Den 9 juni försvarade Isabella Gripe sin doktorsavhandling vid Karolinska Institutet om cannabisbruk bland ungdomar. [i] Eftersom de flesta som använder cannabis börjar göra det under tonåren, och att det är då man är som mest känslig för skadeverkningar, vill hon öka kunskapen på det området.

Tre huvudfrågor
Gripe har tidigare publicerat flera rapporter om ungdomar och droger i sitt arbete på CAN (Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning). I sin avhandling, som består av fyra delstudier har hon lagt fokus på tre områden där det saknas kunskap, eller att den varit bristfällig.

För det första om cannabis och alkohol fungerar som substitut eller komplement till varandra. (Alkohol och tobak har minskat kraftigt bland skolelever sedan millennieskiftet, medan cannabis överlag är på låg nivå. Men riskbedömning och restriktiva attityder har minskat bland unga).

För det andra om det finns socioekonomiska skillnader i cannabisanvändningen och för det tredje har Gripe undersökt sambandet mellan cannabis och psykisk ohälsa, vilket fortfarande inte är helt klarlagt.

Tre av delstudierna har använt data från CAN:s drogvaneundersökningar bland skolelever fram till 2016, där niondeklassare och elever i årskurs 2 på gymnasiet, anonymt har rapporterat om dina drogvanor.

Den fjärde delstudien bygger på en longitudinell norsk undersökning, Ung i Norge, som omfattar en rad hälsoområden under 13 års tid, från 1992 till 2005.  Bara de som deltog under hela perioden är inkluderade, sammanlagt 1 988 försökspersoner.

Arbetsmetoden har varit att titta på befolkningsundersökningar av svenska och norska ungdomar där hon försöker få svar på tre ovanstående frågorna.

Högre utbildning fler testar
Resultaten visar att alkohol och cannabis varken fungerar som komplement eller substitut bland svenska 15–16-åringar. Därför är det inte troligt att riktad prevention att minska användningen av antingen alkohol eller cannabis kommer att påverka användningen av den andra substansen.

Gripes studie visar också att 17–18-åringar med minst en förälder med högre utbildning har högre risk för att någon gång ha testat cannabis.

Däremot ses en lägre risk för att använda drogen ofta, som delvis kan förklaras av andra riskfaktorer, exempelvis skolk och föräldrarnas inställning till cannabis.

Resultaten visar också att elever från introduktions- och yrkesprogram hade en högre risk för att ha använt cannabis frekvent, jämfört med elever på högskoleförberedande program. Det här sambandet kunde förklaras av andra riskfaktorer, till exempel om man hade börjat med alkohol, tobak eller droger när man var yngre än 14 år.

Psykisk ohälsa
Den fjärde delstudien Gripes avhandling visar att det finns ett samband mellan att öka sin cannabiskonsumtion under ungdomsåren och en ökad risk för psykisk ohälsa. Bland pojkar som gick från ingen användning alls till att ha använt minst elva gånger var det en signifikant ökning av risken för ångest och nedstämdhet. Risken för självmordstankar mer än tredubblades, (oddskvot 3,43). Självskadebeteende ökade dock inte.

För flickor som använt cannabis minst elva gånger var det risken för ångest, (oddskvot 1,38), och självmordstankar, (oddskvot 2,47) som ökade.

Viktigt att förebygga
Avhandlingen visar att ungas användning av cannabis är en viktig folkhälsofråga, att det finns socioekonomiska skillnader och att det är viktigt att förebygga bruket av drogen.

”Det finns grupper som är särskilt utsatta”, skriver Gripe i sin sammanfattning, och att ”där det kan behövas riktade insatser för att minska användningen av cannabis.”

Isabella Gripe har en examen i Utredningssociologi. Efter studierna arbetade hon som utredare på CAN, främst med CAN:s nationella skolundersökningar, vilket utgör huvudmaterial i hennes avhandling.  Det var i och med det arbetet som hon blev intresserad av att forska vidare.

– Att det blev just cannabis berodde på att vi såg att det var ett område där det saknades forskning från ett nordiskt perspektiv samtidigt som det är ett viktigt ämne, skriver hon i en kommentar till Drugnews.

• Var det något resultat i avhandlingen som överraskade dig?
– Jag tycker det är intressant är att vi inte kunde se några tecken på att alkohol och cannabis skulle fungera varken som komplement eller substitut till varandra.

Om sin framtidsplaner som forskare svarar Isabella Gripe:
– I en av studierna tittade vi på sambandet mellan cannabisanvändning och psykisk ohälsa. Det vore spännande att titta på det med ännu nyare data eftersom man vet att THC-halten i cannabis är högre i idag.

Hennes studie om psykisk ohälsa omfattar, som nämnts ovan, data fram till 2005.

• Referens: [i] Isabella Gripe (2023) Cannabis use in adolescence: study of trends, correlates and adverse mental health consequences. Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet (Pdf-fil). Thesis for Doctoral Degree (Ph.D.). Karolinska Institutet.