”Lägg gårdsutredningen på hyllan”

Utredningen om gårdsförsäljning av alkohol har överlämnats till regeringen. Utredaren anser att försäljning i samband med studiebesök hos tillverkaren går kombinera med Systembolaget och vill att försök inleds. IOGT-NTO varnar att monopolet då skulle upphöra, näringsintressen ställas mot folkhälsa, och tycker förslagen ska läggas undan och glömmas.

Särskilde utredaren Elisabeth Nilsson lämnade i onsdags sina förslag om att tillåta gårdsförsäljning av öl, vin och sprit för att stimulera besöksnäring och landsbygdsturism – men med direktivet att det inte får hota Systembolaget – till Socialdepartementet.

Gårdsförsäljning hot mot Systembolag och folkhälsa? Foto: Drugnews

”Gårdsförsäljning skulle innebära en viktig omsättningsökning för dryckestillverkare, som oftast är små företag som sysselsätter 2–4 personer, samtidigt som det enligt vår bedömning inte skulle medföra någon märkbar negativ effekt på folkhälsan”, skriver hon på DN Debatt.
Hon hoppas förslagen kan ”bidra till att stärka den svenska dryckesnäringens viktiga roll i besöksnäringen”.

Flera besökare på produktionsställen av alkohol uppges vara besvikna över att inte kunna köpa hem några flaskor. Hon föreslår därför att producenter vid tillverkningsstället ska få sälja högst 0,7 liter starksprit, tre liter vin, lika mycket starköl och tre liter av andra jästa drycker till varje besökare.
Men det ska endast få göras i samband med studiebesök eller föreläsning. Och tillstånden och tillsyn föreslås kommunerna sköta efter yttrande av polisen.

Utredaren vill ställa krav på såväl hantverksmässighet som småskalighet på anläggningar – de får högst per år producera 75 000 liter sprit, en halv miljon jästa drycker (med max 10 volymprocent), som öl och cider, eller 200 000 liter jästa drycker på över 10 volymprocent.

Debatten om gårdsförsäljning av alkohol har pågått länge. Två tidigare utredningar om gårdsbutiker har gjorts, men snavat på bedömningen att EU inte skulle godta en parallell privat alkoholförsäljning vid sidan av Systembolaget, som Sverige fick behålla av folkhälsoskäl. Om inte även utländska tillverkare tillåts öppna gårdsförsäljning av sina drycker i hela landet.

Utredaren Elisabeth Nilsson tror ändå att en begränsning att bara aktörer på tillverkningsstället får sälja sina alkoholdrycker – vid sidan av Systembolaget – skulle ”troligtvis ses som ett handelshinder av EU-domstolen”. Men nog skulle vara tillåten ”om gårdsförsäljningen är begränsad och har fokus på turismnäringen snarare än själva försäljningen”, skriver hon i debattartikeln.

Hon föreslår en försöksperiod från 2023 till 2029 och sedan utvärdera reformen och ta beslut om ”regleringen ska förlängas, göras permanent, ändras eller slopas”.
Om EU har fortsatt kritik tycker hon att det bara är att återgå till dagens system.

Kritik på förslagen har kommit från såväl bryggare, som tycker att även större tillverkare borde få sälja till besökare och av större mängder, som från nykterhetsrörelsen som ser såväl risk för folkhälsan och att detaljhandelsmonopolet ska falla.

Magnus Jonsson, IOGT-NTO

– Vi konstaterar att förslaget bryter mot EU-rätt och kan tolkas att diskriminera andra länders producenter. Och Sverige skulle riskera förlora det undantag med Systembolaget som vi av folkhälsoskäl fått ha kvar efter att vi blev medlemmar 1995, säger Magnus Jonsson, t f drogpolitisk chef på IOGT-NTO till Drugnews.

Han tror inte heller det går att backa tillbaka till läget före efter att ha inlett en prövotid med gårdsförsäljning.
– Det är nog en omöjlighet. Att entreprenörer som startat odlingar, anställt personal, byggt upp kontakter och sen bara lägga ner alltihop. Nej, trycket skulle bli hårt och svårt på den politiker som försökte göra det, det går nog inte backa bandet, säger han.

Han menar att utredningens förslag inte handlar om att stärka landsbygden, utan snarare värna alkoholföretagens intresse i tätorter och städer där stor del av öl- och spritproduktionen idag finns. Antalet vingårdar på landet är ganska få.

IOGT-NTO påtalar även att utredningens egen konsekvensanalys visar på att förslagen skulle leda till en liten ökad alkoholkonsumtion (+0,34 procent) och fler dödsfall som följd.
– Det är oansvarigt av utredningen att presentera ett förslag som i sig själv skulle medföra ökade samhällskostnader. Utredningen ignorerar även att analysera vad konsekvenserna skulle vara om monopolet försvinner,säger förbundsordförande Lucas Nilsson i en kommentar.

Nykterhetsorganisationen menar att om utredningen förslag blir av så blir det fler aktörer som säljer alkohol i landet, vid sidan av dagens 448 systembutiker och något fler systemombud. Då skulle tillgänglighet, alkoholförsäljning och konsumtion öka och riskera fler skador och folkhälsan.

• Drugnews: vad ska då regeringen göra med utredningen, tycker IOGT-NTO?
– Bäst vore att bara lägga undan den på hyllan och låta den vara. Min bedömning är att remiss- och lagförfarande ändå inte hinner göras före valet, så det skulle väl bli en ny regering som får ta tag i det, svarar Magnus Jonsson på IOGT-NTO.

Drugnews har sökt Socialdepartementet om kommentar på gårdsutredningen.

• Fotnot: Här utredningens förslag: ”En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker”, SOU 2021:95 (pdf-fil, 348 sidor).

Tema: Gårdsbutiker

Gårdsförsäljning av alkohol har diskuterats i ett femtontal år i Sverige.
För tredje gången har frågan utretts och lämnades i december 2021. Det var Elisabeth Nilsson, fd landshövding i Östergötland, som hade fått uppdraget.

Enligt kommittédirektiven (Dir. 2020:118, pdf-fil, 10 sidor) skulle hon bland annat:

göra en EU-rättslig analys av om och i sådant fall föreslå hur gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker kan införas i hela landet under förutsättning att detaljhandelsmonopolet säkras

• Läs förslaget ( En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker”, (SOU 2021:95, pdf-fil, 348 sidor) och kritik av det. Regeringen bereder nu förslaget.

Läs mer

Annonser