ZÜRICH. Fyra forskare från universiteten i Zürich, Sao Paulo och Berlin som följt en grupp schweizare under tre decennier fann samband mellan cannabisrökning i tonåren och depressioner och självmordsbenägenhet senare i livet. Däremot inte risk för ångest.
De senaste årens stora forskningsöversikter om cannabis, bland annat från WHO 2016, [i] och Amerikanska vetenskapsakademin, 2017,[ii] visar bara svaga belägg för att cannabisrökning ökar risken för depressioner och självmord.
I en metaanalys från 2019 (där man har sammanvägd resultaten i många andra studier) med Gabriella Gobbi vid McGill universitetet i Kanada som huvudförfattare, hittade man dock en klart ökad risk för depressioner, självmordstankar och självmordsförsök hos dem som började röka cannabis tidigt. Däremot ingen ökad risk för ångestsyndrom.[iii]
I en ny studie med psykiatri- och folkhälsoforskaren Michael Pascal Hengartner från universitetet i Zürich som huvudförfattare, har återigen undersökts sambandet cannabis och depressioner, självmordsbenägenhet och ångestsyndrom. Studien kommer att publiceras i sommar i den vetenskapliga tidskriften Journal of Affective Disorders, (“Cannabis use during adolescence and the occurrence of depression, suicidality and anxiety disorder across adulthood: Findings from a longitudinal cohort study over 30 years”, 1 July 2020 rapporterar Sciencedirect).
Hengartner och hans tre medforskare har följt 591 zürichbor under tre decennier, från 19 år för männen och 20 år för kvinnorna. Försökspersonerna fick retrospektivt redogöra för sina cannabisvanor under tonårstiden. Av hela gruppen hade nära var fjärde (24 procent) rökt cannabis; 11 procent började före 15/16 års ålder. Tretton procent började när de var mellan 15/16 år och 19/20 år. Alla i försöksgruppen bedömdes i intervjuer fortlöpande angående de nämnda symtomen vid sju tillfällen fram tills de var 49 respektive 50 år gamla.
När forskarna justerat för andra bidragande faktorer (socioekonomi, familjeklimat, annat samtidigt missbruk) blev resultatet att de som börjat röka cannabis före 15/16 år ålder hade 70 procent högre risk att få depressioner som vuxna. Risken för självmordsbeteende (tankar på självmord, eller självmordsförsök) ökade med 65 procent. Detta i jämförelse med dem som inte alls rökt. De som började röka cannabis senare fick något lägre riskökning. Risken ökade för de som rökt ofta.
Däremot såg forskarna ingen skillnad mellan cannabisrökare och icke cannabisrökare vad gäller ångestsyndrom. Alla samband var överraskande nog oberoende om de använt cannabis eller andra substanser som vuxna. Resultaten är inte nya, men den långa uppföljningen och att man tagit hänsyn till en rad bidragande faktorer (även fortsatt bruk av cannabis och andra droger) ger extra tyngd, menar forskarna.
Zürich-studien stärker alltså tidigare forskning att ju lägre debutålder och ju oftare man röker cannabis desto värre blir de framtida hälsokonsekvenserna.
• Fotnoter;
[i]WHO (2016) The health and social effects of nonmedical cannabis use.
[ii] National Academies of Science, Engineering and Medicine (2017). The Health effects of cannabis and cannabinoids The current state of evidence and recommendations for research.
[iii] Gobbi, et al (2019). Association of cannabis use in adolescence and risk of depression, anxiety, and suicidality in young adulthood: a systematic review and meta-analysis. JAMA Psychiatry.
Tema: Cannabis

Frihet eller grön mardröm?
Drogen Cannabis (marijuana & hasch) är på agendan mer än någonsin. Rop på avkriminalisering och legalisering hörs, globala narkotikadebatten är het, ungas attityder är mer tillåtande idag, enligt skolenkäter, och beslagen ökar.
I USA har 16 delstater hittills (mars 2021) legaliserat eller är på väg att tillåta drogen för nöjesbruk och ett 35-tal-tal delstater för ”medicinskt” bruk. Ett industrikomplex (”Big Marijuana”) växer fram som ser en mångmiljardmarknad, och som lärt av tobaksindustrins bakslag. En organiserad normalisering av cannabis i populärkulturen tilltar.
Samtidigt varnar forskning för allt russtarkare (thc-innehåll) cannabis, allvarliga skaderisker, psykisk sårbarhet, hjärnskador och lägre IQ särskilt för unga vars hjärna är känsligare. /• WHO-rapport 2016 om drogen, översatt till svenska 2019 tillsammans med ett studiematerial (av Länsstyrelsen i Västra Götaland).