdvikt på polis- och tvångsåtgärder.
– Vi ger ett konkret uppdrag till polismyndigheten att stärka sitt arbete mot den illegala narkotikahandeln och det handlar både om att komma åt den handel som sker mer via internet, men också att störa ut den öppna narkotikahandeln som sker kring exempelvis vid centrum-anläggningar och stationsområden runt landet. Och som skapar väldigt mycket otrygghet, säger Mikael Damberg.

• Drugnews: gör polisen inte det idag?
– Man har inte haft resurser i tillräckligt stor utsträckning. Många poliser jag träffat har känt frustration över att man inte haft tillräckligt med spanare för att sätta dit de som organiserar brotten, men inte heller kunnat prioritera på bästa sätt mot de unga människor som kanske riskerar att dras in i de här miljöerna, svarar han.

Men med en växande polisorganisation så kommer det finnas en större möjlighet att trycka tillbaka detta, tror inrikesministern.

På frågan om särskilda ”narkotikapoliser”, ett begrepp som försvann vid stora omorganisationen (färre specialpoliser, gatulangningsgrupper och narkotikarotlar) är på väg tillbaka svarar han:
– Polisen måste efter bästa förmåga själv organisera sin verksamhet, det ska inte vi politiker göra. Men jag ser behovet av fler närvarande lokala poliser som kan tränga bort öppen narkotikahandel och arbeta mer strukturerat och kraftfullt på internet, men även mer internationellt samarbete kommer krävas för att komma åt gängen, säger Damberg.

 

*        *        *

Rikspolischefen undertecknade i somras en ny nationell strategi för polisens narkotikabekämpning (PM 2019:15). Nyheten – förutom att strategin faktiskt tagits fram och kryddats med honnörsord som renodla kärnuppdraget (öka trygghet, bekämpa brott), samverka mer och höja polisens kunskap om drogbekämpning – är att polisen ska använda sina resurser mer utifrån lokala lägesbilden och medborgarlöften. Och kunna bilda särskilda lokala fokusgrupper (utan angiven tidsgräns) för att arbeta mot narkotika, vapen och våldsbrott vid behov.

Rikspolischef Anders Thornberg. Foto: Drugnews

– Det är inga separata problem, de hänger ihop. Nästan alla skjutningar vi ser handlar om handel med narkotika. Vi har även tagit fram särskilda handböcker och efterhand som vi får mer resurser, så hoppas jag vi kan flytta fram våra positioner. Narkotikan ligger bakom mycket elände i vårt land, sa rikspolischef Anders Thornberg till Drugnews i Almedalen.
På frågan om speciella narkotikapoliser kommer införas igen svarade rikspolischefen: ”De finns redan idag, men kallas för olika saker. Nästan varenda polis som är ute gör narkotikabeslag nära varje dag. Så vi vilar inte på hanen…”

 

*        *        *

Tillbaka till ministrarna igen och om kopplingar skjutningar och droger.
• Drugnews: Är det inte lite förenklat att – som statsministern – göra enskilda drogkonsumenter i rikare områden till ansvariga för koppling till gängvåld och de skjutningar vi ser?

Mikael Damberg

– Det är glasklart att om det inte funnes en marknad och inga köpare av narkotika, så skulle det inte finnas inkomster för de kriminella gängen i Sverige via droghandel. Det gäller alla grupper – både missbrukare fast i sitt beroende, men även de välbärgade som inför helgen köper droger till fester. De måste förstå att genom sitt agerande stöder de också kriminell verksamhet och utsätter vårt samhälle för stora risker, svarar inrikesminister Mikael Damberg.

Kollegan Lena Hallengren vill att samverkan mellan olika myndigheter betonas mer och nämner exempelvis Botkyrka som förebild där polis och socialtjänst arbetar ”i gott samarbete med tuffa utmaningar”.

Hon anser att förebyggande insatser måste stärkas och att exempelvis föräldrar bör rustas att mer kunna tala om droger med sina barn. Men mer om vad N:et ska innehålla och hur en folkupplysningskampanj om narkotika ska se ut, som statsministern hoppas på, svarar ministerns presstjänst senare att ”det får vi återkomma till när en ny strategi finns på plats”.

Socialministern vill fortsätta utveckla vården och skademinimerande insatser med sprutbytesprogram och fler Naloxon-program (öka tillgång till motgiftet vid opioid-överdoser).
– Det är viktigt att samtidigt kunna ha ett vårdperspektiv och hjälpa de som blivit beroende.

Lena Hallengren. Foto: Drugnews

På flera klubbar och musikfestivaler förekommer omfattande droganvändning, men köpare vet inte säkert vad de handlar. Substanser kan vara orena, utblandade, ibland dödligt giftiga. I sommar föreslog några att festival- och klubb-besökare borde erbjudas att testa sina inköpta droger i analyslabb, utan risk för rättsliga följder, enligt brittisk skadeförebyggande idé (The Loop).

Men en sådan ”drug-checking” är inget som socialministern tycker är intressant.
– Vi går inte någon väg som handlar om att avkriminalisera eller legalisera. Och det är klart i den riktningen att underlätta för någon att använda droger, att tala om att ”den här kan du använda, men inte den där”. Det är inte aktuellt, svarar Lena Hallengren.

