Hundratals kriminella i Sverige har nyttjat mobilchattarna, som ansågs anonyma och hela säkra, och planerat grova brott, mord, sprängningar, utpressning och narkotikahandel etc.

Men polis utomlands lyckades avkryptera deras chattkommunikation och en av tjänsterna (Amon) stod egentligen amerikanska FBI bakom som lurat kriminella att installera tjänsten. Innehållet har sedan delats med polis i flera länder och varit avgörande för nya gripanden, åtal och rättegångar.
De senaste åren har cirka 380 personer i Sverige dömts med bland annat bevis från chattarna till över 2 200 fängelseår, enligt polisens statistik som SR Ekot tagit del av.

Enligt polisens nationella operativa avdelning (NOA), så har de som gripits ofta varit ledande kriminella som har styrt brottslighet.

– Vi har lyckats komma åt aktörer som tidigare varit väldigt svårt att få dömda, säger Hampus Nygård, biträdande NOA-chef, till SR.

Ett av ärendena är mordet på tolv-åriga Adriana vid en hamburgerbar i Botkyrka en sommarnatt 2020. I chattar har polis och åklagare kunnat följa hur de misstänkta gängkriminella som låg i konflikt med andra nätverk kommunicerat om de som var de egentliga målen och hur vapnen som användes sedan skulle försvinna.

För åklagaren i Adriana-målet Anna Svedin var materialet från chattarna viktiga för bevisning.

– Den har varit helt avgörande. Vi hade inte kunnat åtala om vi inte fått det materialets, säger hon till Ekot.
I måndags förmiddag inleddes en rättegång mot flera misstänkta gängkriminella, tre av dem misstänks för inblandning i mordet på flickan. Männen misstänks även för mordförsök av andra personer som befann sig på platsen, bland dem de egentliga måltavlorna. Först senare i höst kommer själva mordet av flickan att tas upp i den omfattande rättegången.

Flera polisutredningar och rättegångar väntar på mer material från krypterade Sky ICC, och som kan ha avgörande betydelse för utgång av fallen. Några rättegångar har även pausats i väntan på dessa nya bevis.

Men de omfattande gripandena av kriminella har följts av nya konflikter, skjutningar och maktstrider när gamla ledarna blir inlåsta. Fram till 15 oktober i år hade 324 skjutningar skett i Sverige, där 53 personer dödats och 92 skadats, enligt enligt polisens statistik. Och dödsskjutningar har fortsatt.

– Statistiken för hur det dödliga våldet har utvecklat sig sedan vi gjort alla de här tillslagen har inte gått i en positiv riktning. Vi måste tillsammans med andra också få till det brottsförebyggande arbetet för att bryta nyrekryteringen. Det är först då vi kommer få stora brottsbekämpande effekter, säger Hampus Nygårds på Noa till Ekot.