Myten om cannabis som bra medicin

En studie från Karolinska Institutet visar att medier ofta rapporterar överdrivet positivt om cannabis som smärtlindring – trots lika stor effekt av placebo. Liknande tongångar känner Drugnews reporter Pelle Olsson igen från sin verksamhet som författare och föreläsare.

”Sådant där skit är inget för mig”, säger mannen till mig.

Han stod vid mitt bokbord på Kronobergs bokmässa i höstas och bläddrade i min uppdaterade skrift ”8 myter om cannabis, 4,0.” Ordet cannabis på framsidan avskräckte honom.
– Det handlar om att man inte ska använda, säger jag.

Han lägger ifrån sig den tunna boken.
– Jaså, men jag har hört att cannabis är en bra medicin.

En stund senare händer samma sak igen. En kvinna som absolut inte gillar drogen hade läst att den gör nytta mot vissa sjukdomar. Och en tredje person vid bokbordet tror att cannabis kan ersätta de livsfarliga opioiderna mot smärta.

Liknande samtal om ”bra medicin” uppstår numer ofta när jag pratar om cannabis, både privat och offentligt.
Även de som har oklara begrepp om plantan i övrigt har i alla fall ”hört” att den gör stor nytta mot vissa sjukdomar.

En förklaring till överdrifterna, förutom ett välfinansierat lobbyarbete från cannabisindustrin, är mediernas rapportering. Det märktes exempelvis i det välrenommerade SVT:s Vetenskapens värld ifjol som delvis blev missvisande om cannabis, som Drugnews skrev om.

De alltför positiva tongångarna om cannabis medicinska nytta bekräftas i en ny forskningsrapport från Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Samma smärtlindring med placebo
Ett forskarlag med smärtforskaren och postdoktor Filip Gedin som huvudförfattare har undersökt hur medierna rapporterar om cannabisstudier avseende smärtlindring. Studien är publicerad i amerikanska läkarsällskapets vetenskapliga tidskrift JAMA Network Open.

Studien bygger på en genomgång av kliniska studier där cannabis har jämförts med placebo för smärtbehandling. Totalt analyserades 20 studier med 1 459 personer som publicerats fram till september 2021. Det primära syftet för forskarna var att mäta smärtintensitet före och efter behandling. Forskarna hade med alla slags cannabispreparat: THC, enbart CBD och syntetiska preparat.

Resultaten visar att smärtintensiteten minskar signifikant (alltså statistiskt säkerställt) efter behandling med placebo, med måttlig till stor effekt. Gedin och hans medarbetare såg heller ingen skillnad i smärtminskning mellan cannabis och placebo.

Det överensstämmer med resultat från andra publicerade meta-analyser från senare år. Emily Stockings från universitetet UNSW i Sydney, Australien, och hennes medarbetare fann i en genomgång publicerad 2018 att bara 29 procent av patienter med kronisk smärta fick en måttlig smärtlindring av syntetisk eller naturlig cannabis. Nästan lika många, (25,9 procent), fick det av placebo. [ii]

Överdriven rapportering i media
Gedin och hans forskarlag undersökte också om det finns ett samband mellan hur stor behandlingseffekt cannabisstudierna visar och vilket genomslag de får, i medier och inom forskning. Uppmärksamheten i media mättes med Altmetric. Det är en metod för att värdera omnämnanden i radio, TV, dagstidningar, bloggar och sociala medier.
Även akademiskt genomslag mättes som citeringar av andra forskare.

KI-forskarnas analys av mediagenomslaget omfattade totalt 136 nyheter från massmedier och bloggar. Rapporteringen kategoriserades som positiv, negativ eller neutral, beroende på hur resultaten framställdes när det gällde effekten av cannabis mot smärta.

Forskningsrapporter om cannabis fick flera omnämnanden i media jämfört med andra publicerade studier. Genomslaget var stort oavsett resultaten med behandlingen med cannabis.

Forskarna såg inte heller någon koppling mellan andelen positivt formulerade nyheter som en studie fick och effekten av den åberopade cannabisbehandlingen.

I sin slutsats skriver Gedins forskarlag att resultaten tyder på att placebo bidrar avsevärt till smärtlindring i kliniska prövningar av cannabinoider. Den ovanligt höga medie-uppmärksamheten kring sådana försök, med positiva rapporter oavsett vetenskapliga resultat, kan upprätthålla höga förväntningar om effekterna med cannabisbehandling. Det kan ”påverka resultatet av nya kliniska prövningar, regulatoriska beslut, klinisk praxis och i slutändan patientens tillgång till cannabinoider för smärtlindring.”

KI-studien har sina begränsningar, menar forskarna själva. Deras studie kombinerar metoder med olika upplägg och kvalitet och därför måste resultaten tolkas med försiktighet, konstaterar de.

Studien bekräftar sig själv
I en intervju med tidningen Accent konstaterar Filip Gedin att studien blivit väldigt uppmärksammad. Förutom i svenska medier är den omskriven globalt.

