Den 188-sidiga skriften Impacts of Marijuana Legalization in Colorado[i] redovisar den senaste statistiken och resultaten av marijuanalegaliseringen i delstaten som har cirka 5,6 miljoner invånare. Colorado var tillsammans med delstaten Washington först att legalisera cannabis 2014 för nöjesbruk i USA och utvecklingen är därför särskilt intressant att följa. 

Rapporten gavs ut i somras av rättsavdelningen inom delstatens departement för allmän säkerhet.  Huvudförfattare är Jack K. Reed, med titeln statistisk analytiker. Det här är alltså delstatens egen officiella beskrivning av situation i Colorado till följd av legaliseringen. Även kommersialiseringen av medicinsk cannabis från 2010 ingår i analysen.

Nu i september kom en liknande rapport, den åttonde i ordningen, från den federala polismyndigheten Rocky Mountain High Intensity Drug Traffic Area,  RMHIDTA.[ii]

Båda rapporterna bygger på samma källor, men slutsatserna i den delstatliga rapporten, och kommentarerna till statistiken, är mindre dramatiska än i RMHIDTA-rapporten. Reed och han kollegor påpekar att man måste tolka uppgifterna med försiktighet. Att bruket av cannabis har ökat kan bero på att fler vågar erkänna att du använder, skriver de. Även sjukvårdsstatistiken kan ha påverkats av det minskade stigmat så att fler söker vård.

Här nämns dock inte om covid-19-pandemin också kan ha påverkat hur många marijuanapatienter som får hjälp. Däremot nämner Reed och hans medförfattare att färre skolelever stängts av under 2020 på grund av marijuana eller av andra skäl när skolorna varit stängda. Summan tillfälliga avstängningar och relegeringar har i vilket fall varit stabil sedan åren före legaliseringen, men andelen som relegerats från skolorna har minskat.

Tydliga negativa konsekvenser
Hur man än vrider och vänder på siffrorna i de båda rapporterna har legaliseringen fått tydliga konsekvenser.

Den positiva effekten är förstås att många färre grips för marijuanainnehav och att delstaten får skatteinkomster från marijuanaindustrin. Under 2020 genererades 387 miljoner dollar, men det utgör mindre än en procent av Colorados totala budget. Här saknar man en diskussion i båda rapporterna om kostnaderna till följd av legaliseringen.

När det gäller gripna för marijuanabrott är minskningen betydligt större för den vita delen av befolkningen än för svarta och latinamerikaner. Den tidigare stora skillnaden mellan svarta och vita har alltså ökat. Löftet inför legaliseringen att den orättvisan skulle minska har sålunda inte infriats.

De kanske mest påfallande negativa resultaten är i trafiken. Dels att antalet bilister som påträffats med marijuana i kroppen har mer än fördubblats mellan 2014 och 2020, dels att antalet dödsoffer där föraren testade positivt för marijuana ökade från 55 under 2013 till 131 år 2020. Om man inräknar alla omkomna trafikanter som varit påverkade av marijuana blir dödstalet 151. Sammanlagt dör omkring 600 personer per år i trafikolyckor i Colorado.

Bruket, folkhälsan och den svarta marknaden
En annan konsekvens av legaliseringen är att bruket har ökat kraftigt.
För vuxna över 18 år använder 19,0 procent marijuana minst varje månad idag, i jämförelse med 13,4 procent 2014. Bland 18 till 25-åringar är det aktuella bruket 34,4 procent, medan det är 22,6 procent i övriga USA. Den största ökningen finns bland dem över 65 år där bruket mer än tredubblats. Skillnaden mellan Colorado och USA-genomsnittet fortsätter att öka i de flesta åldersgrupper.

Däremot har cannabisanvändning bland unga 12-17 år inte ökat. Likafullt är bruket omfattande: 9,8 procent i den åldersgruppen har använt drogen under den senaste 30-dagarsperioden, vilket ligger över USA-genomsnittet på 7,0 procent.

