Vägar till en bättre narkotikapolitik

Smartare påföljder för ringa narkotikabrott, god samaritlag, likvärdig och god behandling, satsa mer på prevention och tidig upptäckt. Det är några av åtta punkter för en bättre narkotikapolitik i en ny rapport från Narkotikapolitiskt Center som vill nyansera debatten.

– Vi har en väldigt polariserad debatt mellan legalisera och avkriminalisera eller motsatt ha hårdare tag, som praktisk politik numer alltmer går emot. Men inget är svart eller vitt, och sanningen är förstås att det finns en väg mellan legalisering och repression, som kan lösa fler problem, säger Peter Moilanen, chef för NPC, som presenterat rapporten ”8 punkter för en bättre narkotikapolitik.

Legalisering och avkriminalisering av narkotika är  inte Narkotikapolitiskt Center intresserat av, då det skulle riskera öka användning och skador. NPC bildades för över tre år sedan och verkar för ”en human restriktiv narkotikapolitik”.

Rapporten är kontentan av vad nätverket kommit fram till under tiden.
De har lyssnat på människor i vardagen som möter drogproblem – forskare, poliser, socialarbetare, drogsamordnare och personer med beroende.

– De berättar att det ofta finns glapp i systemen och brister i samverkan, att drogområdet är komplext och det inte finns en quick fix som fungerar för allt och alla. Istället får vi se vad som gör mest nytta sett helheten, säger Moilanen.

Han konstaterar att Sverige har bekymmer på narkotika-fronten. Att konsumtionen inte gått ner, som för alkohol och tobak, utan ökat lite och legat stabilt för ungdomar. Och att även om narkotikadödligheten minskat något senare år, så är den ”fortfarande på alltför hög nivå och någonting måste göras”.

Några av förslagen i rapporten ”8 punkter för en bättre narkotikapolitik” (pdf-fil, 26 sidor ) – som är skriven av medarbetaren Pierre Andersson – är mycket konkreta, andra pekar mer på vad som behöver utvecklas.

De åtta förslagen från Narkotikapolitisk Center:

  1. Smartare påföljder för ringa narkotikabrott
    (t.ex. skilja på de som är beroende, som inte blir bättre av fler böter, utan behöver hjälp till vård, stöd, samtal, bostad mm, och andra som nöjesbrukar och kan behöva en nödvändig reaktion från samhället om att droger inte är okey).
  2. God samaritlag för den som kallar på ambulans vid överdos
    (den som larmar 112 om en kompis ska inte själv riskera åka fast.)
  3. Likvärdig och god tillgång till behandling
    (behövs både läkemedelsassisterad vård, Laro, och drogfri behandling då allt inte passar alla).
  4. Satsa på förebyggande och tidig upptäckt
    (alla talar om vikten av prevention, men flera kommuner har minskat kraftigt på drogsamordnare och arbetstid för dessa. Och staten har halverat budgeten för nationella förebyggande insatser. Ett nationellt preventionscentrum behövs för att samla in kunskap, utveckla, utvärdera och sprida goda metoder)
  5. Se över formerna för läkemedelsassisterad behandling
    (ett nationellt register över hur många som får behandlingen, det finns inte idag. Laro räddar liv, rätt använt, men behövs även mer psykosociala samtal där. NPC menar att läckaget till illegala marknaden av opioid-läkemedel behöver ses över, liksom hur mycket som kommer via smuggling. Enligt en studie så hade två av tre patienter på Laro-mottagningar i Skåne någon gång delat vidare).
  6. Särskilda insatser krävs mot narkotikarelaterad dödlighet
    (dödligheten minskat efter 2017, fler söker sig till vård, men mer behöver göras. Tillgång till Laro och motgiftet Naloxon har ökat, fentanyl-dödsfall minskat. Behövs en samaritlag, minska överförskrivning och läckage av narkotikaklassade läkemedel från sjukvården etc.).
  7. Förbättra kunskapsläge när det gäller narkotika
    (alkohol-konsumtion följs upp varje månad via Monitor-enkäter, medan FHM bara gör det vartannat år om narkotika i landet. CAN frågar skolelever årligen i årskurs 9 och gymnasiet årskurs 2 om deras ANDT-vanor, men frågar mindre om frekvensanvändning. Dödlighet minskat bland män, men inte bland tjejer och kvinnor. Bör följas upp dem bättre, liksom om åldersgruppen 18 till 24 år).
  8. Håll kommersiella intressen utanför inflytande.
    (CBD-oljor och ”medicinsk cannabis” marknadsförs intensivt av cannabisindustrin som vädrar morgonluft och nya marknader, enligt NPC. Dess effekter är tveksamma, råder begreppsförvirring och felaktig hälsokoppling, bättre tala om ”cannabinoidbaserade preparat” än cannabis och medicin. Lagluckor bör täppas igen.)

Rapporten har lämnats till den pågående narkotikautredningen och ska spridas inom det NPC:s egna nätverk.
– Vi har inte svar på allt, men om en del av detta kunde genomföras så skulle vi nog få en bättre narkotikapolitik i Sverige. Bra om vi kan skapa lite mer surr om de här frågorna och bidra till en mer balanserad och saklig diskussion, säger Peter Moilanen.

Nu i dagarna håller en högerregering ledd av Ulf Kristersson (M) på att över makten.

Drugnews: Vad är viktigast på narkotikaområdet för nya regeringen att ta tag i?

Peter Moilanen. Foto: Pierre Andersson

– Gå vidare med huvuddelarna från socialtjänst- och samsjuklighetsutredningen. Fördubbla anslaget på ANDTS-området i budgeten. Göra allt för att inte underlätta för cannabisindustrin att komma in i Sverige, inklusive arbeta mot Tysklands och andra länders planer på legalisering av cannabis.
– För att få ner dödligheten behöver man växla upp Naloxon och sprutbyten och stärka vårdkedjor, inklusive såväl drogfri behandling som Laro, svarar han.

Enligt Tidö-avtalet (av partierna SD, M, KD och L) vill nya regeringen ge personer med beroendeproblem en sammanhållen vård, och utveckla stöd till anhöriga och barn.
Men även utreda möjlighet för att kunna utvisa utländska medborgare på grund ”bristande vandel” (levnadssätt), såsom bl. a ”prostitution, missbruk …”

• Vad tycker du om det?
– Att utvisa personer utifrån om de har ett högriskbruk eller beroende är en rätt usel människosyn som inte leder till ett bättre samhälle, svarar Peter Moilanen.

Annonser