”Inom ett dygn hittade vi 36 artiklar om studien, från Indien till USA. Det är ju bra att forskningen sprids, bara den inte börjar leva sitt eget liv. Jag kände inte till cannabisområdet och blev förvånad över hur mycket känslor det finns kopplat till det”, säger han.

I december är KI-studien efter några dygn omnämnd i minst 111 nyhetsmedier, 188 tweets och sju bloggar, och på ytterligare några ställen.[iv]

– Jag blev väldigt överraskad faktiskt, uppger Gedin senare via mejl till Drugnews. Jag trodde att rapporteringen skulle vara blandad, men det vi såg var ju att rapporteringen nästan uteslutande var positiv.

Han fortsätter:
– Det går i linje med vad läkare och andra vårdgivare anat, med tanke på hur vanligt det är att patienter kommer med positiva förväntningar på cannabis, men nu kunde vi visa siffror på exakt hur medias rapportering såg ut.

Gedin berättar att han är hälsoekonom och att hans forskning främst har handlat om kostnader och effekter av olika primärvårdsbehandlingar av långvarig ryggsmärta. Han har även arbetat som hälsoekonom på myndigheten Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och varit ansvarig för rapporter om psykisk ohälsa och suicid bland barn.

Den aktuella studien startade utifrån ett intresse av att förstå placeboresponsen i kliniska studier som testar cannabis mot smärta.

– Det finns ett stort intresse för detta bland svenska läkare och annan vårdpersonal som träffar smärtpatienter, skriver han.

I den forskargrupp som Gedin ingår i använder man olika avbildningstekniker för att studera nervimpulser och behandlingsmekanismer för kronisk smärta.[v]

• Drugnews: Blev du överraskad av att låtsasmedicin har lika stor smärtstillande effekt som olika typer av cannabis?

– Lite överraskad blev jag nog, svarar Gedin till Drugnews, men tycker inte att ”låtsasmedicin” är rätt ord.

Det ska vara omöjligt för den som får en placebobehandling att avgöra om det är äkta eller oäkta cannabis.
– Känslan för den som får behandlingen är alltså att den är på riktigt och sen får man inte glömma kontakten med vårdgivarna i studien som kan förstärka en förväntan om lindring. Att det finns tydlig placeborespons är inte något ovanligt inom kliniska studier. Även om jag misstänkte att det skulle vara en tydlig respons, så blev jag ändå förvånad att den var så pass hög, fortsätter han.

I sin fortsatta bana som forskare vill Gedin undersöka om man kan se samma trend för andra behandlingar som det ofta rapporteras om i media.


• Fotnoter: KI-studien: Gedin et al (2022).  Placebo Response and media attention in randomized clinical trials assessing cannabis-based therapies for pain: A systematic review and meta-analysis. JAMA Network Open, online 28 november. 

[ii] Stockings et al (2018). Cannabis and cannabinoids for the treatment of people with chronic noncancer pain conditions: a systematic review and meta-analysis of controlled and observational studies. Pain 2018 Oct;159(10):1932-1954.

[iv] https://jamanetwork.altmetric.com/details/139091959

[v] https://www.kipain.com/people

 

Tema: Cannabis medicin?

D85-CannabisMedicinLogI Sverige finns idag tre godkända cannabisbaserade läkemedel, som några hundra patienter får.
Sativex är framtagen av odlad cannabis och främst avsett för ms-patienter mot kramper nervsmärta (ingår inte i högkostnadsskyddet). Marinol, syntetiskt framtagen, mot illamående för cancerpatienter i behandling och för att öka aptit hos bl. a HIV-patienter. Och Epidyolex som godkändes 2019 av EU centralt och därmed även i Sverige. Den är främst avsedd som tilläggsbehandling för barn med sällsynta former av epilepsi, exempelvis Lennox-Gastauts eller Dravets syndrom.

Läkemedelsverket har även beviljat några licensansökningar för Bediol (baserat på torkade cannabis-växtdelar), 2018 beviljades 27 sådana ansökningar.

Intressant innehåll i cannabis i medicinskt syfte är särskilt ämnena THC (rusgivande, men även aptitstimulerande) och CBD (smärt- och inflammationsdämpande och antipsykotisk, ej psykoaktiv). Även andra medicinska effekter uppges cannabis ha.

I USA tillåter över hälften av delstaterna rökning av obehandlad cannabis i medicinskt syfte, men ingen läkemedelsmyndighet och läkarsällskap godkänt. Enligt kritiker finns bättre riktiga läkemedel. Och ”medical marijuana” används ofta i debatten av legaliseringsivrare för öppna för nöjesbruk.

WHO:s nya
översikt (pdf-fil) om cannabis för medicinsk användning ­– få kontrollerade slumpvisa försök (att röka växten), långt borta ”godkänna som säker och effektiv medicin”, måste väga risker och nytta.

Läs mer

Annonser