I RMHIDTA-rapporten diskuteras skillnader i bruket hos studenter på college mellan delstater där man legaliserat marijuana jämfört delstater där man inte gjort det. Bilden är tydlig. När delstater legaliserar för personer över 21 år stiger bruket även bland äldre ungdomar i betydligt högre grad, jämfört med delstater där förbud råder, enligt en ny studie.[iii]

En annan effekt av legaliseringen är att konsumtionsmönstret ändrats till följd av produktutvecklingen.  Allt fler intar cannabis i form av ätbara och drickbara beredningar och inhalerar koncentrat i e-cigaretter eller ”dabbar”, (där den rusgivande THC-koncentrationen kan vara mycket hög).

Inläggningar på sjukhus och akutbesök med cannabis-relaterade diagnoser ökade kraftigt under de första åren efter legaliseringen. Från runt 2 500 inläggningar år 2000 till 15 000 år 2015. Därefter ändrades diagnossystemet från ICD -9 till ICD-10 vilket försvårar jämförelser. Dock visar statistiken efter 2016 en liten minskning.

Självmord är en annan hälsoparameter som kan vara relaterat till cannabis. I den statistik som redovisas i båda rapporterna finns marijuana med i stadigt stigande grad i de toxikologiska undersökningarna. 50 av de döda hade marijuana i kroppen 2006 medan 236 hade det 2019. Det är oroväckande, men betyder inte att det finns ett orsakssamband.

När det gäller den svarta marknaden, som skulle decimeras kraftigt efter legaliseringen, redovisar RMHIDTA-rapporten bestickande statistik.
Antalet beslagtagna plantor har ökat från 7290 år 2013 till 86 502 år 2019. Mängden beslagtagen färdigberedd marijuana har ökat från 675 kilo 2013 till 5021 kilo 2020. Under den senaste åren har de beslagen dock inte stigit.

Så här beskriver RMHIDTA hur den illegala verksamheten med cannabis kan gå till:
”Trots legaliseringen av marijuana i Colorado fortsätter marijuanan att frodas på den svarta marknaden Under 2019 genomförde federal och lokal polis det största marijuanatillslaget i Colorados historia. Det gjordes razzior i över 250 hem och företag, med dussintals gripanden och beslagtogs över 80 000 marijuanaplantor och nästan 2,2 miljoner dollar i tillgångar. Basen för denna verksamhet var inköpta förorthus med stora källare i Denvers storstadsområde, där man odlade tusentals växter, osynliga för omgivningen. Sedan tvättades pengarna genom familjerestauranger av flera kinesiska narkotikahandelsorganisationer.”

Narkomanvård
Precis som i Sverige dominerar cannabis som primär drog bland unga (73,7 procent bland 10-17-åringarna) som får behandling för någon form av missbruk. Däremot minskar det totala antalet Colorado-bor som får behandling för cannabisproblem. Från 222 per 100 000 invånare före legaliseringen till 182 under 2019. Antalet behandlingstillfällen ligger mellan nio och tio tusen per år.

Överdoser av opioider ökar kraftigt
Eftersom det cirkulerar påståenden att legalisering av cannabis kan minska dödligheten av läkarförskrivna opioider som smärtlindring har RMHIDTA-rapporten även inkluderat sådan statistik.  (Se bild) Den visar tvärtom på stigande opioidöverdoser. Antalet har mer än fördubblats efter legaliseringen. Under 2020 dog 956 personer av opioidöverdoser i Colorado. Räknat per capita är det tre eller fyra gånger (beroende på hur man räknar) så många som i Sverige och vi ligger som bekant mycket högt i Europa.

• Fotnoter: [i] Jack Reed. Colorado Department of Public Safety Division of Criminal Justice Office of Research and Statistics. Impacts of Marijuana Legalization in Colorado: A Report Pursuant to C.R.S. 24-33.4-516, July 2021 (state.co.us), July 2021.

[ii] The legalization of marijuana in Colorado: the impact. Volume 8, Sept 2021, (RMHIDTA, pdf-fil, 51 sidor).

[iii][iii] Source: Bae, H. and Kerr, D. (2021). Marijuana use trends among college students in states with and without legalization of recreational use: initial and longer-term changes from 2008 to 2018. Addiction, 115(6), 1115-1124.