OSLO Den norska regeringen tillsätter en kommitté som ska utreda lämpliga påföljder för narkotikaberoende personer som tas för mindre innehav av narkotika för eget bruk. Regeringen är tydlig med att någon avkriminalisering inte är aktuell.
Bakgrunden till utredningen är att den norska Högsta domstolen i ett antal avgöranden slagit fast att den som är narkotikaberoende inte ska straffas för innehav av narkotika för eget bruk. Avgörandena har fått till följd att det uppstått osäkerhet kring hur polisen kan agera. Polisen har också framhållit att vissa fått uppfattningen att eget bruk av narkotika blivit lagligt.
– Det är viktigt för mig att slå fast att narkotikaanvändning är olaglig, och regeringen vill inte avkriminalisera innehav av mindre mängder narkotika för eget bruk. Vi är måna om att polisen och andra ska ha bra verktyg för att kunna förebygga, upptäcka och utreda narkotikabrott. Men missbrukare måste mötas med sjukvård i stället för straff, säger justitie- och beredskapsminister Emilie Enger Mehl (Sp) i ett pressmeddelande .
Kommitténs utgångspunkt ska vara att användning och innehav av mindre mängder narkotika för eget bruk fortfarande ska vara straffbart, även för personer som anses vara beroende av narkotika. Det innebär att kommittén inte kommer att överväga frågan om avkriminalisering.
Uppdraget är dock att narkotikaberoende ska få hälso- och sjukvård, och inte drabbas av kännbara straffåtgärder i ärenden om bruk och innehav av narkotika för eget bruk. Det ställer bland annat krav på att få en tydlig juridisk definition av begreppet narkotikaberoende.
– Det är svårt att avgöra vem som ska definieras som narkotikaberoende och därmed inte ska få straff. Därför är det viktigt att vi får en grundlig juridisk utredning kring de här sakerna, säger justitie- och beredskapsminister Mehl till Aftenposten.
Kommittén leds av den pensionerad lagmanen Hans Petter Jahre och består i övrigt av lagman Tonje Vang och juridikprofessorn Ørnulf Øyen.
Den tidigare Høyreledda regeringen föreslog 2021 en avkriminalisering och att innehav av mindre mängder narkotika skulle vara tillåtet. De som ertappades skulle erbjudas frivilliga rådgivningssamtal om droger. Förslaget fick dock inte stöd av majoriteten i Stortinget, utan röstades ned av Arbeiderpartiet, Senterpartiet och Fremskrittspartiet.