Ny kunskap guldkorn för drogpolitiken 2023

Dags att summera det gångna året. Peter Moilanen på Narkotikapolitiskt Center pekar på två studier som höjt hans kunskap och kan visa sig användbara för framtidens narkotikapolitik. Vad köper flest svenskar illegalt idag – alkohol eller cannabis? Och bidrar polisens insatser till tidig upptäckt av narkotikaanvändning?

Första frågan berör påståendet att det skulle vara bättre med en legalisering av cannabis på liknande sätt som alkohol, än att låta 100 procent av marknaden vara illegal med organiserad kriminalitet.

Men hur många svenskar köper egentligen smugglad, det vill säga illegal, alkohol?
Jag vände mig med den frågan till Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning (CAN), som sedan länge sköter de så kallade Monitormätningarna – om svenskarnas alkoholvanor (Monitormätningarna – CAN). De kontaktar årligen cirka 18 000 personer för att lyssna in om alkoholkonsumtion och inköpskällor och har data över flera år. De tyckte frågan var intressant och gjorde en specialberäkning utifrån deras data.

Andelen personer 17–84 år som under de senaste 30 dagarna köpt alkohol som smugglats in i Sverige:

  • 2019: 1,6 procent; 2020: 1,2 procent; 2021: 0,9 procent

Hur ser detta ut i jämförelse med data vi har för de som använt cannabis de senaste 30 dagarna? All konsumtion där är per definition illegal. Enligt Folkhälsomyndighetens indikatorlabb ser andelen av befolkningen 16–84 år ut som följer:

  • 2018: 1,1 procent; 2020: 0,8 procent; 2021: 0,9 procent (ingen mätning 2019)

Resultatet visar att det i princip är lika stor andel av befolkningen som köper alkohol som smugglats in illegalt som totalt sett använder cannabis, där all försäljning är illegal.

En jämförelse på detta sätt ger inga belägg för att en legalisering av cannabis totalt skulle ge färre som köper illegalt. Före pandemin var det till och med fler som köpte illegal alkohol än cannabis. Till alkoholen tillkommer dessutom alla som köpt legalt, vilket ger en betydligt större total konsumtion, som även det är den stora oron vid legalisering av cannabis.

Årets andra fråga berör om kriminaliseringen av narkotika för innehav och konsumtion för eget bruk bidrar till tidig upptäckt? Det vill säga om polisens insatser kompletterar till exempel socialtjänst, skola och familjers möjlighet att upptäcka personer som tidigare var okända för sin användning av narkotika. Ett försök till svar på den frågan kom i en forskningsstudie från Socialstyrelsen. (”Hög återfallsfrekvens bland unga som lagförs för narkotikabrott”).

Även om en större utvärdering av kriminaliseringens effekter vore önskvärd är detta en intressant studie som undersöker unga i åldersgruppen 15–20 år som lagförts för narkotikabrott, framförallt ringa sådana. Från NPC:s sida bjöd vi därför in forskaren bakom studien till ett möte där han fick redovisa siffrorna och sitt resonemang.

Forskningsstudien visar att en av fyra av de som ertappades var tidigare okända hos socialtjänsten. Och av resterande var cirka hälften okända hos socialtjänsten för sin narkotikaanvändning. Även om personen var tidigare känd av socialtjänst kunde det till exempel handla om orosanmälan av andra saker än narkotika där ingen åtgärd alls vidtagits, så kunskapen är viktig för att sätta in rätt åtgärd.

Totalt sett var alltså cirka 60 procent av 15–20-åringar tidigare okända för sin användning av narkotika, vilket ändå är att betrakta som en viktig pusselbit vad gäller tidig upptäckt.

Socialstyrelsens forskningsstudie ger stöd för att polisens insatser leder till att ungdomars tidigare okända narkotikaanvändning upptäcks. Den visar också att socialtjänstens insatser är bredare än enbart fokus på narkotikaanvändningen där utredningarna mycket ofta redogjorde för risk- och skyddsfaktorer inom områden som familj och miljö, utbildning, sociala relationer, fysisk och psykisk hälsa, känslor och beteende, och förutom narkotika berörs även alkohol. Däremot återföll mellan 65–70 procent varför stöd och vårdinsatser behöver förbättras.

Vi för regelbundet samtal med personer med egen narkotikaerfarenhet, drogsamordnare, socialtjänst, polis, civilsamhälle och forskare. Där finns generellt sett ingen längtan efter legalisering av cannabis men en önskan om att personer som använder narkotika borde ha upptäckts tidigare.

När vi knyter ihop säcken för året är det med vetskapen om att 100 procent illegal använd cannabis är lika med eller mindre än all smugglad alkohol. Men även att en aktuell forskningsstudie visar att unga som lagförs för narkotikabrott leder till upptäckt av tidigare okända.

Narkotikapolitiken är som vanligt komplex, men kunskapen har ökat även i år. Vi behöver med stöd i denna nya kunskap åtgärda brister och glapp i samhällets förebyggande, sociala och rättsliga system – och det finns hopp om att lyckas med det.

Gott nytt år!

PETER MOILANEN
– chef för Narkotikapolitiskt center

Annonser