L och C morgondagens legaliseringspartier?

I årets val ställer 33 riksdagskandidater upp som affischnamn i en tvärpartipolitisk kampanj för legalisering av cannabis. Av dessa är 17 liberaler och 13 centerpartister. De bör svara på tre frågor och L- och C-ledarna bör förklara vart deras partier är på väg, skriver författaren och narkotikadebattören Staffan Hübinette.

Att så många riksdagskandidater under en valrörelse deltar i en kampanj emot det egna partiets politik visar att Johan Pehrson (L) och Annie Lööf (C) har problem i de egna leden och ställer frågan vart dessa partier är på väg.

Frågan gäller även Miljöpartiet som visserligen bara har två legaliseringskandidater men där den ena är partiets gruppledare i riksdagen Rasmus Ling, tillika partistyrelseledamot och därför desto mer betydelsefull.

Kampanjen Cannabiskrysset drivs av den tidigare EU-parlamentarikern för Piratpartiet, Christian Engström, nu presstalesperson för cannabisföretaget Aureum Life. Med luftiga löften om skatteintäkter och minskad gängkriminalitet ska väljarna lockas att tro att en legalisering av cannabis är en bra affär för staten och förbättrar tryggheten på gator och torg. Mer intressant är vad dessa kampanjande riksdagskandidater inte berättar för väljarna.

Narkotikapolitiken bör rimligen ha som ett mål att minska konsumtion och skadeverkningar. Men en legalisering har tvärtom visat sig leda till ökad konsumtion.

Med det följer ökade skadeverkningar vilket allt fler studier och rapporter från USA och Kanada visar. Enligt FN-organet UNODC:s World Drug Report 2022 har också legaliseringen i Nordamerika lett till ökad daglig cannabisanvändning, särskilt av potenta cannabisprodukter och särskilt bland unga vuxna och konstaterar att en ökad konsumtion medfört en ökning av cannabisrelaterade fall av psykiatriska konsekvenser, självmord och sjukhusvistelser. Med ökade skadeverkningar följer ökade kostnader för samhället.

Att konsumtionen i Sverige skulle öka betydligt vid en legalisering är högst troligt och kan med tiden närma sig nivåer som i exempelvis Colorado eller Kanada som är mångdubbelt högre än i Sverige. Medan 3,1 procent använt cannabis senaste året i Sverige är det 25 procent i Kanada och 27,7 procent i Colorado. Medan konsumtionen av cannabis över tid legat på stabilt låga nivåer i Sverige har den ökat kraftigt i Kanada och Colorado sedan legaliseringen infördes. Medan 0,4 procent i Sverige har en daglig eller nästan daglig användning är det 6,3 procent i Kanada och 9,1 procent i Colorado.

Skulle Sverige ligga på samma nivåer som Colorado skulle vi i absoluta tal i stället för 257 000 som idag ha 2 300 000 svenskar som använt cannabis senaste året och i stället för 33 000 ha 755 000 som använder dagligen eller nästan dagligen. Siffrorna talar sitt tydliga språk.

En legalisering innebär också ett brott mot både FN:s narkotikakonvention Single Convention on Narcotic Drugs och EU:s Schengenavtal.

Dessa legaliseringskandidater behöver därför ge väljarna besked och svara på tre frågor.

  • Ska samhället ha som mål att minska användningen av cannabis?
  • Vill du införa en politik med legalisering av cannabis som med stor sannolikhet leder till ökad användning, ökade skadeverkningar och ökade kostnader för samhället?
  • Vill du att Sverige ska bryta mot FN:s narkotikakonvention från 1961 och EU:s Schengenavtal?

Johan Pehrsson och Annie Lööf behöver förklara varför så många riksdagskandidater kampanjar i valrörelsen för legalisering mot sina egna partiers linje. Eller håller Liberalerna och Centerpartiet på att ändra uppfattning och kan bli morgondagens legaliseringspartier?
Väljarna vill ha besked.

Annonser