Hon tycker det känns jobbigt när återkommande Sverige pekas ut att ha EU:s näst högsta narkotikadödlighet.
– Det är svårt att mäta och jämföra olika länder. Jag jämför hellre Sverige med Sverige och konstaterar att vi inte lyckats bryta och minska dödligheten. Det är mest relevant och så vill vi inte att det ska vara, säger hon.

De båda ministrarna är tydliga med att någon liberalisering av narkotikapolitiken inte är aktuell. Även om vindar blåser i den riktningen, bl. a i Nordamerika, några EU-länder, också i grannländer.

Socialminister Lena Hallengren:
– Det talas ibland om avkriminalisering, legalisering, liberalisering… Ibland är det om medicinskt bruk, ibland att inte straffa visst bruk. Det är en djungel av vad de här länderna verkligen står för.
– De kanske har ett svårare utgångsläge än vi, ibland handlar det om att man ger upp. Men där är inte Sverige! Vi kommer inte att ge upp, inte driva en legaliserings- och liberaliseringstrend, säger hon.

Och till de som ifrågasätter och vill avskaffa konsumtionsförbudet av narkotika i Sverige, så svarar hon att det inte är aktuellt att se över det.

Tidigare var Sverige mycket aktivt internationellt, stred för en restriktiv linje och försvarade FN:s narkotika-konventioner och barnperspektivet i drogfrågan. Så inte senare år på högre politisk nivå.

– Vi vill vara med i de här sammanhangen, fortsätta med det. Men jag har inga konkreta förslag eller nätverk just nu och kan inte utveckla det mer idag, säger Lena Hallengren.

 

                      *        *        *

Intressant är att konsumenten och efterfrågans roll uppmärksammas tydligt i åtgärdsplanen. Men kritiker undrar varför inte tullen även involveras mer för att stoppa vapen och droger redan vid gränsen. Och var är helheten – exempelvis säkra en drogfri skolmiljö, tillgängligare missbruksvård, vårdkedja och oklart än vad den förebyggande delen ska innehålla i ANDT-strategin.
Några särskilda pengar verkar inte ha avsatts till den nya åtgärdsplanen mot narkotika. Polisen har allmänt senare år fått mer resurser för utöka bemanning och förbättra utrustning, tullen har lovats tillskott. I kommande höstbudgeten väntas cirka 700 miljoner kronor extra komma att föreslås till rättsmyndigheter. Men anslag till ANDT-förebyggande arbete har skurits ner senare år, återstår så om det justeras upp igen.

                      *        *        *

Historien rullar vidare. I en SVT-intervju fortsatte statsministern uppmärksamma narkotikan och gängvåldet. ”Den som tänker partyknarka ikväll eller köper en alltför billig produkt ska veta att de finansierar de här kriminella gängen. Gör inte det…”.

Moderatledaren Ulf Kristersson har reagerat på Löfvens olika utspel och menar att droger finns överallt och anser det ”pinsamt” att Löfven ”bagatelliserade narkotikafrågan” till att handla om Danderyd, när det egentligen handlar om att regeringen inte klarar skydda landet mot gängen.
Kristersson sa i sitt sommartal att det behövs en bred politisk mobilisering mot de kriminella gängen. ”Det är slutpratat, nu behövs handling”. Han vill se fler poliser mot gängen, fördubbla straff för gängkriminella, slopa straffrabatt för dömda ungdomar, införa särskilda visitationszoner och vistelseförbud för misstänkta i vissa områden. Pröva system med kronvittnen och anonyma vittnen.
I Agenda samma kväll svarade inrikesminister Damberg med att bjuda in riksdagspartierna (utom SD) till samtal om hur gängen ska bekämpas och tryggheten stärkas. Ett par möten har hittills hållits, förslag finns, men inga rena förhandlingar förts. Några tycker allt tar för lång tid. Fortsättning följer…

• Fotnot: Delar av artikeln publiceras även i tidningen Narkotikafrågan nr 3/2019. Intervjuer gjordes på Gotland och i Stockholm, enskilt (tre tillfällen med socialministern, ett tillfälle med inrikesministern), vid pressträff och seminarie.

Tema: GÄNGEN

Grov organiserad brottslighet
ibland kallad maffia

har ökat både i Sverige och utomlands. Kriminella lokala nätverk etableras ofta i socioekonomiskt utsatta bostadsområden och invånarna drabbas. Enligt polisens bedömning 2023 så fanns det 59 utsatta områden, varav 17 särskilt utsatta, i Sverige. Insatser görs för att de ska bli tryggare och tas bort från listan.

Våld, dödliga skjutningar och sprängningar har fortsatt öka mellan gängen, vittnen vill/vågar inte berätta. Cannabis är viktig inkomstkälla för nätverken. Nyrekrytering av barn och unga har ökat.

Maffialiknande nätverk profiterar på narkotikahandel, utpressning, andra brott, ibland även laglig verksamhet (t.ex i Italien). Pengar tvättas ofta via banksystem.

Läs mer

Annonser