Bakgrunden till studien – som publicerats i Journal of Community Safety & Well-being[1] – är de allvarliga konsekvenserna av narkotikaberoendet i Kanada, och särskilt i British Columbia vid Stillahavskusten. I denna välmående provins har man både de högsta narkotikarelaterade dödstalen och den mest liberala narkotikalagstiftningen i världen.

Förutom att cannabis är legaliserat för nöjesbruk sedan 2018 i Kanada har man infört en mycket långtgående harm-reduction-strategi (skadelindring) med konsumtionsrum, rena sprutor, substitutionsbehandling, tillgång till motgiftet Naloxon och annan service, men där ingår inte att satsa på behandling mot drogfrihet. Ledstjärnan under senare år har istället varit ”safe supply”, säker tillgång till alla droger. Att dödstalen ändå fortsätter att stiga menar man beror på den illegala marknaden med orena droger och stigmatiseringen av missbrukare så att de inte vågar söka hjälp.

Sedan januari år har man därför avkriminaliserat alla tunga droger, som Drugnews tidigare rapporterade i år.

Drugnews i Vancouver
Drugnews medarbetare besökte Vancouver, huvudstaden i BC, strax före corona-pandemin hösten 2019, och intervjuade bland annat Andy Watson, presschef för Coroner service, som utreder alla plötsliga dödsfall utanför sjukhus.

– Många av fentanyldödsfallen är lätta att förebygga, sa Watson. Så säker tillgång är nummer ett. Det andra vi tittat på är hur de som använder får hjälp under tiden. Vi måste reducera stigmat så att de inte skäms och vågar gå till de ställen där man får hjälp om man tar en överdos, istället för att göra det hemma. Det har inte varit ett enda dödsfall i de inrättade lokalerna, så vi vet att de fungerar.

Samma budskap om ”säker tillgång” framförde en av de tongivande personerna bakom utformningen av narkotikapolitiken i BC, medicinprofessorn Evan Wood. Att man ändå inte hade lyckats få ner dödstalen menade Wood berodde på att man inte gått tillräckligt långt när det gäller att förse narkotikaanvändarna med lagliga och kontrollerade droger.

Ökade dödstal
Kurvan över narkotikarelaterade dödstal, framför allt av fentanyl, andra opioider och metamfetamin och har dock fortsatt att öka sedan dess. (se graf, [2]). 2272 personer dog av narkotika 2022, vilket motsvarar 42,7 personer per 100 000 invånare, (att jämföra med Sveriges 8,1 enligt den senast upplagan av senaste Europeisk narkotikarapport.[3])

Någon avmattning är inte i sikte efter den nya avkriminaliseringen vid årsskiftet. Under de tre första månaderna 2023 avled 596 personer av narkotika i British Columbia vilket är samma siffra som under rekordåret 2022, rapporterar nyhetskanalen CBC.

Forskningsrapport om narkotikapolitik och hälsa
Den aktuella översikten har Akm Moniruzzaman som huvudförfattare. Han är doktor i både medicin och filosofi och specialist på statistiska metoder. Alla tre i hans forskarlag kommer från Frazer University som ligger i Vancouvers storstadsområde. De har undersökt sambandet mellan missbruk, brottslighet och de allvarliga hälsokonsekvenserna för beroendesjuka i Kanada.

Frågan de söker svar på är:
”Har avkriminaliseringen för personligt bruk bidragit till målet att reducera skador och förbättra välbefinnandet hos personer som använder illegala droger på ett beroendeframkallande sätt?”

Metoden har varit en genomgång av litteraturen på området., (Över 2500 artiklar undersöktes, varav bara sex uppfyllde alla kriterier). Både av granskade, publicerade forskningsrapporter och officiella policydokument, samt några rapporter i den mer vetenskapliga gråzonen om narkotikastrategin i Portugal.

Ett par intressanta studier från BC som refereras visar att kriminaliteten hos narkotikaberoende personer sträcker sig långt utöver innehav av droger. Narkotikabrotten i den gruppen utgör bara en mycket liten del av deras totala brottslighet. Flera av de som använder droger – legala eller illegala – begår framför allt stölder och till viss del våldsbrott. Detta trots att det satsas på kostsamma hjälpinsatser för den mest kriminella gruppen missbrukare.

Moniruzzaman och hans kollegor kommer fram till att ökad tillgång till beroendeframkallande droger motverkar sitt syfte, men att det är just detta som är den huvudsakliga inriktningen i deras egen hemprovins BC. Möjliga fördelar med att avkriminalisera innehav för personligt bruk kan vara, som i Portugal när det kombineras med andra åtgärder att hjälpa beroendesjuka till behandling.

Alla resultat forskarlaget hittar i litteraturen visar att en framgångsrik narkotikapolitik bör vara att inriktad på prevention, rehabilitering och tillfrisknande. Enbart avkriminalisering av narkotika förknippas snarare med potentiell skada för droganvändare och deras samhällen.

• Referenser: [1] Moniruzzaman et al (2022). The Relationship between the legal status of drug possession and the criminalization of marginalized drug users: A literature review | (journalcswb.ca), Journal of Community Safety and Well-Being, 7(4), 140–147.
[2] British Columbia Coroners Service, dödlighetsstatistik av narkotika, jan 2023 (pdf-fil).
[3] EMDDDA, Europeisk narkotikarapport 2022 (pdf-fil, sidan 36.