”Falska data används i cannabisdebatten”

Legaliseringsförespråkarnas argument för att tillåta cannabis bygger ofta på förvrängda fakta och felaktiga slutsatser – även bland politiker, skriver Staffan Hübinette, författare som är aktiv i drogdebatten.


I en uppmärksammad debattartikel i DN 10/12 2022 påstod KD-politikern Sara Skyttedal att cannabisanvändningen i Sverige ökat dramatiskt. Réka Tolnai, ordförande i Centerns ungdomsförbund, återkommer i debatten med påstående att cannabisanvändningen ökar i Sverige, senast i ett inslag i TV4 Efter Fem 29/1.

I båda fallen ses det som ett bevis för den restriktiva politikens misslyckande och används som ett argument för legalisering. Med en legalisering skulle staten få kontroll över den ”dramatiskt ökande” eller ökande cannabisanvändningen. Hur användningen skulle påverkas vid en legalisering vill dessa debattörer inte gärna diskutera.

Dessbättre finns data att tillgå. I boken Freakonomics skriver författaren Steven D Lewitt och Stephen J. Dubner om just data: ”Att veta vad man ska mäta och hur det går till gör en komplicerad värld rätt mycket enklare. Om man lär sig hur man ska studera data (siffror) på rätt sätt kan man lösa gåtor som annars skulle ha tyckts omöjliga. För det finns ingenting som lika effektivt som siffror kan skrubba bort lager av förvirring och motsägelser.”

Men den som vet hur man ska mäta och hur det går till kan också använda siffror för att förvirra och missleda, vilket är just vad Sara Skyttedal och Réka Tolnai gör. 

Vad visar då data över cannabisanvändning i Sverige? Årliga mätningar i hela befolkningen, 16-84 år, görs av Folkhälsomyndigheten sedan 2004 och på skolelever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 av CAN sedan 1971.

Av Folkhälsomyndighetens data framgår att användningen varit tämligen stabil över tid med en viss ökning. För hela befolkningen 16-84 år har en ökning skett från 1,8 till 2,5 procent, en ökning med 39 procent. Sedan 2018 har en minskning skett i alla åldersgrupper.

 

Även CAN:s data visar på en stabil, men bland skolelever på en svagt minskande, trend från 2000.

 


Att påstå att det skett en dramatisk ökning av cannabisanvändningen i Sverige är mot bakgrund av dessa data är därför direkt missvisande.

Att den begränsade ökning som skett bland vuxna skulle vara ett resultat av en misslyckad narkotikapolitik och förbudet är knappast en hållbar slutsats. En rimligare slutats är i stället att Sverige trots en cannabis- och legaliseringstrend i omvärlden lyckats hålla cannabisanvändningen på en stabil och vid en internationell jämförelse mycket låg nivå. Politiken har i det avseendet varit lyckad.

I de delstater i USA som legaliserat cannabis och i Kanada har användningen däremot ökat markant och ligger på en betydligt högre nivå. I exempelvis Colorado och Kanada är cannabisanvändningen drygt 10 gånger högre än i Sverige.

 

Medan cannabisanvändningen i Kanada ökat med 187 procent under perioden 2004-2022 har den ökat 39 procent i Sverige. Medan användningen i Kanada ökat med 22,7 procent sedan legaliseringen 2018 har den under motsvarande tid minskat i Sverige med 16,6 procent.

Om det är någonstans det skett en dramatisk ökning och politiken har misslyckats är det i dessa samhällen.

Dessa data talar knappast till fördel för en legalisering. Slutsatsen är i stället att en restriktiv politik som upprätthåller FN:s narkotikakonventioner och förbudet mot cannabis lyckas begränsa och hålla användningen på en låg nivå.

Dessvärre får vi konstatera hur politiker som Sara Skyttedal och Réka Tolnai argumenterar utifrån falska premisser, drar slutsatser som inte har stöd i fakta och vägrar att se konsekvenserna av den legalisering de förespråkar.

 

Av STAFFAN HÜBINETTE
– författare och narkotikadebattör – som debatterade legalisering av cannabis med CUF-ordförande Réka Tolnai i TV4 Efter fem häromdagen.

Annonser