Enligt förslaget, som sedan ska till riksdagen, så föreslås dagens straffskala för grova narkotikabrott (lägst 2 år till högst tio års fängelse) delas upp i grovt (två till högst sju år) och synnerligen grovt (lägst 6 år och högst 10 år).

Det följer det förslag som en utredare, lagman Petra Lundh, tillsatt av förra alliansregeringen, kom fram till förra året.

Utredaren konstaterade att straffen för grava narkotikabrott sjunkit kraftigt efter att ny praxis infördes efter dom i Högsta domstolen 2011. Syftet med den var att även andra omständigheter skulle vägas in i straffbedömning, såsom syfte, organisering och om det sålts till unga, inte bara mängd och sort.

Tidigare slog ofta narkotikastraff i taket, men efter HD-utlåtandet så blev domstolarna försiktiga och straffen sjönk ofta till max fem års fängelse när de bara hade mängd och sort att gå efter. Från att Sverige legat högt med straffutmätning jämfört med andra länder, så sjönk de till betydligt lägre straff för grova narkotikabrott efter HD-domen.
Kritik hördes från såväl poliser som politiker.

Nu följer regeringen i stort utredarens förslag. Detta med motivering att straffrättslig reglering ”har en central roll i narkotikabekämpningen och ska tydligt förmedla att samhället tar avstånd från illegal narkotikahantering”.

Men det betonas samtidigt att avsikten inte är att generellt påverka straffnivåerna, utan bara skärpa dem vid gärningar som gäller synnerligen stora mängder narkotika.
Utredaren uppskattade att kanske 20-25 procent av de som döms för grovt narkotikabrott idag kan få längre straff med de nya skalorna.

Lagändringarna föreslås börja gälla från 1 juli 2016.

• Lagrådsremiss: Synnerligen grova narkotikabrott (pdf-fil, 46 sidor).