Den nya regeringen vill stärka rättsväsendet och höja anslagen med nära fem miljarder kronor kommande tre år, varav 1,4 miljarder nästa år. Fokus ska flyttas från gärningsman till brottsoffer, enligt justitieministern.
Den borgerliga regeringen med SD-stöd vill öka rättsväsendet och dess myndigheters anslag i kommande budgetproposition redan 2023 som presenteras 8 november. Med fler insatser mot ökat gängvåld vill man stärka och återupprätta tryggheten.
– Regeringen inleder nu den största offensiven i svensk historia mot den systemhotande organiserade brottsligheten, sa justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff i onsdags och talade om ”ett paradigmskifte i kriminalpolitiken”.
I satsningen ingår bland annat polisen, Säpo, kriminalvården, domstolarna och åklagarmyndigheten, men även Brottsofferjouren (för att öka fokus på offret istället för brottslingen) och Brå.
Enligt justitieministern ska polisen växa med ”målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet inom EU”. Idag cirka 300 poliser per 100 000 invånare i Europa-snittet och bara drygt 200 i Sverige. Det målet ska vara uppnått 2030, plus minus några år, enligt ministern.
M-KD-L och SD har (i Tidöavtalet) utlovat strängare straff, särskilt för gängrelaterade brott med dubbla straff mot gängkriminella enligt dansk modell. Som en följd av längre straff kommer Kriminalvården få mer att göra och fler dömda att ta hand om. Men först 2025 så märks den stora resursförstärkningen på den myndigheten (med drygt 2,3 miljarder kronor) i regeringens budgetförslag.
Regeringen vill också att brottsväsendet ska få bättre verktyg, som hemliga och preventiva tvångsmedel, möjlighet att beslagta brottsvinster från kriminella och minska sekretessen mellan olika myndigheter. Men det ska först utredas.
Förebyggande insatser mot ungdomskriminalitet ska även få resurser, exempelvis stärka socialtjänstens brottsförebyggande arbete och samtidigt utökat föräldrastödet. Kommuner ska dessutom få en tillfällig subvention av LVU-placeringar på statens ungdomshem (SiS).
Socialdemokraterna ser inte regeringens satsning som ”historisk mot brottsligheten”.
– Den är ju inte det. Man måste ha högre ambitioner. Vi välkomnar att de fortsätter vårt arbete med straffskärpningar och insatser mot gängen, även om det inte är på den nivå vi satt upp, säger Ardalan Shekarabi, rättspolitisk talesperson för S till TT.
S vill att lika mycket som satsas på polisen skulle satsas på förebyggande insatser, vilket Shekarabi saknar i regeringens utspel. Han saknar även större fokus på polisens metodutveckling för att klara upp fler brott.
• Se presskonferens med justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Tema: GÄNGEN
Grov organiserad brottslighet
ibland kallad maffia…
… har ökat både i Sverige och utomlands. Kriminella lokala nätverk etableras ofta i socioekonomiskt utsatta bostadsområden och invånarna drabbas. Enligt polisens bedömning 2023 så fanns det 59 utsatta områden, varav 17 särskilt utsatta, i Sverige. Insatser görs för att de ska bli tryggare och tas bort från listan.
Våld, dödliga skjutningar och sprängningar har fortsatt öka mellan gängen, vittnen vill/vågar inte berätta. Cannabis är viktig inkomstkälla för nätverken. Nyrekrytering av barn och unga har ökat.
Maffialiknande nätverk profiterar på narkotikahandel, utpressning, andra brott, ibland även laglig verksamhet (t.ex i Italien). Pengar tvättas ofta via banksystem.