En forskargrupp vid Ohio State University har undersökt sambandet mellan problematisk cannabiskonsumtion, Cannabis Use Disorder (CUD) hos ungdomar diagnostiserade med affektiva sjukdomar, (dvs. olika former av depressionstillstånd och bipolär sjukdom). Man har undersökt självskadebeteende, total dödlighet, oavsiktliga överdoser, självmord, trafikolyckor och mord. Studien är publicerad i januari i år på nätet för JAMA Pedriatics.[1]

Forskarna med psykiatrikern Cynthia Fontanella som huvudförfattare har använt delstaten Ohios data från 204 780 personer i åldrarna 10 till 24 år insamlade mellan 2010 och 2017.  Försökspersonerna har följts under ett år efter de har diagnostiserats. Av hela gruppen hade 10,3 procent (eller 21040 personer), diagnosticerats med CUD inom ett halvår före de diagnostiserades med affektiv sjukdom. De äldre inom hela ungdomsgruppen hade som förväntat mycket högre andel cannabisproblem än 10-13-åringarna. Diagnosen var nästan dubbelt så vanligt bland de unga männen, 79 procent högre andel, än de unga kvinnorna.

Fontanella och hennes medarbetare skriver inledningsvis att unga med affektiva sjukdomar har en ökad mortalitet, samt ökad risk för funktionsnedsättningar och självmord.

Tidigare studier har visat att den här gruppen har en hög andel som röker för mycket hasch och marijuana. Det finns också belägg för att cannabis kan göra det svårare att tillfriskna från depressioner.[2] När det gäller dödlighet bland cannabisrökare spretar forskningsresultaten och det finns vissa bevis för fler trafikolyckor och överdoser (fast inte av cannabis).

När det gäller ökad självmordsbeteende bland vuxna cannabisrökare tycks risken vara tydligare och även för fullbordat självmord. Fontanellas forskargrupp hänvisar till en rad studier, bland annat en från Australien som inkluderade 277 samkönade vuxna tvillingpar. Den visade att risken för självmordsförsök var nästan tre gånger vanligare bland de tvillingar som röker cannabis jämfört med syskonet som inte gör det.[3]

Och en norsk studie av sociologen Willy Pedersen vid universitetet i Oslo visar också ett starkt samband mellan regelbunden cannabisanvändning och självmordsförsök. När Pedersen justerat för en rad bidragande faktorer var riskökningen för självmordsförsök 2,9 gånger.[4]

Däremot har det fram till nu inte funnits forskning som har undersökt sambandet mellan cannabis och risk för död och självskadebeteende hos den sårbara gruppen unga med affektiva störningar.

Resultatet av Fontanellas forskargrupps studie visar att personer med CUD hade en mycket högre risk att drabbas av alla ovanstående tillstånd i undersökningen jämfört med de unga som inte hade cannabisproblem. Efter justering för andra bidragande faktorer var riskökningen för icke dödligt självskadebeteende 3,28, total dödlighet 1,59, oavsiktlig överdos 2,40 och att bli mördad 3,23. (Självmordsrisken var 3,5 gånger högre innan man justerade för andra faktorer som kön, etnicitet, övriga psykiska och medicinska sjukdomstillstånd, annat missbruk och boendestandard. När allt sådant räknades in var riskökningen för självmord bara 1,22 vilket inte räknas som signifikant risk, det vill säga statistiskt säkerställd).

Forskarna skriver i sin slutsats att i ljuset av legaliseringen av både rekreationellt och medicinskt bruk av cannabis, som visat sig öka antalet med personer med problematiskt cannabisbruk, bör ”information om kända risker, inklusive dödlighet, och fördelar med cannabis (sic!) vara lättillgängligt för de unga, deras föräldrar, sjukvårdspersonal och lagstiftare”.

Cynthia Fontanella får en mejlfråga från Drugnews varför de nämner ”fördelar” med cannabis i sina slutsatser när det inga sådana framkommer i deras forskningsrapport.
Hon skickar strax ett kort svar: ”Det är sant att vi inte fick fram några fördelar i vår studie, skriver hon. I andra studier hittar man vissa hälsofördelar med CBD och i mindre utsträckning med THC.”

Fontanella hänvisar här till Amerikanska vetenskapsakademins rapport från 2017.[5] I den nämns terapeutiska effekter av dessa beståndsdelar i cannabisplantan som ingår i ett par godkända läkemedel.

Drugnews ställer även en uppföljande fråga om forskargruppens omnämnande av ”fördelar”, när artikeln enbart handlar om nackdelar, till den svenska psykiatrikern professor Susanne Bejerot vid Örebro Universitet.

– Jag tycker också att det borde vara en tydligare varning, säger hon. Artiklar som publiceras i vetenskapliga så kallade ”peer-reviewade” tidskrifter är refereegranskade, vilket innebär att flera oberoende forskare förser redaktören med synpunkter på artikelns innehåll och kvalitet.  I stort sett är det granskarna som beslutar om manuskriptet kommer att publiceras eller inte. Författarna tvingas anpassa sin text till deras ändringsförslag, säger hon.

Bejerot tror att Fontanellas forskargrupp kan ha fått granskare som anser att cannabisbruk har fördelar och som tvingar på författarna en slutkläm som den vi ser i artikeln.

• Fotnoter: [1] Fontanella et al (2021) “Association of Cannabis Use With Self-harm and Mortality Risk Among Youths With Mood Disorders” | Adolescent Medicine | JAMA Pediatrics, publicerad 19 januari 2021.

[2] Bahorik et al (2017). “Patterns of marijuana use among psychiatry patients with depression and its impact on recovery”. J Affect Disord. 2017;213:168-171. doi:10.1016/j.jad.2017.02.016

[3] Lynskey et al (2004). Major depressive disorder, suicidal ideation, and suicide attempt in twins discordant for cannabis dependence and early-onset cannabis use. Arch Gen Psychiatry. 2004;61(10):1026-1032. doi: 10.1001/archpsyc.61.10.1026

[4] Pedersen (2008). “Does cannabis use lead to depression and suicidal behaviours? A population-based longitudinal study”. Acta Psychiatr Scand. 2008;118(5):395-403. doi:10.1111/j.1600-0447.2008.01259.x  

[5] National Academies of Sciences, Engineering, and Medicine. “The Health Effects of Cannabis and Cannabinoids: The Current State of Evidence and Recommendations for Research” – PubMed (nih.gov)