Moderaterna vill stärka narkotikapolitiken och vill ha hårdare straff för narkotikaförsäljning, återinföra specialiserade narkotikapoliser, förstärka tullen och att fler unga missbrukare får tvångsvård. Det skriver bland andra partiledaren Ulf Kristersson på DN debatt.
”Den restriktiva narkotikapolitiken måste kombineras med förebyggande arbete och effektiv behandling för dem som fallit in i missbruk och också förhindra att fler människor blir beroende. Därför behövs nu ett helhetsgrepp och reformer som är både effektiva och humana”, skriver i artikeln partiledaren Ulf Kristersson (M), finansborgarrådskandidaten Anna König Jerlmyr och riksdagskandidaten Kristina Axén Olin.
Samtliga har tidigare varit socialborgarråd i Stockholm och arbetat med missbruk och socialt utsatta barn. De menar att nuvarande lagar och insatser inte räcker till.
Trots bred enhet om restriktiva politiken och att färre svenskar prövar droger och hamnar i beroende jämfört med andra EU-länder, så finns det problem. Narkotikarelaterad dödlighet är jämförelsevis hög i Sverige, tillgång på droger har ökat och nya farliga drogsubstanser strömmar in. Och narkotikahandeln är en viktig intäktskälla för kriminella grupper och unga utnyttjas hänsynslöst till att förvara och sälja droger.
Moderaterna vill därför se en förstärkt narkotikapolitik och ger sju förslag.
• Specialkompetens hos polisen – att återinföra de specialiserade narkotikapoliserna som försvann på flera orter vid omorganiseringen. Varje polisområde som har problem med narkotikahandel ska ha särskilda enheter för att utreda narkotikabrott.
• Tullen ska förstärkas – skarpare gränskontroll för att försvåra införsel av vapen och narkotika. Och särskilda insatser mot post- och kurirflödet.
• Straffen vid narkotikaförsäljning måste skärpas – domar efter utslag i Högsta domstolen har lett till lägre straffnivåer. Moderaterna vill se återgång till strängare straff för narkotikaförsäljning.
• Familjeklassificera narkotikapreparat – för att stoppa utveckling med att små kemiska förändringar av narkotika kan göra att de nya kringgår lagen.
• Fler missbrukare ska kunna dömas till kontraktsvård.
• Mer aktivt uppsökande arbete – socialarbetare och polis måste samverka bättre. Fler socialsekreterare och fältassistenter bör vara ute på fältet utanför kontorstid för fånga upp ungdomar på väg in i missbruk.
• Fler unga missbrukare behöver få tvångsvård – frivillighet ska vara utgångspunkt i beroendevården, men tvångsvård (genom LVU och LVM) kan ibland vara enda möjlighet att bryta ett missbruk, exempelvis för unga som blivit myndiga. Krävs att socialnämnder ansöker om tvångsvård i fler fall.
”Sammantaget skulle dessa sju insatser bli viktiga steg för att komma åt den narkotikahandel som finansierar kriminella gäng och orsakar död och lidande”, skriver de tre moderaterna i debattartikeln.
Den rödgröna regeringen har under sin mandatperiod försökt skärpa straffen för smuggling och narkotikabrott genom att införa nya rubriceringen ”synnerligen grova” brott.
Vad gäller narkotikaklassificering, så har en lagrådsremiss nyligen lämnats för att påskynda processen och kunna stoppa nätdroger. Men familjeklassning ingår inte i förslagen, den vägen anses inte passa i svensk lagstiftning (vore att ”skjuta mygg med hagelbössa”, som socialminister Annika Strandhäll (S) uttryckt det).