”Medicinsk marijuana” ökar beroenderisken

BOSTON En ny amerikansk studie har undersökt effekt av behandling med cannabis och inneha särskilda ”medicinsk marijuana”-kort. Forskningsrapporten visar ingen effekt mot bland annat smärta och depressioner. Däremot fick nära tre gånger så många i patientgruppen beroendeproblem.

Vilken nytta och vilka risker finns det med att få ett ”medicinskt marijuanakort” för vuxna, intyg utfärdat av läkare för att få köpa någon cannabisprodukt i någon form, mot smärta, sömnbesvär, ångest eller depressiva symtom?

Den frågan har en grupp forskaren från Massachusetts General Hospital i USA försökt besvara i en studie, som kanske är den första i sitt slag. Den är publicerad i Jama Network Open, det amerikanska läkarsällskapets vetenskapliga tidskrift, på nätet.[i]

Docent Jodi M. Gilman

Huvudförfattare är Jodi M. Gilman, docent i neurovetenskap vid Harvards läkarutbildning. I introduktionen refereras till tidigare studier som visat att tre av tio vuxna som använder cannabis utvecklar Cannabis Use Disorder, CUD, (beroende eller missbruk) och 23 procent får ett allvarligt beroende.[ii]

Ofta sker en toleransutveckling för THC – den rusgivande substansen i cannabis – och brukarna drabbas av abstinensbesvär när de upphör med drogen.[iii][iv] Huruvida de som använder cannabis i medicinska syften får samma problem är dåligt studerat.

Gilmans forskargrupp följde därför 269 vuxna från Boston-området som ansökte om medicinska marijuanakort vid behandling mot olika sjukdomstillstånd. I det här fallet gällde det alltså smärta, sömnproblem, depressioner eller ångest.

Deltagarna fick inte vara dagliga cannabisrökare eller beroende, ej heller missbrukare av någon annan drog, eller ha cancer eller psykosproblem. De 186 som inkluderades i den slutgiltiga analysen hade en medelålder på 37 år. Eftersom man inte kunde skapa placebo (låtsasprodukt) av cannabis, som man gör vid läkemedelsprövningar, delades försökspersonerna in slumpvis i två grupper. Den ena fick sina ”medical card” omedelbart och började använda dem; den andra gruppen fick vänta i tolv veckor innan de började medicinera med cannabis. Undersökningsperioden varade under dessa veckor som den ena gruppen inte hade tillgång till medicinsk cannabis.

Resultaten var nedslående. Den grupp som genast fick tillgång till cannabis mot sina olika sjukdomstillstånd fick visserligen mindre sömnproblem, men ingen signifikant förbättring skedde för smärta, ångest eller depressiva symtom. Dessutom diagnosticerades 17,1 procent av dem med beroende eller missbruk efter tolv veckor, jämfört med 8,6 procent av dem som fick vänta på behandling med cannabisprodukter. Oddskvoten (riskökningen) att utveckla beroende under tolv veckor med medicinsk cannabis var 2,88 för alla patientgrupper, och för dem med ångest och depressioner var den 3,9.

Forskarna skriver bland annat i sin slutsats:

”Dessa data tyder på att ett medicinskt marijuanakort kan utgöra en hög risk eller till och med vara kontraindicerat för personer med affektiva störningar. Detta fynd är viktigt att replikera (upprepa i andra studier/red anmärkning) eftersom depression har rapporterats som den tredje vanligaste orsaken till att människor söker ett medicinskt marijuanakort.

Antalet deltagare i studien var begränsat, och forskarna menar att ytterligare undersökningar av fördelar med medicinska marijuana-intyg vid sömnlöshet och risk för CUD behövs.

• Fotnoter: [i] Gilman et al (2022). Effect of Medical Marijuana Card Ownership on Pain, Insomnia, and Affective Disorder Symptoms in Adults: A Randomized Clinical Trial, Jama Network Open. 2022;5(3):e222106.  Neurology

[ii] Hasin  DS, Saha  TD, Kerridge  BT,  et al (2015).  Prevalence of Marijuana Use Disorders in the United States Between 2001-2002 and 2012-2013, Adolescent Medicine | Jama Psychiatry. 2015;72(12):1235-1242. 

[iii] González et al (2005). Cannabinoid tolerance and dependence: A review of studies in laboratory animals – ScienceDirect,  Pharmacol Biochem Behav. 2005;81(2):300-318.

[iv] Lichtman & Martin (2005). Cannabinoid Tolerance and Dependence | SpringerLink,.  Handb Exp Pharmacol. 2005;(168):691-717.

Tema: Cannabis medicin?

D85-CannabisMedicinLogI Sverige finns idag tre godkända cannabisbaserade läkemedel, som några hundra patienter får.
Sativex är framtagen av odlad cannabis och främst avsett för ms-patienter mot kramper nervsmärta (ingår inte i högkostnadsskyddet). Marinol, syntetiskt framtagen, mot illamående för cancerpatienter i behandling och för att öka aptit hos bl. a HIV-patienter. Och Epidyolex som godkändes 2019 av EU centralt och därmed även i Sverige. Den är främst avsedd som tilläggsbehandling för barn med sällsynta former av epilepsi, exempelvis Lennox-Gastauts eller Dravets syndrom.

Läkemedelsverket har även beviljat några licensansökningar för Bediol (baserat på torkade cannabis-växtdelar), 2018 beviljades 27 sådana ansökningar.

Intressant innehåll i cannabis i medicinskt syfte är särskilt ämnena THC (rusgivande, men även aptitstimulerande) och CBD (smärt- och inflammationsdämpande och antipsykotisk, ej psykoaktiv). Även andra medicinska effekter uppges cannabis ha.

I USA tillåter över hälften av delstaterna rökning av obehandlad cannabis i medicinskt syfte, men ingen läkemedelsmyndighet och läkarsällskap godkänt. Enligt kritiker finns bättre riktiga läkemedel. Och ”medical marijuana” används ofta i debatten av legaliseringsivrare för öppna för nöjesbruk.

WHO:s nya
översikt (pdf-fil) om cannabis för medicinsk användning ­– få kontrollerade slumpvisa försök (att röka växten), långt borta ”godkänna som säker och effektiv medicin”, måste väga risker och nytta.

Läs mer

Etiketter:

Annonser