I höst ska Tysklands parlament Förbundsdagen ta ställning till förslaget om liberalare regler kring hantering av cannabis. Om de röstar enligt förslaget så kan det redan 2024 bli lagligt att inneha 25 gram cannabis per person som har fyllt 18 år och är medborgare i Tyskland. Egen odling av tre plantor cannabis i bostaden tillåts och det kommer inrättas ett slags butiker bara för klubbmedlemmar à la spansk modell där man får odla och lämna ut begränsade mängder cannabis, med en lägre mängd från 18 år och en högre från 21 år.
Antalet invånare i Tyskland är drygt 84 miljoner.

Helt klart finns det en potential att stora mängder cannabis kan komma att hanteras lagligt i ett av Europas folkrikaste länder.

Tysklands s.k. trafikljusregering (ungefär motsvarande svenska S, L och MP) gick till val på frågan och nu går man cannabisvännerna till mötes. Legaliseringsförespråkarna är dock missnöjda eftersom de helst vill se en kommersiell marknad direkt. Läkarföreningar, polis och domstol, liksom Kristdemokraterna är kritiska till förslaget på grund av risk för ökad användning och att komplicerad juridik kommer öka pressen för rättsväsendet.
Men prestige är prestige och politik är politik.

Hur vill regeringen då motverka risken för en befolkning med utbredd ”hjärndimma” och att cannabisrök påverkar de som inte vill röka på? Den kommer förbjuda rökning på vissa platser, så som utanför skolor, och som kompensation för ett möjligt ökat bruk av cannabis är informationskampanjer bekostade av statliga medel tänkt upplysa och varna för riskerna med cannabis. Man vill införa hälsoupplysning, till framför allt unga, t.ex. om drogens skadeverkningar på hjärnan.

Som om det krävs en lagändring för att informera och varna för det fettlösliga rusgivande ämnets THC:s påverkan på hjärnan, såsom risk för depressioner, psykoser och försämrad förmåga till inlärning.

Tyskland är dessutom ett land som redan nu har stora problem med sociala klyftor och hälsoproblem på grund av alkohol och illegala droger. Man kan fråga sig om politiker på riktigt tror att förslaget ska främja framtiden för dem som redan nu har problem med ett personligt, en kollegas eller en anhörigs beroende.

Nå. Här följer fem frågor att fundera på för dig som läser detta, oavsett om du är politiker, anhörig eller av annat skäl är intresserad av drogfrågan:

• Fråga 1: Blir cannabinoiden THC i drogen mindre skadlig för hjärnan om den är laglig? 
• Fråga 2: Kan mer lättillgänglig cannabis riskera att fler barn skadas direkt eller indirekt – exempelvis i förgiftningar när de råkat smaka på föräldrars ”lördagsgodis” eller under graviditet – och att redan socialt utsattas situation försämras? 
• Fråga 3: Behöver man vänta tills cannabis är tillåtet för att informera befolkningen om riskerna med drogen? 
• Fråga 4: Riskerar en ny svart marknad uppstå om personer som vill tjäna pengar söker kryphål och utnyttjar reglerna för att sälja cannabis för egen vinning (när Tyskland tillåter legalt innehav upp till 25 gram och odling av några plantor för eget bruk)? 
• Fråga 5: Kommer cannabisrelaterade skador, förgiftningar och antalet drograttfyllor att öka i Tyskland om man blir mer tillåtande?

Svaren står inte skrivet i stjärnorna. Så låt oss tänka logiskt så länge tid finns och försöka undvika detta experiment som kan komma att påverka mer och fler än det var tänkt från början.

För cannabis-förslaget med tveksamma signaler till unga kommer med all säkerhet inte bara påverka Tyskland, utan även andra länder runt i kring och även oss i Norden.

JESSICA VIKBERG
– förbundsordförande, Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle