Studien är utförd av Noah Spencer vid ekonomiska institution på University of Toronto och nu presenterad i Journal of Health Economics. [i]

Reformen om avkriminalisering i Oregon tillkom efter en folkomröstning om lagförslaget Measure 110. Den innebär två stora ändringar i delstatens narkotikalagar. För det första att nedgradera mindre narkotikainnehav från en förseelse (misdemeanor) till en överträdelse (violation), vilket motsvarar trafikböter.

Enligt den nya lagen debiteras användare som ertappas med upp till 1 gram heroin eller metamfetamin, eller upp till 40 oxikodon-piller (opioid mot bl a smärta), böter på 100 dollar. Man slipper dock betala om man ringer upp en hjälplinje för behandling. Att sälja, handla och inneha stora mängder droger är fortfarande brott i Oregon.

För det andra avsätter den nya lagen en del av delstatens skatteintäkter från cannabis vartannat år för att finansiera ett statligt nätverk av skademinskning, harm reduction, och andra tjänster till narkotikaanvändare. En panel skapades för att fördela pengarna. Minst sex medlemmar i panelen skulle vara direkt involverade i hjälpinsatser till narkotikaanvändare. Minst två ska själva vara aktiva eller tidigare narkotikamissbrukare.

Lobbygruppen bakom folkomröstningen
Bakom initiativet till Measure 110 stod Drug Policy Alliance, en reformrörelse för en liberalare narkotikapolitik, som i praktiken vill legalisera.

Rörelsen grundades år 2000 med ekonomiskt stöd från mångmiljardären Georg Soros och med Ethan Nadelmann som ledare. Det var mycket tack vare DPA som cannabislegaliseringen slog igenom, först i form av så kallad medicinsk cannabis och sedan även för nöjesbruk. Oregon var en de första delstaterna där ett sådant initiativ vann i en folkomröstning.

Inför omröstningen om Measure 110 argumenterade DPA att det skulle minska stigmat kring narkotika så att  användarna uppmuntrades att söka behandling. Man skulle också införa fler skademinskande åtgärder, harm reduction, samt minska de juridiska kostnaderna.

Spencers studie — 182 extra dödsfall

Spencer har undersökt hur dödligheten i överdoser har påverkats av reformen i Oregon, som har 4,2 miljoner invånare. Han kommer fram till att extra 182 personer dog i narkotikaöverdoser sedan den infördes i februari 2021 till december samma år. Det är en ökning med 23 procent i jämförelse med det dödstal som kunde beräknas utan avkriminalisering.

Det torde vara den första vetenskapliga studien som utgår från ett naturligt experiment.
Det finns visserligen studier om överdoser efter avkriminaliseringen i Portugal, men det är inte jämförbart Oregon. I Portugal satsade man samtidigt hårt på behandling och prevention, men har även sanktioner kopplade till behandling vilket inte är fallet i Oregon.

Även om det inte ingick i undersökningen att studera konstaterar Spencer att antalet gripna för narkotikainnehav minskade med 60 procent från 2020 till 2021 i Oregon, vilket är en dubbelt så stor minskning jämfört med USA som helhet.

När det gäller dödliga överdoser har Spencer använt en ”syntetisk kontrollmetod” genom att jämföra samma data från andra amerikanska delstater. Själva metoden har provats av andra forskare. Han lutar sig också mot tidigare forskning om cannabislegalisering som visar att den leder till ökad konsumtion. Studier visar också att fängelsevistelser på grund av narkotika ökar chansen att komma i behandling och att inte återfalla i narkotikabrott. Spencer hänvisar även till studier om att behandling minskar risken för dödliga överdoser.

Hans beräkningar visar att 795 personer skulle ha avlidit av narkotikaöverdoser i Oregon februari till december 2021 om inte avkriminalisering trätt i kraft. I verkligheten dog 977 personer, alltså 182 personer fler, vilket är en ökning av med 23 procent. Spencer såg ingen skillnad i ökning mellan män och kvinnor, eller mellan svarta och vita.

Varför stiger dödstalen?
Spencer skriver i rapporten att han inte kan ange mekanismerna bakom det ökade dödstalet, men diskuterar några möjliga orsaker. För det första kan avkriminalisering ta bort hotet om straff och därmed sänka de upplevda besvären för att använda narkotika, vilket kan öka bruket. För det andra, kan det minska viljan att gå in i behandling.

Förespråkarna för avkriminalisering menar å sin sida att lagligheten leder till att narkotikaanvändaren känner sig bekvämare att söka hjälp, skriver Spencer. Hans invändning är att en sådan reform kan minska behandlingsutbudet. Dessutom finns det goda belägg att just polisen och kriminalvården är de viktigaste officiella aktörerna när det gäller att motivera någon till behandling.

Misslyckad reform
I en artikel i tidskriften The Atlantic publicerade redaktören och journalisten Jim Hinch i juli i år en utredande artikel om Oregons avkriminalisering (”What Happened When Oregon Decriminalized Hard Drugs”).

De flesta han intervjuar anser att reformen har misslyckats. Hemlöshet, drogmissbruk och kriminalitet har förvärrats sedan Measure 110 trädde i kraft. Företrädare för de båda politiska partierna Demokraterna och Republikanerna vill återinföra straff för mindre narkotikainnehav.

Det har också skett två smärre uppstramningar i Oregon: dels har det införts restriktioner för fentanyl, dels ska användningen av de ekonomiska bidragen till skademinskning kontrolleras bättre av myndigheterna.

Det har nämligen visat sig att panelerna, med droganv

ändare och hjälparbetare, som ska fördela skattepengarna inte klarat av sina uppdrag. Ett annat bakslag är att de framgångsrika Drug courts, (domstolar som dömer till behandling istället fängelse), fått mycket mindre att göra. Förslaget i Measure 110 att man slipper böter för droginnehav om man ringer en hjälplinje har varit ett fiasko. Nästan inga som åkte fast ringde dit och bara en minoritet har betalat böter.

Polisen rapporterar dessutom om öppna drogmarknader och tältläger inne i största staden Portland. Ett hjälpcenter för narkotikaanvändare, som fått mer än fyra miljoner dollar i bidrag stängdes på grund av att affärsinnehavare i närheten klagade på störningar, kriminalitet och narkotikabruk. Anställda på centret rapporterade om klotter och överdoser inne i lokalerna.

Så här uttalade sig chefen för Oregons frivilliga beroendecenter, Mike Marshall, till The Guardian bara ett år efter avkriminaliseringen, i april 2022: “Genom det straffrättsliga systemet, hur bristfälligt och stigmatiserande det än var, fanns åtminstone en väg till tillfrisknande. Det finns en massa människor som inte längre ges en sådan möjlighet, om de väljer det.”

• Referens: [i] Noah Spencer (2022). Does drug decriminalization increase unintentional drug overdose deaths?: Early evidence from Oregon Measure 110. Journal of Health Economics. Volume 91, September 2023   ScienceDirect