Unga som växer upp i områden där kriminella har inflytande har större risk att dras in i organiserad brottslighet. De kan lockas att mot pengar göra mindre tjänster, vara utkik eller transportera droger och vapen som springpojkar och riskerar dras in i en livslång kriminell livsstil.

Rikspolischefen Anders Thornberg sa nyligen att även om flera gängledare har frihetsberövats senare år, så fortsätter nyrekrytering av ungdomar till nätverken vara hög. Han nämnde att uppåt 1 000 unga ansluter till gängen varje år, cirka tre om dagen.

Nu vill regeringen att Brå ska kartlägga ”hur barn och unga blir delaktiga i kriminella nätverk och synliggöra vad som kännetecknar de som lockas till kriminella miljöer”. Och få förslag på vad som kan göras för att förebygga att unga riskerar fara illa, rekryteras till gäng och börjar begå brott.

Brå ska även om möjligt bedöma omfattningen av problemet och utvecklingen över tid.

– Den här studien kommer att utgöra ett viktigt underlag för fler tidiga och träffsäkra åtgärder, så att fler barn och unga som riskerar att utnyttjas av kriminella nätverk kan skyddas, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson i en kommentar.

Uppdraget (pdf-fil, 4 sidor) ska senast redovisas 1 november 2023.

• Tidigare har en utredare föreslagit att den som rekryterar och lockar unga under 18 år att begå brott ska kunna få strängare straff, upp till 4 års fängelse. En del i 34-punktsprogrammet mot organiserad brottslighet.